Med leriga skor

FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Skogsljuset

Puhtulaidskogen, västra Estland. Maj 2011. Foto: Håkan Eklund.

Värmeböljan fortsätter. Efter en lång, kall och snörik vinter känns det lyxigt att gå ut med hunden här på min gröna ö, i shorts och utan skjorta, längs mina specialstigar bland ekar, lönnar och skogstry. Plus 28 C andra kvällen i följd. Men ljuset är hårt, den brännande solen gör att kameran helst får bli hemma. I stället använder jag öronen för att kolla in fåglarna: starungar som "väsnas" överallt, matande blåmesar, sjungande rosenfink och så vidare. Och högt i skyn drar tornseglarna skriande fram. De häckar under taket i en byggnad (dagis) nära vårt radhus.

I skogen skall man fotografera i mulet väder, helst när det är "indirekt solljus" genom tunna moln, som när vi (BioFoto Finland) var i Estland i slutet av maj. För många kändes det kanske som tråkigt väder, mulet och blåsigt, inte speciellt varmt - men ett perfekt väder för att fotografera inne i skog. Och i skogen ute på udden Puhtulaid (där Tarttu universitet har sin fältstation) rådde urskogsstämning med massor av stora ekar, tallar, granar - både levande och döda. Från markskicktet doftade ramslöken stark och lyssnade man noga så kunde man inte missa den mindre flugsnapparens karaktäristiska sång.

Jag tillbringade 2-3 h ensam med kamera och stativ inne i den täta skogen, och bara njöt av tillvaron. Skall man fotografera kan man inte röra sig i flock; vi hade vissa tider när vi samlades - däremellan strövade var och en hur de själva ville. Kvalitetstid.

Postat 2011-06-08 18:18 | Läst 2187 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Spillkråka som granne

I väntan på nästa matleverans. Kimo, Oravais 4.6.2011. Foto: Håkan Eklund.

Intressant att ha häckande spillkråka som granne vid fritidshuset uppe i Österbotten. Lärde mig igen lite mera om denna skogsekologiskt viktiga fågel som klarar av att hacka ut bohål ur friska tallar! Det är en prestation i sig. Dessa bohål kommer ju sen en massa andra arter till godo, beroende på placering och latitud. Hit ryms ju knipa, salskrake, skogsduva, hökuggla, pärluggla, sparvuggla etc. Och det är minsann inget överflöd på hålträd i våra renputsade ekonomiskogar.

Angående placering så hade jag ju inte väntat mig att spillkråkan skulle välja att hacka ut sitt bohål i den lilla skogsdunge som ligger granne med vårt sommartorp, det handlar ju om en liten skogsdunge ute i ett odlingslandskap. Och när föräldrarna kommer flaxande från "storskogen" ut över fälten för att mata ungarna, utsätter de sig för en extra risk - dvs. är synliga och lätta byten för en rovfågel (ex. duvhök).

Den enda orsak jag kan tänka mig är att risken för predation av ex. mård är mindre i en isolerad skogsdunge i odlingslandskapet. Liksom tornfalkar har bättre häckningsresultat i holkar uppsatta på lador ute på fält, än att häcka i skog (som de tidigare gjorde).

Eftersom spillkråkorna var mycket högljudda när de kom för att mata, kunde jag inte låta bli att lägga märke till frekvensen: de matade ungarna ungefär en gång i timmen! Däremellan var det helt tyst. Och det var endast i samband med matningen som ungarna exponerade sig i boöppningen, däremellan kunde man har lurats tro att ingen fanns i boet.

Två gånger fotograferade jag matning, hade gömt mig under en kamoflageduk - och det funkade bra. En gång misstänkte nog ena föräldern något, kom väldigt nära, skrek och trummade vilt, precis som om den ville skrämmas (jag vågade inte svänga på mig och titta var den var). Jag tänkte att om jag får den näbben i huvudet är det kört ...

Postat 2011-06-06 12:13 | Läst 2471 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

BioFoto Finland

Vid BFF:s middagsbord i Estland, Algallika 28.5.2011. Foto: Håkan Eklund.

Så har vi då haft vårt första officiella årsmöte för BioFoto Finland; vi valde att arrangera mötet i samband med en fotoexkursion till västra Estlands finaste blomstermarker.

Vi bodde enkelt och trevligt i mysiga B&B Algallika (http://www.algallika.ee/?c=introduction&l=en) som är en ombyggd bondgård med 13 bäddplatser. Utanför sjöng höksångare (2 par) och härmsångare, bland annat. Och vi hade ett mycket trivsamt veckoslut i goda vänners lag.

Senaste år lät vi registrera vår BFF- förening och våra stadgar godkändes av myndigheterna under sommaren. Det betyder att vi nu är en "juridisk person" med alla rättigheter och skyldigheter som föreningslagen i Finland föreskriver. Vi ser oss som ett komplement till den helfinska föreningen Suomen Luonnonvalokuvaajat (med 3000 medlemmar); vi skall inte konkurrera med dem utan bara ta hand om den kustsvenska delen av landet där vi kan ha svenska som vårt föreningsspråk. Många av oss är ju sen länge tillbaka medlemmar också i den finska storföreningen.

