Vad är det med Leica?

Ja, vad är det för särskilt med Leica? Ingen annan kamera, inget annat kameramärke ger upphov till sådana diskussioner eller väcker sådana känslor som just Leica. Inget annat märke har blivit föremål för sådan mytbildning som Leica, där till och med användarna/köparna har fått sin släng av sleven – det är en kamera som köps av kulmagade direktörer och tandläkare och andra med hög inkomst, inga riktiga fotografer (vilket de facto inte är sant!). Och ändå braskar man inte i marknadsföringen. Modelluppgraderingar sker diskret, jämfört med exempelvis Canon eller Nikon, men det är Leica som nästan i bakgrunden får känslorna att svalla och som ingen annan delar upp oss i ”för” respektive ”emot”.

Leica har en oomstridd status i kameravärlden. När den kom (Ur-Leican, prototypen 1914, serietillverkning från mitten av 1920-talet) var den nydanande på ett närmast revolutionärt sätt. Storleksmässigt, design- och användarmässigt plus den smarta användningen av filmremsan var den något helt nytt jämfört med dåtida reportagekameror, och alla de stora fotograferna som Henri Cartier Bressons, Robert Capa, Ansel Adams och sedan flera andra i Magnumbyrån använde ju Leica. Den blev den självklara framförallt reportagekameran men även kameran för gatufoto/streetfoto.

Vad jag förstår blev Leica något som andra kameratillverkare tittade på och härmade. Och tysk noggrannhet och kvalitet gjorde väl sitt till.

Men tiderna förändras. Andra kameratillverkare har kommit ikapp, och förbi. Leica lyckades inte heller så väl vid övergången till det digitala, till en början. Trots detta kvarstår märkets särställning. Och den håller sig kvar på marknaden, en marknad där många ärevördiga märken har gått under eller köpts upp. Och det trots en hög grad av konservatism designmässigt och funktionellt, där innovationer inte (längre) hör till det mest framträdande dragen.

Idag verkar ju Leica vara i stort sett en kamera som de flesta andra; samma ungefärliga grundkonstruktion och kvalitetsmässigt både när det gäller bildkvalitet och byggkvalitet i par med andra jämförbara kameror.

Men en sak skiljer – priset. Den senaste modellen kostar fyra till fem gånger så mycket som andra jämförbara kameror, i och för sig för kamerahuset, men prisskillnaden gäller i stort för objektiven också.

Så varför köper man, eller åtminstone vill ha, en kamera som inte är bättre än andra kameror, som är större och klumpigare än jämförbara andra kameror, men som jämförelsevis kostar så mycket mer, lika mycket som en bättre begagnad mindre bil? Är det myten? Dess status i kameravärlden? Den röda runda loggan, som dessutom ofta tejpas över i föregiven rädsla för stöld, men som kanske paradoxalt nog då ännu tydligare annonserar vilken kamera det är…?

Jag ställde frågan nyligen till en typisk Leicaägare. Hans svar var enkelt, kort och koncist: ”För att det är en Leica!”

Och i det svaret ligger väl, när jag funderat lite, kanske egentligen allt! Myten och historiken som ger den dess status i kameravärlden men också känslan, denna svårfångade faktor som inte låter sig definieras men som inte sällan är direkt avgörande i många val här i livet.

Och folk köper ju Rolls Royce och Bentley och enstaka Ferrari, man samlar på svindyra klockor som inte visar någon annan tid än andra. Så det verkar som vi människor inte alltid är homo functionalis eller homo rationaliensis, den funktionella eller rationella människan, utan det är andra, mer obskyra drifter som styr vårt handlande. Och känslan är en viktig faktor, kanske den viktigaste. Och det finns ingen annan kamera som har en sådan speciell logotyp som Leica.

“When you keep being different from everything, changing makes no sense.”

