SE BILDEN: Vilka bilder betyder något i slutändan?

Året är slut och nu börjar ett nytt. Det är då man funderar. Över livet i stort eller delar av det. Själv har jag plöjt igenom årets bildskörd under några lata lediga mellandagar. Kollat upp vilka bilder som jag är nöjd med och om jag har missat några guldkorn som ligger gömda bland alla filer från 2016.

Jodå, där finns en del gatufoton som jag tycker mig ha fått till riktigt bra. Men inte så många som jag hade önskat. Förbättringsmöjligheter finns alltså inför det kommande året för att se det hela från den positiva sidan.

Samtidigt inser jag att jag har ett antal fotografier på familj och vänner. Mer personliga bilder som berör något djupare inom mig. Det väcker tankar om vilka bilder som jag någonstans i slutändan värderar högst. Är det alla dessa okända ansikten i gatumiljöerna - eller de mer personliga bilderna?

Självklart är det så att mina gatufoton kan vara intressanta för andra på ett sätt som inte är lika säkert när det kommer till mina bilder på familj och vänner. Men det finns fotografer som menar att det personliga berättandet faktiskt är allmängiltigt i ett bredare perspektiv.

En som beskriver bland annat detta är fotografen Bert Stephani från Belgien. I ett så kallat X-Photographer's talk (som är reklam för Fujifilm) berättar han på ett intressant och inspirerande sätt om hur han gått mot det mer personliga berättandet och landat i en djupare insikt om vad som är viktigt för honom som fotograf. 

För övrigt så önskar jag alla som läser min blogg ett riktigt gott nytt år! 

2016-12-31 13:40   froderberg

Välskrivet och intressant. Jag tror gatufoto får störst betydelse om man gör något samlat av dem, alltså ett projekt som resulterar i bok och utställning.

2016-12-31 13:56   Sten Björklund

När man hunnit närma sig 67 så inser man, fan varför har jag inte tagit fler bilder på alla människor runt mig. Det är dom bilderna som tyvärr inte håller högsta kvalite som jag värderar högst. Jag har tagit för få bilder och inte heller lagt ner speciellt mycket jobb på dom när dom togs.
Jag tar nästan bara naturbilder sedan 1964. Inte många har något större värde. Kanske kan dom berätta lite om utvecklingen i naturen, skogen sedan tidigt 60 tal. Kanske kan bilderna berätta något om mina upplevelser och kontakt med naturen.
Kom ihåg att alltid skriva ner vem som finns på bilden. Även om det så är dina barn. Jag har några bilder från 1920 - 30 som jag vet är släkt men jag vet ändå inte vad dom heter.
Sten

2016-12-31 14:38   Annelie Worgard

Tack för denna presentation av Bert Stephani, väldigt intressant att lyssna på. Dina gatubilder gillar jag, de sticker ut och känns både personliga och välgjorda. Skulle vara både glad och stolt om de var mina. Vad gäller bilders betydelse så försöker jag sluta bry mig, jag går bara vilse...inte för att det går att sluta bry sig men jag försöker. Tycker att denna Bert kunde visa skillnaden mellan ganska opersonliga bilder som lämnade mig oberörd mot de andra som fångade mitt intresse. Därmed visar det du säger om att de personliga blir rätt beskrivet allmängiltigt

2016-12-31 15:14   syntax

Jag fattade redan i slutet av 1960-talet att man skulle plåta vardagsvärlden runt omkring med vänner och bekanta - vid sidan av diverse dagsaktuella fotoprojekt. Jag gjorde det på dåtidens bästa färgmaterial: Kodachrome II/Kodachrome 25. Det har lönat sig. Det handlar om mina mest värdefulla bilder nu, och jag har gott om dom - i fina färger och superskarpa. Kvalitén är sådan att det nästan blir lite ruggigt när nu döda vänner och släktingar stiger fram.
Rekommenderas - och glöm inte den högst konventionella och uppställda gruppbilden. Den blir superintressant när 30 år har förflutit. Fotoprojekten av i går däremot, dom är för det mesta obsoleta nu - på sin höjd är dom av lite dekorativt värde av olika slag.

2016-12-31 15:36   bassa

Väldigt fin bild på barnet upptagen med sitt skapande. Fotavtrycken tillför, berättar, och triggar fantasin.
Ha ett Gott nytt foto år!
/ Bengt

2017-01-02 15:08   Joakim K E Johansson

Tack för era kommentarer och intressanta reflektioner!

/Joakim