Maltarapport 6

Utsikt från vår observationspost (inkl. två jaktkojor), Dingli 26.9.2011. Foto: Håkan Eklund.
(I bakgrunden syns klippön Filfla, där 8000 par stormsvalor häckar = största kolonin i Medelhavet).

Att de maltesiska jägarna verkligen är outbildade och ignoranta visar bl.a. två saker:
1) De skjuter på fel fågelarter (fridlysta) - dock en medveten handling ...
2) De missar ofta ... (tack och lov) - inte medvetet ...

Ikväll stod jag och mitt team uppe på den spektakulara klippbranten vid Dingli. Det var först innan det blev mörkt när vi fick syn på rovfåglar högt i himlen (direkt från Sicilien), och de sökte övernattningsställen. Först for 12 bruna karrhökar över och försvann. Sen kom två bivråkar ner från hög höjd, gjorde en lov över havet och kom in lågt och dök ner i en dalgång, och visst tusan - tre skott smällde (trots att vi inte fått syn pa en enda jägare) och den ena bivråken girade undan, men fortsatte (till synes) oskadd.

Inte många minuter senare uppenbarade sig två muskulösa karlar som började fråga om vi sett något, vi är dock uppmanade att inte berätta något. De såg rätt tuffa ut, men stack sen ivag. En av tjejerna i teamet visste att de jobbade som security killar för jägarförbundet. Vad de egentligen ville blev inte klart. Detta visar hur kontrollerade vi är! Och det är ju bra på ett sätt, de som skjuter vet att det de gör registreras. Av oss.

Vi ringde polisen som underligt nog kom till platsen och gick till och med till fots ner till dalen för att kolla läget. Frstås i onödan, men det är en viktig signal  att de syns! Det syns tydligt att jägarna är irriterade; det var en stor artikel om ormörnsskjutning i gårdagens Sunday Times, och det är ju ingen bra reklam för jägarkaren.

Men nog är det ju ett stor fel hos hela EU apparaten, inkluderande våra EU-representanter och nationella politiker som inte ser till att vår avifauna som inte känner nationsgränser skall få samma skydd i alla medlemsländer! Vad hjälper det att vi springer här i terrängen natt och dag och utsätter oss för risker, när våra välkammade EU-parlamentrariker trippar omkring i sina lackskor och röda byxor i Bryssel och inte gör det jobb som de är (över)betalda att göra!

Istället hjälper vår egen finlandssvenska EU-man ålänningarna att fortsatta och utöka nöjesjakt på våren, där de förutom att skjuta samernas alfåglar under flyttningen nu också fortsatt trotsa EU-lagstiftning med vårjakt på ejder! JUST FOR FUN; Detta är emot all fornuftig logik! Fegt så det förslår, och alla som är tysta och låter detta passera, är precis lika ynkligt fega!

Nu går jag till baren och tar a pint of beer, sen till poolenområdet for att njuta av värmen i mörkret, med medelhavets stjärnhimmel ovanför. Klockan är 22.00; i morgon är det uppstigning 04.30. Igen. Detta är ingen semesterresa ...

Maltarapport 5

Från luften är det lätt att hitta fågelfångstställen, för den som kan läsa terrängen: här på bilden syns några ... Bilden tagen strax innan landningen, 21.9.2011. Foto: Håkan Eklund.

Ja, jag vet. Dessa långrandiga Maltabloggar är inte precis underhållande och roliga, men jag vill ändå få detta dokumenterat ("first hand"). Alltid finns det någon som förstår hur viktigt det är att alla länder som delar på samma avifauna skulle samarbeta och hålla sig till samma regler. Det är ju meningslöst att skydda faglar och habitat i Norden om de sedan under flyttningen skjuts ihjäl/fångas i fällor  i andra medlemsländer. Just for fun! Det handlar ju om vårt gemensamma naturarv.

Idag hade jag en lång diskussion med chefen for BirdLife Malta (Paul Debono) som berättade om en liten framgång, i allt det till synes så hopplösa när myndigheter och politiker väljer att inte låtsas om att något är fel.

