Bilder, berättelser och tankar från vardag och fest i mitt liv.

Fotografi – en prylsport?

Läste just bland bloggarna synpunkter på att foto har blivit en prylsport; det spottas ut nya kameror på löpande band och när det kommer en uppföljare till den som finns är den redan gammal, för då ligger ytterligare en ny version i pipeline. Och att alla pratar kameror istället för att vara ute och fotografera.

Det må så vara. Kameran är ju viktig, den är ju vårt verktyg. Men ”har blivit” är en sanning med modifikation. Foto har väl alltid varit en prylsport. Eller?

Även om uppgraderingshastigheten med nya kameror inte var lika snabb på den gamla goda (=analoga?) tiden, så nog flockades fotograferna runt nyheterna som kom och jämförde de olika kamerorna. Hur stod sig till exempel Asahi Pentax Spotmatic mot en Ricoh Singlex TS (med skruvfattning), hur mycket diskuterades det inte när bländarautomatiken utvecklades så sakteliga, eller fördel respektive nackdel med snittskiva istället för raster som fokuseringshjälp?

Jag minns när jag stod på skolgården till Gamla Skolan i Skövde och tillsammans med min skolkamrat Alf Ö (för övrigt son till lokalblaskans chefredaktör) dreglade över de nya kamerorna; Voigtländer, Yashica och Rolleiflex och alla de andra. Jag minns att just Voigtländern hade en slutartid på ofattbara 1/500 sekund. Det ni! Prylsnack på högsta nivå.

Och snacket kring Nikon och Canon har väl alltid varit aktuellt. För att inte tala om Leica, som ju uppenbarligen alla de stora fotograferna hade. Leicas status som ikon har alltid varit högst.

Men visst. Visst finns en tendens att själva kameran hamnar före fotograferandet, åtminstone om man ska döma av diskussioner på nätet. Men prylar är roligt. Och det är nåt visst med lukten av nyuppackad elektronik, med nya finesser som man inte klarar sig utan.

Då är det nästan värre med bilder och bildvisning. Att titta på fotografier på en datorskärm är inte en lika häftig upplevelse som att se bilden utskriven på fotopapper, som ett riktigt fotografi. Och om något så står det klart att det visas för få bilder på det sättet. Till och med på anrika fotofikatillställningar är det för få bilder, även om diskussionen ändå till slut handlar om bilden.

 

 Så låt prylsnacket blomma. Särskilt om det inte inverkar menligt på fotograferandet. Snarare vill jag slå ett slag för mer bildvisning av riktiga fotografier. Det är så bilder ska betraktas.

Möjligen kan man visa bilder i en fotobok också ;)

På återseende//Göran

Inlagt 2018-04-10 23:40 | Läst 1255 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Jag tycker inte alls alla pratar om kameror, dom flesta verkar fota tycker jag, och visa bilder på det dom fotat. Dom som pratar om kameror nästan hela tiden det är ju just dom som säger att alla pratar om kameror i stället för att fota, förlåt, fotografera. / Björn T
Svar från gorred 2018-04-11 00:37
Point taken (som dom säger...)! Och visst är det många som fotograferar. Mer min känsla - att det är mycket prylsnack - när man läser diskussioner på nätet, i olika forum etc., förutom en aktuell diskussion. Och jag tycker inte det behöver vara så fel egentligen eller att det skulle vara något nytt under solen, vilket var en poäng i min blogg.
//Göran R
Håller med i stort! :)
Å stor respekt för din Fotobok om Tårtan!
Sån't sätter press!
/B
Svar från gorred 2018-04-11 20:43
Tack Bengt. Uppskattas! Egentligen inget fel på prylsnack. Men sen är det viktigt med bilderna också.
//GöranR
Hej Göran.
Jeg snakker om udstyr fordi det OGSÅ interesserer mig, men der skal da være "måde med galskaben", som vi siger på dansk.
Meget tankevækkende og velskrevet tekst.
Med mange venlige hilsener fra Erik.
Svar från gorred 2018-04-11 20:42
Tack Erik. Jo kanske det får vara någon måtta, men bara man fotograferar så...
//GöranR