- Joakim K E Johansson -

Olika kulturer på gatan

När jag spanade in mina senaste gatufotobilder nyss så upptäckte jag en spännande grej. Utan att ha tänkt på det har jag dokumenterat flera olika kulturella yttringar. Människor som på skilda sätt signalerar sin grupptillhörighet.

Det där är något som man kanske inte alltid tänker på i sin vardag. Det vill säga hur allt detta ständigt finns där runtomkring en. Oftast lunkar man liksom bara på i sin lilla bubbla och ser inte hur olika slags kulturer lever sida vid sida.

Man tror också att man måste åka långt iväg för att hitta det här. Men det behövs ju faktiskt inte alltid. Bilderna i den här bloggposten är ju till exempel tagna i min hemstad Karlskrona. Det enda jag behövde göra var att ge mig ut på gatorna med min kamera.

Upptäckten gjorde mig faktiskt lite sporrad. Kanske finns det ett tema här som man kan jobba vidare med. Jag ska fundera lite på det...

Tillägg: Jag har använt min Fujifim X100 i en vecka nu med den nya uppdateringen. Och jag måste nog säga att kameran är betydligt stabilare och bättre än innan. Det är gjädjande att Fuji lyssnade på kritiken. Något som har gjort en redan riktigt bra kamera helt suverän.

Inlagt 2011-07-01 21:58 | Läst 3319 ggr. | Permalink
Grym bild på raggarna
Svar från Joakim K E Johansson 2011-07-02 11:10
Tack Johan! :-)
Bilder av högsta klass. Fortsätt så här. Jag vill se mera...!
Svar från Joakim K E Johansson 2011-07-02 11:11
Tackar Roger. Jag ska försöka fortsätta såhär! :-)
Du har en närvaro i dina gatufoto-bilder som jag avundas dig. Jag tror att jag är för feg.. jisses, jag skulle inte våga att publicera bilder på främmande folk, å än mindre, hemska tanke, fråga dem.. jag tror jag dööör.

Jag gillar den "stuns" du får i tonskalan i dina svartvita. Vad kör du för parametrar i kameran och har du någon standard du följer i efterbearbetningen?
Svar från Joakim K E Johansson 2011-07-04 10:32
Tack för berömmet Marie! Det gläder mig verkligen att du använder ordet ”närvaro”. Det är nämligen något som jag medvetet strävar efter och jobbar ganska hårt för att lyckas med.

När det gäller att gå nära människor så handlar det mycket om övning. Jag insåg väl också någonstans på vägen att de flesta människor, ja alla egentligen, är väldigt trevliga och öppna om man bara frågar artigt och utstrålar vänlighet.

Det är väl lite som om man är rädd för att prata inför folk eller lider av flygrädsla. Man måste utsätta sig för det som gör en nervös. Exponering kallas det ju för i psykologikretsar och funkar alltså även bra i fotosammanhang! ;-)

Angående gråskalorna så ställer jag svartpunkt, s-kruva och ljushet individuellt för varje bild. Likaså jobbar jag ofta med efterbelysnings- och pjattningsverktygen. Så någon standardmetod har jag nog inte.
Alltid kul att se dina bilder. jag gillar att du vågar gå så nära att du blir en del av det som händer.
Svar från Joakim K E Johansson 2011-07-04 10:37
Tack Magnus. Som jag skrev ovan till Marie så blir jag verkligen glad när folk säger att mina bilder utstrålar närhet och närvaro. Det är som sagt något som jag anstränger mig för att åstadkomma.

Jag har faktiskt satt upp några förhållningsregler för mig själv som bland annat innebär att så ofta som möjligt fotografera människor framifrån, att tvinga mig själv att gå så nära som möjligt, att försöka få kontakt på något sätt, och så vidare.

Att ha detta i huvudet när man plåtar tror jag underlättar en hel del.
Sköna bilder som vanligt. Det betalar sig verkligen att gå NÄRA sina motiv. Och svartvitt är klassiskt och snyggt.