- Joakim K E Johansson -

SE BILDEN: Konsten att lära av konsten

I veckan var jag på Fotografiska och spanade in Henri Cartier-Bresson. Jag tänker inte recensera utställningen för det har andra redan gjort så bra. Det enda jag kan säga är att det kanske var väl många bilder att ta in på en och samma gång, vilket i och för sig inte behöver vara negativt. Snarare är det en utställning att återkomma till.

Det jag istället tänkte skriva om är detta med hur vi fotografer har en hel del att lära av den klassiska konsten. Inte minst HCB är ju känd för att han som ung gick i konstskola. Något som också syns tydligt i hans bilder hur de är uppbyggda, hur han jobbade med linjer, kontraster och så vidare.

Detta betyder inte att Bressons sätt är det enda rätta eller att man inte kan hitta andra vägar till bra bilder. Men det finns ändå skäl till varför det existerar ett antal förhållningssätt inom konsten som funnits ända sedan människan började karva ner grottmålningar och som fortfarande lärs ut på konstutbildningar idag. De funkar!

På utställningen fanns ett antal bilder på Henri Cartier-Bresson själv som var kul att se.

Varför de fungerar beror i allra högsta grad på hur våra hjärnor är uppbyggda. Precis som när det kommer till smaker finns det sådant vi instinktivt reagerar på när utsätts för det. Visuella element som underlättar för våra medvetanden att läsa av och tolka det våra ögon tar in. Sedan finns det såklart skillnader som beror på kultur och så vidare.

Att lära sig åtminstone de mest grundläggande byggstenarna tror jag de allra flesta fotografer skulle tjäna väldigt mycket på. Samtidigt märker jag att det finns en rädsla inför detta. En rädsla för att bli allt för stel, fyrkantig, gammalmodig, och så vidare. Personligen tror jag att den rädslan är helt obefogad. 

Inlagt 2013-03-23 12:45 | Läst 9589 ggr. | Permalink
Adam Marelli är verkligen duktig på att förklara de klassiska sätten att bygga upp en bilds komposition, och det här föredraget är absolut värt att följa i hela sin längd (även om man önskar att videofotografen koncentrerat sig mindre på Adams ansikte och mer på illustrationerna han visar...).

Själv följer jag Adams blogg ( http://www.adammarelliphoto.com ), som ofta innehåller den här typen av mer bildinriktade inslag och inte så mycket teknik. Den uppdateras inte så väldigt ofta, men det är värt besväret att söka bakåt bland tidigare inlägg om man är ny läsare där.
Svar från Joakim K E Johansson 2013-03-25 09:31
Tack för kommentaren Per.

Ja, Adam Marellis blogg innehöll många riktigt bra poster. Jag satt i flera timmar och läste under söndagen och lär garanterat återkomma till flera av texterna. Väldigt mycket nyttigt.
Åhh, Bressons porträtt, de är så fina. Jag har en en liten bok "Ritraritti:1928-1982" med många av dessa porträtt i, underbar att läsa.

Tack för tipset! Har bara sett de första 10 min av filmen, den verkar intressant. Håller med dig att de kan vara bra att lära sig de mest grundläggande byggstenarna. Jag menar, det är en självklarhet för målare att de lär sig dem, då borde det vara lika självklart för en fotograf. Visst kan man vara orolig för att det kan bli kantigt, stelt osv. Men det beror ju på hur man tar till sig infon, och hur man använder den.

Sen är det ju inte bara Bresson som använder och talar om dessa förhållningssätt. Även Strömholm gjorde det. Och det finns säkert mer moderna fotografer också. Jag tycker det blir roligare att fota, och roligare att titta på bilder, när man känner till såna här "regler" att förhålla sig till. Det betyder ju inte att man ska följa dem till punkt och pricka. Och kanske inte ens tänka på dem i själva fotoögonblicket. A P har väl sagt nåt sånt, att man inte ska tänka alls vid själva fotoögonblicket, tänka får man göra efteråt. Men man har ju ändå nytta av dessa "regler". De finns där hela tiden, redan från då man går och "letar" motiv att fota.
Svar från Joakim K E Johansson 2013-03-25 09:33
Kanske är jag raljant nu, men jag inbillar mig att detta är ett lite typsikt svenskt fenomen. Vi verkar nästan smått skräckslagna inför detta med kultur, traditioner, att lära av det som varit, och så vidare.

Men visst, jag har förhoppningsvis fel på den punkten. Oavsett vad är det så tydligt hur ytligt vi gör många saker. Vi tror att vi kan uppfinna något mycket bättre utan att behöva lära oss grunderna. Men istället återuppfinner vi bara hjulet om och om igen.
Ditt sista stycke skriver jag under på ner till bokstaven. Hur ofta hör man inte fotografer säga att de bara går på känsla, medan bildernas emotionella uttryck och berättande kraft är ganska platt tack vare en brist på teoretisk medvetenhet och analytisk reflektion. Filmen var bra, och det mesta som sägs i den går att applicera på allt bildskapande, alla fotogenrer. Man önskar att många ser och tar till sig den - på sitt eget sätt.
Svar från Joakim K E Johansson 2013-03-25 09:37
Visst är det så Björn. Det är lätt att överskatta sin egen förmåga och tro att man minsann inte behöver lära sig av dom som hållit på innan och så vidare. Men det är ett stort misstag.
De flesta av de fotografer som har tagit fotografin framåt har ofta var konstnärligt skolade är något jag lagt märke till. Tror det är svårt att komma någonstans med sitt skapande om man inte lär sig de klassiska grunderna. Där finns det mycket att lära av från främst den icke nutida konsten. Tränar man in grunderna ordentligt så behöver man nästan inte tänka när man fotograferar. Bilderna skall bara sitta. Och ibland blir någon riktigt, riktigt bra.

Synd att jag sett många av HCB:s bilder för många gånger och blivit lite avtrubbad. Tänk om jag kunde få se dom med nya ögon.

Mats Lindfors
http://matslindfors.blogspot.se/
Svar från Joakim K E Johansson 2013-03-25 09:39
Precis så är det Mats. Man ska lära sig grunderna så det fungerar instinktivt. Ungefär som att lära sig sin kamera utan att behöva titta i manualen eller stå och fundera för mycket.