TheInvisibleJackal
Munkängarna - Kinnekulle III
Efter att ha tillbringat morgontimmarna och större del av förmiddagen åt Martorpsfallet styrde vi färden mot Munkaängarna. Vi var där förra gången också, men den gången hade vi parkerat vid en liten sidoingång till ängarna. Den här gången parkerade vi vid huvudentrén till området. Och där började vi med att först ta en tidig lunch för att slippa ha ilsket kurrande magar när vi skulle leta motiv och kompositioner. Ackompanjerade ramslökens doft åt vi vår lunch med välbehag.
#2
Ramslöken är en karaktärsväxt i Munkängarna. Dess doft ligger tung över området och ju längre in man tar sig desto mer och samtidigt mindre märker man av den. Beroende på att ju längre tid man spenderar i området desto mer van blir vid dess doft. Till slut tänker man nästan inte på den.
#3
#4
Med sådana mängder ramslök kan man tro att det fritt fram att plocka lite till husbehov, men så är inte fallet. Den är fredad eftersom Munkängarna är ett naturreservat.
#5
#6
#7
#8
#9
#10
#11
#12
#13
I de östra delarna av området kan man se de här klippformationerna. Mina geologiska kunskaper är bristfälliga, men jag tippar på det är någon form av skiffer.
#14
#15
#16
#17
#18
Givetvis kunde jag inte låta bli att försöka mig ett panorama.
#19
#20
#21
#22
#23
Om man blir luktmässigt avtrubbad efter ett antal timmars vistande i Munkängarna får man ganska snart tillbaka luktsinnet. Hela bilen stinker strax ramslök. Tar man sig därtill sniff på kameraryggsäcken känner man även där en omisskännlig doft av ramslök. Det är det dock värt för Munkängarna är ett fantastiskt område.
TheInvisibleJackal
Kinnekulle II - Martorpsfallet
Denna dag, denna morgon, den andra av våra dagar på Kinnekulle hade vi siktet inställt på att finna Martorpsfallet. Såsom varande starkt lockad alla former av vatten i rörelse och speciellt vattenfall hade jag givetvis sett flertalet bilder på det här fallet och av bildmaterialet att döma var det av nöden att jag själv med mina egna ögon fick beskåda det här vattenfallet. Efter lite plan- och lätt håglöst vandrande hittade vi det till sist. Skyltningen till fallet var inte av det fullödigaste slaget.
Ja, vad ska man säga. Jag visste att det inte fullt ut var årstiden för vattenfallets bästa sida, men jag hade nog förväntat mig lite mer än liten rännil. Maj är dock ingen bra tid att besöka vattenfall. Om jag; vilket jag är lite tveksam till, skulle besöka det på nytt någon gång skulle jag nog förlägga ett besök i mars, kanske början av april. Jag är dock tveksam som sagt, emedan det inte fanns speciellt många tänkbara kompositioner samt att det trots allt är en bit att köra.
#2
Oavsett vattenfallets eventuella flöde var det en intressant plats.
#3
Vi hittade en stig som ledde oss upp ovanför fallet och därifrån hittade vi en stig som ledde oss till bilen, som skulle föra oss mot nästa mål på vår Kinnekulletripp.
TheInvisibleJackal
Stora stenbrottet - Kinnekulle
Min fru och jag bestämde oss för en kortare semestertripp till Kinnekulle. Vi var har för några år sedan. Den gången endast en dag. Det besöket väckte dock lusten att se mer av Kinnekulle. Den här gången valde vi därför att tillbringa en långhelg på Kinnekulle.
Efter att letat oss fram till vårt boende, besökte vi den första platsen vi var nyfikna på - nämligen Kinnekulle stora stenbrott.
#2
Genom en vandringsled var det möjligt att gå längs med stenbrottets klippvägg upp till toppen. Min vana trogen kom jag tämligen omgående att rikta mitt intresse mot klippväggen med dessa intressanta struktur och sprickbildning samt de träd som funnit ett sätt att slå rot i denna miljö.