Nej, det kanske är så det är. Och alltså väldigt personligt. För mig, personligen, är det ingenting jag ens funderar på, det är helt enkelt inte värt det. Prissättningen framstår för mig snarast löjlig i relation till vad man får. Men det är ju jag. Och jag köper inte Rolex heller. Men jag är ändå genuint intresserad av själva fenomenet Leica, och av det faktum hur människor väljer, där ofta känslorna är direkt överordnade andra, mer till synes förnuftiga val.

Eller så är rönnbären, för mig och i detta, för sura. F-n vet.

På återseende//Göran

2018-09-20 17:42   per-erik åström

Bra text.
Jag minns atti min ungdoms drömkamera var Leica. Och efter att ha jobbat en varm sommar utefter E-4:n med asfaltering fick jag så äntligen pengar till en svårt sliten Leica M2 med en summicron 50:a. Men jag blev inte bättre fotograf för det.
Tror det var nåt med autofocusen som inte funkade.... eller om det var menyerna som jag aldrig hittade... ;-)

hörs/per-erik

Besvara

Svar från gorred 2018-09-20 19:21

Tack per-erik. Jag har också funderat av och till på Leica, fr a om jag skulle ta upp det analoga fotograferandet igen, men, sen är jag så nöjd med min nuvarande utrustning och inser att fotografering med film egentligen bara är en dröm. Och en ny Leica faller på sin egen orimlighet. Så jag fortsätter enligt nuvarande planering.
//GöranR
Och jag förstår att menyerna kan vara knepiga att hitta på en M2:a ;)

Svara

alf109 2018-09-20 21:24

Min erfarenhet är den rakt motsatta, jag hade plåtat i många år med olika spegelreflexkameror (Olympus, Nikon, Canon) men det var först när jag skaffade min M6:a som bitarna föll på plats och mitt fotograferande tog fart och det berodde inte på att jag skulle vara impad av märket utan det berodde på att handhavandet passade mig så mycket bättre. Helt plötsligt gick jag inte runt och "letade" bilder genom sökaren utan jag såg bilderna utan kamera för att bara lyfta upp, rama in och trycka av. För mig gjorde Leican en avgörande skillnad jämfört med alla andra kameror jag plåtat med tidigare.

Har jag då rätt och andra fel? Givetvis och givetvis inte, jag har rätt utifrån mitt perspektiv, men min sanning behöver inte vara någon annans sanning. Det är just där jag tycker att så många går vilse eller att jag till och med tycker att hela debatten blir infantil: Om man personligen anser att Leica är skit så ok låt den vara det, men sluta med detta problematiserande som alltid landar i status, röda prickar eller ren dumhet hos dem som inte tycker likadant.

Enkelt uttryckt: Om jag anser att Leican är den kamera som funkar bäst för mig så behöver det inte nödvändigtvis bero på att jag är dum i huvudet, inte vet vad jag håller på med, är imponerad av gamla förebilder som använt märket osv utan det kanske helt enkelt beror på att det är den kamera som funkar bäst och känns mest rätt för mig.

Ps. ingen kritik till någon speciell, men det skiner igenom ganska tydligt i alla sådana här debatter.

Pps. jag har svårt för alla som skriver på ett sådant sätt som att deras egna sanningar är universella oavsett om de lyfter fram de egna prylarna eller dissar sådant de själva inte tycker om.

Svara

Svar från gorred 2018-09-20 22:12

Alf, intressanta tankar. Men frånsett att du har din uppfattning om Leica, som ingen kan säga nåt om (och jag gör det inte, din upplevelse är din), så förstår jag inte riktigt vart du vill komma. Du använder, som jag, den kamera som är bäst för dig, och gott så. Det är ändå intressant att just Leica gjorde en sådan skillnad jämfört med andra kameror. Och du refererar här vad jag förstår till analoga versioner.
I övrigt så handlar det för mig om att jag då tycker det är intressant att reflektera över Leicas ställning (fortfarande) i kameravärlden, trots att den digitala versionen inte längre är så överlägsen andra kameror. Oaktat prisbilden.
Sen ; "...alla som skriver på ett sådant sätt som att deras egna sanningar är universella oavsett om de lyfter fram de egna prylarna eller dissar sådant de själva inte tycker om."
Var hittar du det i den här tråden?

Svara

alf109 2018-09-20 22:54

När det gäller det senaste att man skriver som att de egna sanningarna är universella menar jag att man inte ser att det kan finnas kriterier som man själv inte "förstått" som kan göra avgörande skillnad för andra. Vidare om man skriver att andra kommit ikapp och förbi så måste man förklara vad man menar med detta, fler pixlar, bättre isoprestanda, fler funktioner, mer avancerade mätsystem eller vad? För det har aldrig varit detta det handlat om (för mig) när det gäller Leica, andra kameror var förbi när det gäller mycket av det rent tekniska även på analogtiden, däremot optiken har alltid varit väldigt framstående. Sedan när du skriver att andra jämförbara kameror kostar 1/4 - 1/5 del så mycket så är frågan vad du anser är jämförbart? För mig handlar det om handhavande och då finns inte så många jämförbara kameror över huvud taget. Och som jag skrev, för mig var det helt avgörande när jag gick från mina spegelreflexer till Leica-M och det handlade om handhavandet som i sig gav mig en helt annan ingång till fotograferandet. Hur som helst har du din fulla rätt att både tycka och skriva vad du vill så jag kommer inte att lägga någon mer energi på detta.

Svara

Svar från gorred 2018-09-21 00:40

Nej, precis - det är ju den egna känslan och vad man tycker som avgör i sista änden. Och jag lämnade öppet för individuella preferenser, att sanningen här, liksom annars i högsta grad ligger hos betraktaren.
Jag har gjort mina personliga reflektioner; det har varit, och är, synnerligen intressant att ta del av andras åsikter och synpunkter.

Svara

per-erik åström 2018-09-21 05:47

Lustigt hur helt olika man upplever kameror. När Alf skriver att i och med Leican "föll bitarna på plats" så är det 180 grader mot min upplevelse. Jag blev aldrig kompis med min M2:a i tidernas begynnelse. Inte förrän jag tittade genom en Nikon F blev jag någorlunda bekväm och "såg" bilderna. Det är samma med min nuvarande X100F. Jag använder aldrig den rena mätsökaren, utan föredrar den elektroniska och inspeglade sökarbilden. Vilket ytterligare understryker essensen av det Alf skriver; min sanning behöver inte vara någon annans anning. Vi är olika och tur är väl det.
F ö kommer jag ihåg min korta sejour som fotograf på en landsorstidning i början av 70-talet. Det var Leica då också. Med den där ohyggliga Visoflextillsatsen och ett Novoflex teleobjektiv med pistolgrepp med vilket man kunde "krama in" skärpan. Att bevaka en division 3 fotbollsmatch med den riggen var en sann utmaning jämfört med dagens autofokusmaskiner.

Hörs/per-erik

Svara

Svar från gorred 2018-09-21 09:35

Just detta att vi tycker så olika är intressant i sig. Och jag vill fortfarande hävda att Leica har en särställning på kameramarknaden, fortfarande, som är intressant i sig, särskilt med tanke på priset. Det handlar uppenbarligen om känsla och eget tyckande, egna preferenser som ibland kan vara svåra att urskilja.