Han berättade om ett mångårigt projekt där de flygfotograferat alla fågelfångstområden (2000 +, som är stora som tennisplaner) på de båda öarna, kollat upp alla ställen i terrängen och försett alla fångstområden med exakta koordinater. Dessutom har de massor av vidomaterial och fotografier bifogat till rapporten som skickades till EU-byråkraterna i Bryssel, som resluterade i det som kan läsas nedan = ett litet jippiiiiii. För första gången i Maltas historia har landets regering inte "öppnat" fångstäsongen ... Under decenniernas gång har miljoner och åter miljoner finkar, trastar och andra smaåfåglar och vadare fångats här på Malta!

Detta betyder ju inte att alla kommer att lyda, men fångstområden är betydligt lättare att övervaka än illegal jakt, så det kommer att bli en jobbig höst för många ...

Här ett färskt pressmeddelande: http://www.birdlifemalta.org/view.aspx?id=336

Så här skrev BLM på sin webbplats i augusti 2011:

Autumn trapping postponed
The government yesterday did not declare an autumn trapping season, as it was previously expected to do.

The Government's decision comes after the European Commission last June challenged Malta's autumn trapping season through a Letter of Formal Notice which started infringement proceedings against Malta.

The Commission took this action as trapping is not permitted under the EU Birds Directive and can only take place under a derogation. As exemptions to clauses in EU law, derogations can only be applied by member states in exceptional circumstances and subject to strict specific conditions.

The government yesterday acknowledged that further information and assessment is needed before any future trapping season can be recommended. The government therefore announced a hunting season under similar conditions to last year, but no trapping season will be opened before an informed recommendation is made by the Ornis Committee.

“The government has acted responsibly by not opening a season until the necessary justification is at hand. This will however take time and it is therefore highly unlikely that any trapping season could be opened this year.” stated Nicholas Barbara, BirdLife Malta Conservation and Policy Officer and Ornis Committee member.

To identify this information and assessment government last Friday asked the Ornis Committee to further study the trapping derogation for Turtle Dove, Quail, Golden Plover and Song Thrush, which has been applied since Malta joined the EU in 2004.

“This shows that there is currently not enough data to support Malta's application of a trapping derogation or justification of previous trapping derogations. It is going to be very difficult to prove that Malta's circumstances and conditions satisfy those of the Birds Directive.” concluded Nicholas Barbara.

On joining the EU Malta agreed to phase out finch trapping to bring national legislation in line with the Birds Directive. This period ended in December 2008 and since then no finch trapping season has opened, however government has continued to permit the yearly trapping of Turtle Dove, Quail, Golden Plover and Song Thrush – a move now challenged by the European Commission.

______________________________________________________________________
För att förstå vad fågelfångst handlar om, har jag klistrat in den informationen här nedan (och detta är inte för att fånga fåglar till mat, utan för att hålla i burar, sälja som burfåglar):

Trapping in Malta is mainly carried out using clap nets.  This method uses – two large nets which are placed parallel to each other on the ground and swing shut towards each other when activated. In preparation for the use of clap nets, trappers remove all vegetation in the trapping area and often dump soil or gravel to create a level surface where the nets can be spread. A number of live decoy birds are also placed around the trapping site - either kept in tiny cages or tied directly to the ground by a harness. Species trapped using this method include Greenfinch, Goldfinch, Hawfinch, Chaffinch, Serin, Linnet, Siskin, Turtle Dove, Golden Plover and Song Thrush. This type of trapping site is the one most frequently encountered in the Maltese countryside.

Another type of net used is a vertical net spread over a tall crop, such as corn, with three sides dangling to the ground and the fourth tied up like a curtain.

This net is used to catch Common Quail, which seek cover in the crops after arriving in Malta at night – they are again attracted to the area by a large number of live decoys or electronic lures. In the morning the net is closed completely and a dog is pushed under the net to flush the trapped quails into a corner where they can be removed by the trapper.

Cage traps are often used to trap Turtle and Collared Doves (a protected species), although they are also effective in target a wide range of other species.

Cage traps consist of a large central cage in which live decoy birds, food and water are kept, and separate cages into which wild birds can enter. Wild birds are attracted by the live decoys and enter the cage through small holes to join the decoys. These cages work like fish pots – once the bird goes in it can’t get out.

Decoy birds are normally used by trappers to lure wild birds into a trap; however tape lures are also being illegally used. A tape lure repeating the calls of wild birds is a very effective method of attracting birds to a trapping site as it can be left to run repeatedly for all night.

All the above described methods are illegal under the Birds Directive. 