Eftersom vi är svenskspråkiga känner vi oss också som en naturlig del av den skandinaviska BioFoto-familjen, med många lokalföreningar i Norge och Sverige.

Jag valdes till BFF- ordförande för 2011 och med i styrelsen sitter ytterligare 3 damer (Tuija, Eva, Heidi) och 2 herrar (Roger, Krister) + 2 suppleanter (Annika, Jonatan); ett ungt (de flesta) och dynamiskt gäng. Vår första utmaning är att etablera en kommunikativ webbplats, att börja tota ihop till en vandringsutställning med temat "Vår kust" och att värva nya medlemmar. Vår ambition är inte att bli någon stor förening, får vi inom fem år ihop ett par hundra medlemmar är vi mer än nöjda.

Vi har ju egentligen funnits till som förening sen 2008, men all osäkerhet med BioFoto i Norge/Sverige samt tidskriften Naturfotografens vara eller icke vara - gjorde att vi tog time out för ett tag.

Nu när BioFoto Sverige har valt att bli en nationell förening såg vi det som naturligt att fortsätta på vår egen inslagna linje, dvs. att registrera oss som en officiell förening i Finland. Nu kör vi alltså igång på riktigt! Det skall bli en kul resa. Trevligt också med kommande nya kontakter västerut!

Under lördagen exkurerade vi bland blommande vårblommor i Europas största löväng i Laelatu
(http://www.maaturism.ee/index.php?id=kannattaa-katsoa&sid=199), ett växtrike av guds
nåde (guckuskon blommade!). Här finns också massor med intressanta fåglar (sommargylling, lundsångare, mindre flugsnappar etc).

Postat 2011-05-31 15:42 | Läst 7874 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Väntar på hyresgäst

Holk för svartvit flugsnappare. Hirvensalo 26.5.2011. Foto: Håkan Eklund.

Just nu blommar körsbärsträdet som jag planterade i vår trädgård för ett antal år sen. Och äntligen har jag fått fixat en holk till trädet; helst vill jag ha en svartvit flugsnappare!

En hanne har varit på besök ett antal gånger, har inspekterat holken från alla håll och kanter. Suttit på taket och tittat, varit in och kikat, suttit utanför och sjungit några strofer. Men någon hona har jag inte sett av. På grannens sida har fru Leena en blåmes i sin "äppelträdsholk", just nu matas ungarna och föräldrarna far in och ut som tättingar. Vissa år har den svartvita häckat där.

Fick idag de finska naturfotografernas fina tidskrift Luontokuva (84 s) som alltid är lika fräsch och intressant. I detta nummer ingår en fin artikel (10 s) om fyrön Utö som goda vännen Jorma Tenovuo har illustrerat tillsammans med sambon Outi Sarjakoski. Hon fotograferar landskap, han fåglar. De har varit lyckliga nog att kunna köpa ett hus på ön, som näst intill är omöjligt (dvs. ingen säljer). Nu blir det säkert en ännu större invasion av fotografer på ön ...

Sen militären lämnade ön 2005 blev en massa byggnader lediga (precis som på Landsort), som nu formats om till Utö Havshotell! Och sen finns ju Hannas horisont, en gammal lotsstuga som jag och mina vänner/kursdeltagare/föreningskompisar brukar boka.
Och båtturen (5 + 5 h) t/r med m/s Eivor är gratis ...

Postat 2011-05-26 19:03 | Läst 7747 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Grrrrrrrrrrr

Aura å, Åbo 22.5.2011. Foto: Håkan Eklund.

Det är märkligt hur det fungerar. När kameran är med söker blicken automatiskt något att fotografera. Som i kväll. En behaglig kvällspromenad med frun (och kameran) längs stadens livsnerv, ån, som avslutning på en solig och fin dag. Ljuset var ännu alltför skarpt men i skuggan intill en av broarna bildades märkliga mönster och speglingar i vattnet. Varför det bildade sådana här mönster vet jag inte, men vackert var det. Och det bidde några bilder. Det bruna är åvattnets riktiga färg (lerblandat ...), det blåa är från skyn, det vita från solen, det svarta från skuggorna och strukturerna från bron.

Fast egentligen borde jag inte alls vara här just nu; en av kompisarna som jag växte upp med är på hembesök från USA (dit han emigrerade i mitten av 1970-talet) och vi hade planerat in fågelskådning just detta veckoslut, uppe vid fritidhuset i storspovarnas rike. Men se, det ville inte bilverkstaden som pantar på min bil. Årsservice, och de hittade en pryl som borde fixas - och reservdelen måste beställas från Sverige ... Grrrrrrrrrrr.

Postat 2011-05-22 21:53 | Läst 7912 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Föregående 1 ... 823 824 825 ... 959 Nästa

Bloggar

Med leriga skor

Skogsljuset

Spillkråka som granne

BioFoto Finland

Väntar på hyresgäst

Grrrrrrrrrrr

Håkan Eklund

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv