Fångade bergatrollet med fisheye

Jag gillar känslan att ha alla verktyg jag kan behöva för mitt fotografiska hantverk. Det innebär att jag har en ansenlig mängd kameror, objektiv och blixtar. Vissa begränsningar har jag satt, jag har till exempel inga undervattensprylar. Men jag har objektiv från 8 till 800 millimeter.

Min fisheyezoom 8-15 mm f/4 blir oftast liggande hemma, men i helgen kom det verkligen till rätta när Trafikverket bjöd in till tunnelvandring i en del av Förbifart Stockholm. Förutom fiskögat hade jag även med mig ett testobjektiv: Tamron SP 15-30/2,8 VC G2. Det visade sig också vara helt rätt val. 

Det var många som var nyfikna på det enorma projektet. 2 mil tunnel ska stå klart 2026. Jag kom in som nummer 4213 efter närmare två timmars köande. Totalt kom nästan 4500 besökare, oräknat alla som gav upp i kön.

Det var lite bökigt att släpa med mig mitt gamla och tunga Gitzo-stativ, men det var väl värt mödan. Tamron-zoomen använde jag dock på frihand på en separat kamera. Det gick bra eftersom objektivet har så effektiv bildstabilisering. Skönt att slippa byta objektiv i den här miljön.

Inga problem att ta skarpa bilder med Tamron 15-30/2,8 på en 1/4 sekund. Se här:

Fisheye kan ge kraftigt böjda linjer, men i en tunnel finns det inte alltid så många raka linjer ...

En vanlig dag som frilansfotograf

Livet som frilansfotograf är inte alltid så glamouröst, men oftast väldigt kul. Ett regelbundet uppdrag för mig är att fotografera nya produkter i Scouternas webbshop. I fredags var det dags igen.

Min ihopfällbara fotokärra är packad med min portabla fotostudio.

De flesta bilder tas mot en träbakgrund - ett genomgående manér för alla rena produktbilder. Men vissa produkter fotograferas i miljö och med scouter som modeller, särskilt om de ska användas till annonser i Scouternas tidning.

I fredags fotograferade jag ett antal nya produkter mot träbakgrunden, men det blev också några bilder utomhus på en ny jacka.

BUS eller godis?

Det har tyvärr inte blivit mycket gatufoto i år på grund av allt från frilansjobb, sommarhetta och sjukskrivning. Men jag gjorde ett race i slutet av oktober för att utnyttja ljuset. Hittade det här paret på Mäster Samuelsgatan. Gjorde om till svartvitt i Silver Efex.

Folkfest på Planket

Planket-utställningen i Stockholm lockade stora skaror av besökare. Och inte att undra på. Det bjöds på många bra bilder. Bland mina favoriter var Eva Centergrens fina och poetiska bilder. Att Eva har stor talang visar hon gång på gång i sin blogg här på Fotosidan.

Samtidigt som Planket startade för dagen (det är utställning i morgon också) så gick startskottet för Stockholm Fotomaraton. Därför fanns många fotografer med nummerlappar i kvarteren runt Planket-utställningen på Södermalm.

Fotoskribenten Göran Segeholm var en av deltagarna.

Klicka här för att se fler bilder från Planket som Marek Zürn mejlade till mig.

Gatufotograf på dekis?

Utvecklingskurvan går inte alltid uppåt. På senare tid har jag fotograferat allt mindre och det var längesedan jag tog en bild som jag var riktigt nöjd med. Jag har till och med börjat fundera om det här med gatufoto verkligen är min grej.

Det är inte så att luften gått ur mig, även om det kan låta så. Den största anledningen till att mitt gatufotograferande sviktar är för att mitt frilansade blomstrar. Jag har aldrig haft så gott om fotouppdrag som i år, och då var ändå 2017 mitt bästa år sedan jag drog igång min firma 1995.

Men jag känner samtidigt att jag inte är lika taggad på gatufoto som tidigare. Det kan vara en tillfällig svacka, men också en naturlig utveckling efter flera års intensivt kärleksförhållande till gatufotografin. Jag börjar lockas av att komma tillbaka mer till porträtt och dokumentärfoto, något som jag höll på med väldigt intensivt på 00-talet.

Jag har inte känt mig särskilt taggad när jag fått en liten lucka i kalendern och försökt ge mig ut på stan för att fota under våren, men i lördags kändes allt rätt igen, inklusive vädret. Joakim K E Johansson gjorde mig sällskap och vi tog oss söderut från Sergels torg.

Jag gillar Stockholm och kan verkligen njuta av att gå runt i staden. Och med kamera i handen kan den upplevelsen bli ännu mer intensiv. Men ibland blir gatufotograferandet för mycket jakt och för lite njutning. Den här dagen var njutningen nära hundraprocentig. Även om jag inte tagit en enda exponering hade jag varit nöjd. När jag går med kamera är jag mer uppmärksam på alla personer och detaljer, bara det är kul i sig.

Ett enbensstativ kan vara ett bra stöd i livet.

År 2027 ska Slussen-bygget vara helt klart, det fick jag lära mig av de rosa informatörerna.

Joakim går runt på stan med lätta steg och lätt beväpning, blott en Fujifilm X100F bär han runt på. Men don efter person, själv släpar jag runt på en stor och tung Canon Eos 5D Mark IV med ett EF 24-70/4L IS.

Det är skillnad på konst och konst.

Det börjar kanske bli dags för undertecknad att skaffa sig en hatt? 

Rundan på stan gav mersmak. Jag ska ge mig ut mer i stan under sommaren då det ändå är glesare med frilansuppdrag och jag har semester från Fotosidan. Det finns inga ursäkter - på det igen. Och det brukar ju faktiskt vara kul när man väl kommit ut med kameran.