Maltarapport 4

Nysskjuten eleonorafalk (mörk fas). Malta 25.9.2011. Foto: Håkan Eklund.

Det känns märkligt att fågelskåda i ett land där fåglar skjuts ner framför ögonen på en. I ett sådant samhälle har något gått verkligen snett, som här på Malta. Jag undrar om det är någon som har gjort en vetenskaplig studie över landets jägarkår, vad de egentligen har mellan öronen, hur de tänker och resonerar?

Idag filmade min rumskamrat när en bivråk sköts ner just när fågeln lämnade övernattningsstället vid kusten (Dingli), för att flyga över havet till Tunisien/Libyen (340 km till Libyens kust). En annan jägare sköt ner en eleonorafalk i parkskogen nedanför presidentens sommarpalats; en lokal ornitolog fick tag i den och tog den till hotellet där vi gjorde en officiell rapport som skall lämnas till polisen. Det var en långvingad och mycket mörk fågel, otroligt vacker. Jag tog en massa bilder på den. Egentligen var detta öde väntat. Falken har setts i området en vecka, någon sköt på den senaste söndag och den fick en liten vingskada. Dock tillräcklig för att den inte skulle orka flytta över havet; sånt klarar bara friska och starka fåglar av - som har ett tillräckligt energiförråd. Och har man en liten vingskada är det svårt att jaga och få mat ...

Jag var i morse ute med en dansk kille (som deltagit i dessa läger de senaste sex åren), en tjej från Kroatien och en tjej fran Skottland. Vi såg inte så många fåglar, men desto fler jagare. Förutom rovfåglar så har de ju inget att skjuta på, det maste ju vara frustrerande. Den som besökt Malta vet hur de små åkerplättarna ser ut på hösten, efter en lång het och torr sommar:  som stenöken. Och där mellan stenmurarna traskar dessa jägare fram och åter med hund o bössa, och det finns absolut inget att jaga, som kan kallas jaktbyte! Få av oss har sett en riktig vaktel (jaktbyte under hösten), jag har sett en enda turturduva (också jaktbyte) - that is all.

Alltså är det helt befängt att här finns 12 000 - 20 000 jägare, på två små öar! Medlemsantalet i jaktföreningarna är ca 20 000, ca hälften har licens. Det finns alltsa närmare 50 jägare/km2, om man räknar bort områden där man inte får jaga!, i normala länder 1-4, enligt dansken Ole. Nar jag kommer hem skall jag kolla vad vi har i Finland och Sverige. Här borde ju alla jakt vara förbjuden eftersom de inte har några riktiga jaktbara arter att jaga ... Eller så kunde de föda upp fasaner eller motsvarande, och jaga dem i skilda jaktområden. Som det nu är skulle det racka med max. 100 jägare pa Malta!

Min kompis från Finland klippte håret här på hotellet, och frissan berättade att de lokala är rädda för jägarna! Speciellt kvinnorna hatar dem eftersom de dräller överallt i de begränsade naturområden som finns, där de skulle vilja vara ute med sina barn. Men det är som i glesbygden   i Norden (när vargar, rovfåglar "försvinner"), många vet men ingen vågar säga något  - det är tystnadens och skrämselns taktik/strategi som råder. Här fungerar de som en välorganiserad maffia, och vet hur de kan skrämma folk till tystnad. På alla nivåer.

Några av våra team har blivit fotograferade av jägarnas spioner, och dansken som var teamleader i min grupp i morse  sade att han hotats på jägarnas webbplats, där de sagt att denna man bör få sitt huvud bortskjutet om han kommer hit på nytt ... Detta var för några år sen, och han fortsatter att komma; det är så dessa idioter skall mötas - med "norsk spirit", dvs att inte ge efter för ondska! Därfor är vi här!

Maltarapport 3

Jag (Håkan Eklund), Johny (UK) och Nimrod (Malta)  på morgonpass 24.9.2011.
Nimrods portugisiska flickvän Jennifer tog bilden.

Äntligen fritid, middagen är över, är nyduschad,  klockan är 21 och har en kall öl i nypan (3 euro för ett stort stop). Kan man ha det bättre? Känns bra efter att ha fågelskådat sen kl. 04 i morse. Mitt team var högt uppe på en kulle med ett gammalt kapell (med utsikt över halva ön); kul att  se färgspelet när det ljusnade och samhällena söderut vaknade. Sen när solen började värma följde vi med hur rovfåglar som övernattat i skogen nedanför presidentens sommarpalats började ta höjd, och flög ut över havet mot Tunisien, dit är det ett hundratal km (måste kolla). Vi såg bl.a. fiskgjuse, brun kärrhök, 150 grå hägrar som formade plog och drog mot Afrika.