Svara

b.salto@telia.com 2021-11-16 09:15

Jag köpte min Leica vid 74 års ålder, efter att använt Nikon samt Canon i många år. Nu är jag ren amatör, fotar lite när det är roligt. Mitt byte från Nikon Z7 till Leica M-10 R, kändes bara så bra. kvalité känsla mm.
Visst en dyr kameran med ett 35 mm samt ett 75 mm Summicron låg på ca 150 000. men jag skall säga att det var värt det. Jag känner mycket högre lust att ta med kameran ut. Vart jag än är. Liten behändig och en stolt ägare gör intresset bättre. Så för mig blev det en nystart! En bra sådan!
Ibland tar jag fram kameran och bara tittar på den känner hur den ligger i handen, sedan är dagen räddad.
Innan var jag glad över mina andra kameror men då hadde jag aldrig hällt i en Leica innan!
Bengt

Svara

Svar från gorred 2021-11-16 10:18

Bengt. Som jag svarade Per-Erik här ovanför: "Just detta att vi tycker så olika är intressant i sig. Och jag vill fortfarande hävda att Leica har en särställning på kameramarknaden, fortfarande, som är intressant i sig, särskilt med tanke på priset. Det handlar uppenbarligen om känsla och eget tyckande, egna preferenser som ibland kan vara svåra att urskilja."
Så sanningen går att se, som vanligt, i betraktarens öga, eller hur?
/GöranR

Svara

b.salto@telia.com 2021-11-16 15:36

Ja så är det alltid, vi har och använder det vi känner är bra för oss själva, det var lång väg för mig att komma till min Leica. Många kameror har avverkats, men nu trivs jag, lagom storlek, lätt att ta med, fin känsla som man är stolt över. När man jämför med Nikon, så märker man kvalitén, det var som någon sa, folkvagn eller jaguar?
Bengt

Svara

2018-09-20 17:49   Stican

Hej Göran det var intressant att läsa om dina funderingar om "myten" Leica och för en del år sedan så var jag i valet mellan att köpa en beg. analog Leica eller satsa på en modern kamera, och jag skrev då en blogg där jag försökte förklara mina funderingar. https://www.fotosidan.se/blogs/sticans-blogg/gammal-eller-ny-teknik.htm Valet blev ju så småningom efter min övertygelse, att det var kanske ett bättre val att satsa på en modern kamera.
Ha det gott/Stig

Besvara

Svar från gorred 2018-09-20 19:23

Läste din text. Du gjorde ditt val, hoppas du är nöjd :). Se i övrigt mina tankar i svaret till per-erik.
//GöranR

Svara

2018-09-20 19:16   Benganbus

Intressanta funderingar Göran! Mycket! Jag har ju fotat med Leica sedan 1959 och M Leica sedan 1962 och håller med dig i stort! Håller inte med i allt alltså! ;)
Jag lade av med analogt och M Leica när Fuji X100 kom, för det va väl något liknande som jag hade hoppats Leica skulle komma med, en litet mindre och lättare kamera med en 35 mm och Leicas fina sökare. Nu kom ju Fuji med det konceptet. Men visst va jag och klämde och prövade och tog litet bilder med Leica M9, men det stämde inte riktigt längre. De va väl Fujis fel! ;)

Så för mig, så är Fuji X100 min nuvarande Leica! Plockade fram min Leica M6 i veckan, med en Summicron 35:a. Den känns väldigt tung numera! Och sökaren e inte så ljus och fin som jag minns den heller. Där har Fuji förstört mig. Men visst låter den bra, slutarljudet alltså, och jag får se om jag tar en rulle vid tillfälle, kanske....
Men M Leica för mig, det va i en annan tid, nu e det andra tider!
/B

Ps. Fin bild! :)

Besvara

Svar från gorred 2018-09-20 19:30

Jo, jag har förstått att det här med grejor man vill ha och man använder inte alltid (om ens någonsin) är rationella val. Slutarljud och sökare kan vara viktiga parametrar, rangeras väl in under begreppet "känsla" och vana vid grejorna. Och Leica har ju varit väldigt ledande och varit modell för andra under lång tid. Vad jag förstår har Leica emellertid blivit omsprunget i det digitala rejset, efter att ha läst och pratat med användare... Och ändå har märket kvar sin speciella touch, väcker känslor, ger upphov till animerade diskussioner etc etc. Myten och legenden, liksom. Väldigt intressant! Och tack för bildkommentar. Du känner säkert igen den. ;)
//GöranR

Svara

Nils -Erik Eriksson 2018-09-20 20:21

För egen del tänker jag inte att släppa M6:an och tjusningen med analogt foto,även om 6:an numera har fått konkurrens av Leicas Q-kamera, som gjorde sin entré' i min fotovärld tack vare ett bra pris. men tummen upp för det analoga och dess spirande återvändo,/NE

Svara

Svar från gorred 2018-09-20 20:53

Analoga Leica har ju alltid varit speciellt. Digitala Leica har inte varit det. Och ändå så dyr. Men, analog fotografering är en helt annan sak, ur många aspekter.
//GöranR

Svara

2018-09-20 21:13   ronny vervaart

mmm Leica ;) från en i fujiträsket :)

Besvara

Svar från gorred 2018-09-20 22:14

Jo jag har förstått att Fuji är dagens Leica. Eller hur? ;)

Svara

2018-09-20 21:26   Dubbelolle

Men Göran, du har väl egentligen inget förflutet i det analoga, med framkallning kopiering osv, eller minns jag fel? Hils, LO

Besvara

Svar från gorred 2018-09-20 22:18

Inte för att jag egentligen förstår vad det skulle ha med texten i bloggen att göra...
Men, visst har jag det. Ganska intensivt. Fast det var ett tag sedan. Ricoh Singlex TLS anno 1968.

Svara

2018-09-20 22:42   alfin

Att Leica rör upp sådana känslor beror ju uteslutande på priset och det faktum att de flesta av oss är fattiglappar som inte kan betala för en kamera många av oss gärna skulle vilja ha. Jag kan inte motivera att köpa en ny Leica med objektiv för över 100000 kr. Dessutom saknar den AF! ;) Om vi hade 100 miljoner investerade på börsen kanske läget varit annorlunda för mig och andra och vi kunde köpa den för att den var kul att ha. Bildmässigt är jag dock övertygad om att andra billigare kameror kan matcha den idag. Fast då är det ju inte en Leica...

Besvara

Svar från gorred 2018-09-20 22:53

Jag tror att du har väldigt rätt i det. Frågan är bara om man vill ha den fast den inte är så mycket bättre än andra kameror ;)
Nå, var och en handlar efter eget skön.
//GöranR

Svara

2018-09-21 00:17   Dubbelolle

Mycket djupsinnigheter skrivna av fotografer som visar väldigt lite bilder, hos många verkar djupsinniga skriverier ha tagit överhanden, ja det är kanske inte bilder det handlar om egentligen, utan om vem som utrycker sig bäst i ord ( istället för bild) LO

Besvara

per-erik åström 2018-09-21 05:36

Se där har du nog fel Lars-Olov!
Både Göran, Bengt och Alf är mycket duktiga fotografer som gång efter annan visat prov på ett verkligt bildintresse - och kunnande. Flera av oss ställer dessutom ut regelbundet i olika sammanhang. Bengt årligen som primus motor på Gnesta-Planket. Göran gör böcker, Alf Johanssons nattbilder är klassiska. Mina bilder och berättelser/tankar om fotografisk bild kan du beskåda i min blogg här på fotosidan för den händelse det kan vara av intresse.

Med vänlig hälsning/per-erik

Svara

per-erik åström 2018-09-21 06:01

Ursäkta - jag glömde Ronny i uppräkningen. Den mannens arbetsmiljöbilder från gjuterimiljöer är helt otroligt bra. En kul kille är det också. Han kan dessutom använda blixt! Bara en sån sak...
/per-erik

Svara

2018-09-21 08:41   Benganbus

Göran, jag tänker fortsätta den här diskussionen på Tårtan med dig,
mellan fyra ögon,
å då skall du få höra sanningen om Leica och vad jag tycker om Leica! :)
/B

Besvara

Svar från gorred 2018-09-21 09:37

Ser fram emot det. :)
//GöranR

Svara

2018-09-21 08:52   Benganbus

Ps Göran, väldigt många har läst din blogg om Leica! Bra ämne alltså,
och litet avundsjuk e jag nog.... :)
B)

Besvara

Svar från gorred 2018-09-21 09:38

Jo, tydligen ett brännbart ämne. Vilket gör mig ännu mer nyfiken ;)
//GöranR

Svara

2018-09-21 20:55   syntax

Jo - ämnet Leica genererar många kommentarer, och visst är det en underbar kamera. Ändå har den inte alltid haft denna nästan sakrala ställning. under 1930-talet och fram till början av 1950-talet var Contax från Zeiss nummer 1. Högre status och högre pris. Leica var under denna tid lite bakom.
Sedan var det ju inte heller riktigt så att alla kända fotografer plåtade med Leica i gamla tider. Om jag inte mins fel så använde Robert Capa Contax II och Rolleiflex.

Besvara

Svar från gorred 2018-09-21 22:49

Och ändå har alltså Leica tagit tillbaka och kunnat hålla sin position som närmast fenomen i kameravärlden ....
//GöranR

Svara

syntax 2018-09-22 09:23

Jo, Leicas nuvarande position är ett mirakel – varken mer eller mindre!
Under det tidiga 2000-talet var företaget riktigt illa ute. Runt 2005 var det många med mig som ”räknade dagarna”. Den danske agenten för Skandinavien beviljade sig själv lägre lön och kunde inte ta ut andra normala ersättningar. Domedagsstämningen och defaitismen var utbredd.
Tänk vad kort minnet är. Nu mitt i framgångssagan har jag nästan glömt bort att Leica var nästan uträknat rätt nyligen! Du triggade den påminnelsen – tack för det.
I och med introduktionen av den första digitala Leican, modell M8 år 2006, började man se en liten försiktig vändning. Sedan kom nytt kapital in, och framför allt nya personer som begrep exakt vad saken handlade om. Nu är Leica ett av dom riktigt starka märkena på marknaden med svindlande priser på produkterna. Nu utgår säkert full lön och alla traktamenten till medarbetarna. Numera får man även höra mycket ”surt sa räven om rönnbären-snack” från gamla Leicaentusiaster som så gärna vill – men inte har råd. Det stärker naturligtvis varumärket ytterligare.

Svara

2018-09-23 16:15   J Karlén

För mycket av dagens redundanta fotografi spelar det ingen roll vilken kamera man väljer. Bara kameran är så automatisk att fotografen inte avslöjas. Berusningen blir då mera i form av tekniska
under, jämförelser och tester. Fotografer och här menar jag FOTOGRAFER tar bilder med ett vertyg som passar dom. Och jag har aldrig märkt att seriösa fotografer är intresserade av vad andra tänker om deras verktyg, vad de kostar osv….. eller för den delen har synpunkter på andras. Fokus är bokstavligt talat på något helt annat.
Så varför detta ständigt bloggande om Leica är snarare frågan, istället för vad är det med Leica.
Och då tror jag många anar svaren.

Besvara

Svar från gorred 2018-09-23 20:24

Helt oavsett vilka fotografer som använder Leica, som tycker att det är värt priset, som upplever att Leica är det bästa verktyget etc så har Leica en särställning i kameravärlden, inte minst hos de som fotograferar, kanske till och med hos FOTOGRAFERNA. Och det tycker jag är intressant i sig, och intressant att reflektera över.
Och lika väl som det kan vara givande för några att diskutera fördelar respektive nackdelar med säg Fuji versus exempelvis Sony så förställer jag mig att Leica också går att diskutera.Inte minst på grund av dess särställning.
Det bloggas flitigt här på Fotosidan. Ett försvinnande litet antal bloggar handlar om Leica. Även bland mina inlägg.
Men jag undrar ändå: Vad är det med Leica som gör att den väcker så mycket känslor?
//GöranR

Svara