#3
#4
#5
'#6
#7
#8
#9
Uppe på stenbrottets topp fick vi en överblick över stenbrottets popularitet som ställplats för husbilar. Personligen hade jag hellre fått en bild på den här vyn utan husbilar, men man kan inte få allt. Ställplatsavgiften hjälper dessutom till att bevara den här platsen.
#10
Här ser man lite av den led som vi vandrade upp. En rätt bred led som synes. En mindre bil hade säkert kunna köra upp med lite knixande i vissa rätt skarpa kurvor. En hel del unga björkar har börjat sprida ut sig över området. Jag skulle tro att inom ett alltför långt tidsspann skulle björkarna kunna ta över på området. Det är mycket möjligt att man avverkar för att hålla området öppet eller så låter man naturen ha sin gång. Som det är skapar björkarnas grönska ett intressant mönster i landskapet.
#11
TheInvisibleJackal
Kinnekulle monokrom
Många gånger konverterar jag en del av mina bilder till svartvitt. Så även denna gång ifrån vår korta, men mycket trivsamma vistelse på Kinnekulle. Framförallt bilderna från Munkängarna. En del av de svartvita bilder i det här inlägget har jag inte med det tidigare i färg. Anledningen är att jag tyckte att de inte passade så bra färg, men däremot i svartvitt.
#2
#3
#4
#5
#6
#7
#8
#9
#10
#11
#12
#13
#14
#15
#16
#17
#18
#19
#20
TheInvisibleJackal
Kinnekulle IV - Österplana naturreservat
Käringtand
Sista anhalten innan det var dags att köra hemåt blev Österplana hed och vall. Här växer det en del orkidéer och den vi var främst intresserade av var flugblomstret. Det är långt ifrån den öländska mängden vad beträffar orkidéer, men nog fanns det allt en del och andra örter också.
Mätta och belåtna efter att ha ätit lunch kände vi oss behagliga till mods och strövade runt lite på måfå. Trivdes med det fina vädret och den omgivande naturen. Dock med viss försiktighet eftersom en del orkidéer är tämligen små och lätta att missa om de inte har en särdeles iögonfallande färg.
#2
Flugblomster
Flugblomstret är en av dessa orkidéer som är lätt att bara gå förbi då det ovanifrån inte ser mycket ut för världen. Under sin växtfas är det dessutom i början bara dryga decimetern.
#3
Flugblomster
I mitt tycke är flugblomstret en av de intressantare orkidéerna och en av mina favoriter bland dem jag hitintills sett.
#4
Darrgräs
Hur många lägger märker till gräs annat än som hemvist för potentiella fästingar och andra obehagliga kryp. Gräs kan vara väldigt fascinerande om man tar sig tid att titta på det ordentligt.
#5
Darrgräs
#6
Getväppling
#7
Puktörneblåvinge
Bäst vi satt där beundrade örterna i vår omedelbara närhet fick jag syn på några blåvingar som snodde runt varandra i luften för att sedan slå sig ner i en liten buske.
#8
Puktörneblåvinge
#9
Puktörneblåvinge
Troligen rörde det sig om några hannars uppvaktning av en hona. Jag följde skådespelet och fotograferande när tillfälle gavs.
#10
Puktörneblåvinge
#11
Puktörneblåvinge
"Vafalls!? En voyuer! Vi drar!" och så lämnade blåvingarna platsen. Lyssnade man riktigt noga kunde man höra ett lågmält svärande under deras bortflygande.
#12
Grön ängsgräshoppa
Jag tyckte att jag som barn i början av 70-talet såg fler gräshoppor och vårtbitare än vad jag gör nu. Kanske för att vi barn var mycket mer ute i naturen. Den var vår lekplats.
#13
Kanelros
#14
Gul fetknopp
#15
Sankt Pers nycklar
#16
Innan vi bestämde oss för att det var dags att leta reda på bilen satte vi oss i skuggan av ett träd och plockade fram lite fika.
TheInvisibleJackal









































