En het och solig dag, plus 30 i skuggan. Nästan vindstilla efter dagar med frisk vind.

Idag har det kommit in massor med fåglar från Italien (Sicilien ligger 80 km norrut): under fyra timmar (kvällspasset) räknade mitt team in 76 bruna kärrhökar, 8 tornfalkar, 6 ängshökar, 3 bivråkar och en lärkfalk. Vi höll pass på stället där ormörnen sköts igår; en maltes som körde förbi ropade att vi skulle åka hem och hålla oss borta från Malta! Vi hade BirdLife Maltas VD med i gruppen, Paul (minns inte efternamnet) han är maltes - och han kunde bara skaka på huvudet.

Han berättade om skolundervisningen på Malta, som han ansåg mycket undermånlig. Han sade att det är deprimerande att intervjua ungdomar för jobb, när de avslöjar hur svag deras allmänbildning är. Och jägarna behöver inte lära sig något för att få jaga, det är bara att ansluta sig till en jaktförening och betala jaktlicensen. Han sade att de vet absolut ingenting om ekologi och olika arters roll i naturen. Och rovfåglar skjuter de inte för att de hatar rovfåglar, utan för att det är en spännande sport och sysselsättning! Det finns inte så mycket annat att skjuta; en utmaning. Han berättade om en jägare som nu i vår avslöjats med 90 uppstoppade fridlysta fåglar i sitt garage ... Rapporten tystades och kom aldrig i tidningarna, det skulle ju göra att jägarna måste skämmas ...

Paul skall på möte med EU-människor nästa månad, och skall då kräva att alla EU medlemsstater anammar samma regler angående utbildning av jägare, för att få jaga.

Eftersom alla team har loggat in stora mängder med rovfaglar, som nu övernattar på ön - är det många som kommer att skjutas i natt och i morgon bitti. Efter mörkrets inbrott körde vi längs Dingli Cliffs, en väg som går uppe på en hög klint intill havet. Det fanns bruna karrhökar överallt, i träden, i buskarna, på stranden - och jägare som i sina bilar åkte runt och kollade läget!

Några team har nu åkt ut för att under natten följa med vad som pågår (jägarna kör runt med stora strålkastare på sina bilar, och skjuter rovfåglar (mest karrhökar och bivråkar) på nattkvist.

Har på hotellet finns det två typer av gäster: fågelskådare och pensionärer (engelska, tyska och italienska turister). Just nu dånar dansmusiken i baren och vårt gäng har flyttat ut i trädgården under stjärnorna, där det är tystare. Trevligt och uppiggande att igen umgås i en internationell community, som ger fläktar av den värld som jag en gång jobbat i.

Traffade idag en ung kvinna (Amanda Rogers) från New Zeeland som gör en filmdokumentär om den maltesiska jakt(o)kulturen ...; vi skulle ha åkt till museet idag för att fota skjutna rovfåglar (som BirdLife Malta samlat in och finns på Naturhistoriska museet), men besöket måste skjutas upp till tisdag. Istället satt vi en timme och pratade om Fiji Islands där också hon jobbat.

Maltarapport 2

Ett hus med en massa fågelfångstapparatur/atrapper på gården filmas, för kommande behov.
Nick (Malta), Jen (Skottland) och Gitte (Danmark). 23.9.2011. Foto: Håkan Eklund.

Fågelmördare, det är vad de maltesiska jägarna är! Hur många rovfåglar som våra team har bevittnat blivit dödade under en vecka har jag tappat koll på, mest är det bivråk, tornfalk och brun kärrhök  - eftersom de är de vanligaste ... I kväll lärde jag också att vissa jägare dessutom äter rovfågelkött, som de betraktar som en delikatess! Det lär dock höra till ovanligheterna.

