Istället för havsörn
Ute hos en vän som bor ute på Brevikshalvön i Tyresö - strax bortanför slottet. Han hade tidigare visat en suddig mobilkamerabild av en havsörn som satt i ett träd på tomten. Nu var det emellertid ett tag sedan den visat sig, så frågan var om det inte var en skröna.
Men när vi stod där på altanen såg vi plötsligt hur havsörnen kom flygande, lite långsamt och majestätiskt, med långa sugande vingslag, på ganska låg höjd, maximalt en 7-8 meter över hustaket. Vi såg den tydligt, den krökta näbben, den bistra blicken och kunde nästan räkna fjädrarna på vingpennorna. I klorna hade den ett byte, någon stor sork eller liknande.
Kameran var förstås nedstoppad i väskan som låg på bordet en bit bort. Det fanns inte skuggan av en chans att hinna ta fram den, och dessutom dög inte gluggen som satt på att dokumentera scenen med. Så vi fick bara stå där och beundra den mäktiga fågeln, vilket kanske var lika bra - man måste inte fotografera jämt, eller(?).
Men så såg jag i det blommande krikonträdet en stor fjäril sitta. Och den satt kvar! Jag hann till och med byta objektiv till ett lite lämpligare. Så istället för en havsörn fick det bli en påfågelfjäril, om än upp och ner. Naturen är mäktig, inte bara ibland.
På återseende//Göran


Hälsningar Lena
Tack Lena. Det kanske finns en risk att vi som fotograferar glömmer bort att bara se och uppleva(?).
//GöranR
Så fint fjärilen sitter bland de vackra blommorna.
ing-marie
Tack Ing-Marie. Jo, egentligen var det detta att se den på så nära håll som gäller. Grämde mig först - missat tillfälle etc,, missad bild - men sen har jag tänkt att det viktigaste var faktiskt själva upplevelsen.
//GöranR
Många vänliga hälsningar från Erik / DK
Precis. Så kanske man ska sänka kameran ibland, eller till och inte ta med den, någon gång...
//GöranR