Oskarpa bilder främjar fantasin

Henri Cartier-Bressons lär ha sagt att skärpa är ett borgerligt koncept, vad han nu menade med det och

hur han fick ihop det…

Man kan också säga som Ronny V: Suddiga bilder främjar fantasin! Och då blir det genast lättare

att ta in.

Vilket också mycket väl kan stämma, i vissa fall.

Emellertid, idag fotofika och diskussion inför det kommande Gnestaplanket, med utställda bilder

av just det här fotofikagänget, som började i ABF-huset i Sötälje för

några år sedan.

Själva Gnestaplanket, dvs utomhusutställningen på baksidan v det gamla stationshuset (?) i Gnesta

finns ju inte mer. Men,

utställningen som går av stapeln istället är mer informell, kanske inte riktigt så pretentiös,

dock utan att tumma på kvaliteten.

Som vanligt gick diskussionen både högt och lågt, ända tills man från personalen kom fram

och påtalade att hundar inte var välkomna. Men då var vi ändå på väg hem.

Några vanliga snapshotporträtt (och andra bilder):

Lägg märke till klockan!

Inte minst kom flugfiske upp på diskussionsmenyn, liksom kvaliteten hos gamla Kievkameror, och hur de passar ihop med obskyra Nikonobjektiv som inte alls ska vara så bra, men där man ändå inte ser någon skillnad. Fuji dominerar, av någon underlig anledning. 

På återseende//Göran

PS: Kom till fotoutställningen Gnestaplanket lördagen den 31.a juli 2021, mellan 11 och 15, ungefär. 

Fick ni nån fisk?

Jag har precis kommit hem från årets fiskeresa, den 45:e i ordningen, på 47 år. Det började 1973, några kompisar från Göteborgs universitet som ville fira nåt, eller bara göra nåt kul – så vi åkte till Norge och fiskade. Och så har vi fortsatt med det. Fiskeveckorna har tagit oss till många platser i (företrädesvis) norra Sverige, men också på flera ställen i USA (en av oss bor i USA). Från mitten av 70-talet är det bara flugfiske som gäller, jakten går på öring och harr framför allt. I år åkte vi till Vojmån några mil från Vilhelmina några dagar för att sedan avsluta veckan i Jorm, mellan Gäddede och Stekenjokk.

En vanlig fråga vi får när vi berättar om vårt fiske eller möter människor i samband med fisket är: -Har ni fått någon fisk?

Svaret är: -Ja!

Det är klart att vi får fisk, det är liksom meningen med fisket. Inte alltid så många, inte alltid så stora, men vi får fisk. Visst spelar storleken roll, det är häftigt att få drilla en stor öring med det relativt lätta och veka flugspöet, men flugfisket är mer än så. Det är inte att bara klampa fram till strandkanten och kasta i en fluga, utan det krävs finess. Man smyger fram, stannar och kollar vattnet, hur det flyter, var stenarna är där det kan stå en fisk bakom, man tittar efter insekter på vattenytan – vad kan fisken tänkas ta? Sen börjar man kasta, efter att ha knutit på en fluga som man tror skulle kunna fungera utifrån aktuella iakttagelser, omständigheter och erfarenhet. Första kastet blir kort, sedan förlänger man successivt kasten samtidigt som man strävar efter att flugan ska flyta så naturligt som möjligt på vattenytan. Eller under, beroende på vad som gäller. Man måste vara fokuserad, man får inte slappna av…

Och då händer det! Man hamnar i sin flugfiskebubbla, man hamnar i det som beskrivs som ”flow”, när vardagen bleknar bort samtidigt som omgivningen, naturen och den aktuella situationen blir allt tydligare och klarare, ens sinnen förstärks – det är bara jag och forsen. Och fisken. Och när den hugger, när det nappar, är det som en elektrisk stöt genom hela kroppen.

Några bilder från årets fiske;

Nå, var är fisken då? Undrar säkert vän av ordning.  

Jag går ju omkring med kameraväskan hela tiden, parallellt med fisket, vilket ibland ställer till problem. Man måste vara lika fokuserad och koncentrerad när man fotar som när man fiskar, och då händer det att de aktiviteterna krockar. Det är inte lätt att ta bild på fisk som man själv har fångat, man kan inte hantera fisken hur som helst, och det var inte alltid jag var i närheten och hade kameran framme när de andra fick nåt. 

Vi bjöds på varierande omständigheter under den här veckan, från 20 grader och fint väder till 8 grader, återkommande regn och kraftig blåst, men det hör till, man fiskar ändå. Och då smakar det bra med en god middag när man kommer hem från fisket (numera bor vi värdigt, det är inte längre tält som gäller...)

På återseende//Göran

Tankar kring ett självporträtt

Det blev i alla fall många kommentarer när jag började använda bilden som profil på bl a Facebook. De flesta gällde (gäller?) att jag ser arg ut,

några har ändå försökt se bilden ur andra perspektiv.

Summan av kardemumman är att det är kul att se vad känslor en bild kan väcka hos betraktaren, och hur olika man kan uppfatta samma bild.

På återseende//Göran

En sen kväll i trädgården

Ljuset är magiskt de här sena kvällarna i juni.

Astilbe är egentligen en ganska oansenlig blomma. Men om den växer så här, liksom i drivor kommer den mer till sin rätt. 

Och Louise Bugnet trivs, verkar det som i trädgården. Den svarar med att blomma oupphörligen, med vita blommor som lyser i skymningsmörkret. 

Och trädgårdsassistenten är med förstås. Hoppet finns alltid att någon - gissa vem - ska kasta en pinne...

På återseende//Göran

Fotofika. Och landsbygdens pärlor.

Fotofika handlar inte bara om fotografi. Tack vare de återkommande fikatillfällena hittar man, eller snarare blir varse (för det var förstås inte jag som hittade det här stället) att landsbygden, ni vet det här området runt Stockholm, utanför förorten, har  en massa att bjuda på. Idag hamnade vi genom Bengt-Åke S's försorg på Åsgatan 2 i Järna; trädgård, konst, ekologiskt, närproducerat, hemmabakat etc etc, allt sånt som  sätter lite stil på tillvaron, hög mysfaktor (och gott kaffe!)

Det blev mycket diskussion  om kameror idag mot bakgrund av ställd fråga om vilken kamera man skulle satsa på om man ville/behövde byta. Jag är ju oerhört nöjd med mina Olympuskameror och förordar givetvis dem (de är ju typ bäst), men det drunknar ju förstås i sorlet från Fujikören, bestående av Fujifans från olika håll. Det är en klar övervikt av Fuji av alla de slag i gänget - en enstaka Canon eller Olympus kommer direkt till korta 😁. 

Men synnerligen trevligt som vanligt. Hög diskussionsnivå. Och helt underbara flugfiskeflugor, streamers och stora fluffiga gädd- och abborrflugor... Ska testas i Vojmån och uppe i Jorm senare i sommar. 

Lite av de på fotofikorna vanliga snapshotporträtten (plus lite annat):

Nej, det var ingen Fuji, den här gången. (Det var en Olympus...)

M var med! Hon trivdes gott med allt gos från de som var där.

Time flies when you have fun . It's fun to tie flies!

På återseende//Göran

PS: Kanske skulle kunnat redigera några av porträtten till svartvitt. Men förutom att vara Fujianhängare är merparten också  monokromister, så det fick bli färg 😎)