Årstidsreflektioner. Och avlägsna fåglar.

Under sommarutflykter i de norra delarna av Sverige, på jakt efter nya fiskevatten och flugfiskemöjligheter har vi ibland kört förbi vintersportorter, som i skenet av sommaren tett sig väldigt övergivna och undantagna. Det blir en nästan sorglig känsla att se de stängda kioskerna, de stillastående liftarna utan liftkorgar, och tomheten fjärran från allt liv och rörelse vi vet förekommer på vintern. 

Samma gäller i hög grad sandstränderna, badstränderna. Det finns en särskild sorts tomhet och övergivenhet över dem off season, som om de egentligen är ämnade till något annat och större, men nu får ligga där, ödsliga och sparsamt befolkade av påbyltade människor på sin dagliga promenad, med lek- och sportattiraljer som kräver ett annat klimat, ett helt annat liv med badande människor under sina solparasoller. 

Här är det nu februari. Solen skiner visserligen, men det är bara 12-13 grader i solen, och det blåser nästan halv storm. 

Så till de avlägsna fåglarna: Torrevieja ligger emellan Medelhavet och två stora saltsjöar, Laguna Salada de Torrevieja och Laguna Salada de La Mata. Här bildas ett mikroklimat som sörjer för viss temperering, både sommaren och vintern, med många soltimmar och ett behagligt klimat i sig. De här sjöarna är också tillflyktsort för vanliga flyttfåglar från Sverige. Så till exempel häckar tranorna här under vintern, innan de på våren flyger norrut och kan fotograferas vid Hornborgasjön. 

Men, eftersom de är här nu, och jag är här nu, tänkte jag att de också skulle kunna fotograferas här, vilken tanke dock gick om intet. Man kommer ner till sjöarna bara vid särskilda ställen, där man har ordnat med observatorier, gömslen och utsiktstorn. Det är jättefint arrangerat, bara att fåglarna föredrog att vara någon annan stans, lite längre bort där jag visserligen kunde se dem, men inte nådde dem med mitt 35-100-objektiv i m43-tappning (motsvarande 70-200).

Här borta fanns alla fåglarna. De skarpsynte anar faktiskt en fågel strax till höger om mitten, men bättre än så blev det inte. 

Nå, det kommer fler tillfällen. Tills dess - på återseende//Göran

Borgar för säkerhet - lite kultur

Åker man bara några mil inåt landet från den spanska Costa Blanca, hamnar man bland bergen och alla de små och större städer och byar som finns där. Det är ofta spännande områden, med borgar på snart sagt varje bergstopp, med de gamla städerna klättrandes på bergssluttningarna under borgen, med en massa blandningar av arkitektur som beror på alla som varit där och haft makten; kartager, fenicier, araber, romare etc etc.

Borgen i Villena, som en sagoborg. Högt  upp på berget. Klart att det fanns grad av säkerhet i detta, svårt att komma upp, lättare att försvara. Hade till och med lite svårt att komma upp idag, att klättra i alla trappor. Undrar hur de gjorde med matkassarna på den tiden...

Bergen anas precis bakom kreneleringarna. Väl bibehållet, väl vårdat. 

Borgen i Novelda, lite söderut. Här bredvid kyrkan, med drag av Gaudi. 

Bergen här är mäktiga, och finns runt om hela synfältet. Här syns också den stora motorvägen till Madrid.

Lite längre söderut, strax söder om Murcia ligger en by som heter Mula. Den är ett mischmasch av olika stilar från olika epoker, med smala gränder mellan husen som klättrar på bergssluttningen, och där ibland de gamla husen ligger vägg i vägg med nyare arkitektur (även om det nyare huset inte syns här).

Och kyrkor överallt. Just här var ett äventyr att ta sig fram, man fick faktiskt klättra bland gränderna.

Till sist utsikten över den bördiga slätten, och de gamla tegeltaken. Och kyrkorna.

Spaniens infrastruktur är av hög kvalitet, med massor av fina, breda och lättkörda vägar, som en rest av de goda tiderna med mycket EU-pengar. Skyltningen är föredömlig, och det är lätt att hitta. Och det finns restauranger och caféer och barer överallt. 

Vädret uppe bland bergen slog om en smula; det blev kallare - ner emot 10 grader - och det blåste och faktiskt regnade en smula. När vi kom ner till kusten igen var det emellertid solsken och 15 grader i skuggan (motsvarar runt 20 grader i solen), så ordningen var återställd.

På återseende//Göran

Friterade degklumpar - kan det vara gott?

Och svaret är Ja!

Här i Spanien går man inte sällan till speciella kaféer och dricker choklad, dvs riktig choklad, ingen O´Boy med konstgjord vispgrädde. Den här chokladen är så tjock och viskös att den knappt rinner. Man får äta den med sked, faktiskt. Till den äter man ofta, dvs om man inte tar något annat i sötebrödsgenren, churros, som alltså är friterad deg i olika former. Den kan vara allt från stjärnformad till raka bitar. Det är lite grand som doughnuts, och de doppas med fördel i den tjockflytande chokladen - sött men väldigt gott. 

Chocolate con churros!

Och så doppa! Himmelskt gott. Kan direkt rekommenderas.

På återseende//Göran

Fika på stan, i solen

Fortfarande bra väder på Spaniens östkust. Solen värmer fortfarande i lä, men luften har fått lite bett i sig. Ännu dock  väldigt likt en svensk normal sommardag. 

Den lilla hunden hade av allt att döma varit med förr. Den låg så stilla, drack sitt vatten i sin skål på bordet, och avvaktade i övrigt. 

Inga problem att ta med sina husdjur på offentliga inrättningar här. 

På återseende//Göran