I kväll har det varit stor uppståndelse, en jägare sköt en ormörn en bit norrom Mdina, alldeles framför näsan på dansken Kim Skelmose och två engelsmän. I morse var Kim och jag i samma team, då var det lungt (9 natthägrar och en bivråk:  inga skott hördes) - i kväll när Kim för första gången i sitt liv får se en ormörn, så möter den nästan genast döden - de hann titta på den några minuter. Örnen skrämdes upp (ur trädet) av några skolflickor som gick förbi, och då small det!  Ormörnen är sällsynt här på Malta, några per år. Den hade kommit in från Sicilien, fått syn på den lilla bergsryggen med den medeltida staden Mdina, landade för att vila ut och övernatta - men det skulle den inte ha gjort!!

Killarna hade sett en ung man med mobiltelefon följa örnen, och en stund senare small det! Klockan var 18.50 och det började bli  mörkt. Här ett pressmeddelande om incidenten: http://www.birdlifemalta.org/view.aspx?id=335

Kim som jag lärde känna i morse är ringmärkare, som bl.a. ringmärker Danmarks havsörnar, ett tufft jobb!

Jägarna på Malta är mycket välorganiserade, de håller hela tiden kontakt med varandra via telefon, och kommer det in något sällsynt inom skotthåll, då blir det rusning ... Och en stor rovfågel missar de inte; det enda som skyddar är att de flyger tillräckligt högt, och inte landar! Om de landar, har de skrivit under sin dödsdom!

Detta går bara inte att beskriva för vanligt funtade människor!

Trots att BLM-teamet fick polis till platsen rätt snabbt, blev det inget av det. En högre polischef kom nästan samtidigt, och avblåste sökandet efter örnen och jägarna ... han sade att de skall koncentrera sig på att skydda de som lever, inte den som redan är dod ... (det hade kommit in rapport om en örn till i området, som senare visade sig vara falskt ...).

BirdLife Malta gänget som känner poliserna visste att polischefen själv är jägare, och han ville väl skydda de egna! De vet också att en av Maltas mest ökända fågelmördare bor just här, nära stället där örnen sköts ner! Det ar så att man mår illa. När det gäller avifaunan så är inte Malta en rättsstat!

Samtidigt som detta hände var jag med BLM:s kampanjledare Nick (+ Gitte fran Danmark, Pia från Tyskland och Jen från Skottland) och smygfotograferade en fågelfångare nere i Delemara längst ute på Maltas sydvästkust. Vi hade ställt upp en tubkikare i skydd av aleppotallar och fotograferade via tubens starka förstoring. På gården fanns en massa atrapper av ljungpipare och turturduvor, i burar fanns levande lockfåglar, 3 killar satt ute på gården med sina hundar och bössor... När vi förstorade bilderna ser vi hur en kille spanar på oss med kikare; sen kom en Landrover och kryssade runt oss, och då fick man ju hålla andan för en stund ...

När vi åkte tillbaka fick jag köra, Nick satt hela tiden i telefon och fick dirigera teamen för att hjälpa med att spåra örnmördaren ...

I höst är det första gången i Maltas historia som de lyder EU-förbudet att sluta använda fällor för att fånga fåglar!! Och det är till stor del BirdLife Maltas förtjänst, som har flygfotograferat alla fågelfångstområden på de båda öarna och har fakta att komma med. Och i höst vågar inte Maltas regering utmana EU. Men kom ihåg: här får man fortfarande skjuta sånglärkor, en massa småvadare, alla våra trastar, starar etc. Helt lagligt! Detta är ett EU där den ena handen inte vet vad den andra gör.

Men fångstförbud kommer ju inte att avskräcka de mest härdade ... Därför försöker vi fotografera de aktiva fågelfångare som man känner till, för att vet hur de ser ut - och kunna följa deras förehavanden. Att vara fågelskådare på Malta liknar mer farlig underrättelseverksamhet; jämför detta med alla "kryssare" och "bongare" i Sverige och Finland, i trygga "folkhem", där fågelskådning ar en lek.

Det mest positiva med att vara här är att träffa en massa superintressanta människor från olika länder. Jag hade idag en lång diskussion med en dansk (journalist och fågelskådare) som på vårarna brukar åka från Malta till Sicilien för att fortsatta "kampen". Där finns det en lokal kvinna som under decennier ordnat antirovfågelskjutningskampanjer uppe i bergen, som burit frukt - nu är det bara några enstaka fågelmördare kvar. Som ung flicka var hon nära att bli våldtagen av rovfågeljägare, och då beslöt hon att starta sitt eget krig mot denna morbida hantering.
Men detta är en annan historia.