- Joakim K E Johansson -

Varför tog jag de här bilderna egentligen?

Sitter här på fredagskvällen framför datorn och går igenom de senaste månadernas bildskörd. Extra intressant är det att titta på de där skotten som sorterades bort någonstans i processen. Varför tog jag bilderna från början? Vad var det jag såg egentligen? Ja, det funderar jag över just nu.

Kolla på bilden här ovanför tillexempel. När jag tog den kände jag instinktivt att där fanns ”något”. Kanske var det gungställningens tre trianglar ihop med gymnastikställningens tre rektanglar som jag uppfattade - alltså någon slags geometri. Kanske var det tjejernas lek.

Eller också fanns där inget.

Samma sak med bilden här under. Varför tog jag den? Berodde det på kostymerna? Berodde det på att det står ”Outlet” på skylten? Eller såg jag något i männens koncentration, att de inväntade en viktig händelse. Ett bröllop kanske? 

Eller var allt sammans bara inbillning? 

Är det egentligen inte ganska ofta så här? Man tycker sig ”se” något och tar en bild. Fast efteråt vet man inte riktigt vad det var man reagerade på egentligen och om det över huvud taget var värt en exponering. 

Vad säger ni? Stämmer det?

P.S. Sista bilden har jag inte orkat rensa från damm och annat elände. 

Inlagt 2011-09-16 21:41 | Läst 8293 ggr. | Permalink
Jo, visst stämmer det. Men jag skulle vilja se det ur en helt annan vinkel. Du såg något, som sen inte fastnade på filmen av någon anledning. Det var antagligen en dimension som film inte kan fånga:-)

Att göra ett mångdimensionellt motiv (tre geometriska dimensioner, minst två ljusdimensioner (styrka och kontrast), plus händelser och känslor) till något vettigt på en tvådimensionell bild som dessutom saknar färg... Då gäller det att man träffat precis rätt i det snäva omfång av information och dimensioner som en platt bild kan förmedla.

Jag gillar båda bilder även om jag själv antagligen också valt bort dem i efterhand. Den översta skulle bli skitbra om du beskar den mycket hårt, så att bara gungställningen och tjejerna var kvar. Kanske kvadratiskt till och med.
Svar från Joakim K E Johansson 2011-09-16 22:50
Intressant kommentar! :-)

Det ligger nog ganska mycket i det du skriver. Fast det där gömmer man förvånansvärt ofta som fotograf. Det vill säga att man försöker översätta en komplex och mångdimensionell verklighet till en platt bild.

Som sagt, intressanta tankar. Jag ska fundera på detta! :-)
Måste vara så att du ser något speciellt i bilden som du bara måste fånga :-) En bild dimension som man vet att det blir bra på bild. Själv har jag sånt ibland, när jag ser något så ser jag en dimension som jag bara måste fånga på bild då det blir bra på bild :)
Svar från Joakim K E Johansson 2011-09-18 00:12
Inte omöjligt Mikael. Tack för kommentaren! :-)
Det kan ju ha varit flickornas skratt som gjorde att du tyckte situationen var intressant. Det är många intryck som spelar in och som vi ofta är ensamma om att känna till när vi i efterhand tittar på bilden.
Den sista bilden visar tydliga kontraster. Killen t v är klädd i en ganska så väl sittande kostym medan killen till höger har på tok för stor kavaj.

/Torbjörn
Svar från Joakim K E Johansson 2011-09-18 00:13
Kul observation där Torbjörn. Det har jag faktiskt inte tänkt på tidigare. Det vill säga att den högra mannens kavaj är på tok för stor! :-)
Om man anar en Bild, ska man ta den. Sen sitter man en fredagskväll och funderar. Kanske hittar man vad det var, kanske inte. Men om man inte tog den missade man den helt. Ofta passerar chansen så snabbt att man inte hinner fundera. Då måste man lita på intuitionen. Tänka kan man göra på fredag.
Svar från Joakim K E Johansson 2011-09-21 09:01
Kloka tankar Jan. Tack! :-)
JanKw 2011-09-21 22:59
Får väl erkänna att jag hört det av mäster Strömholm. Fast det där med fredag hittade jag nästan på själv.