"Min blickar går mot taket..."

När man är ute och kör dyker det ibland upp skyltar och annat som på något sätt kittlar ens nyfikenhet. Den är gången såg vi en skylt om "Den Heliga Birgittas Bönegrotta". Genast börjar tankeverksamhet rotera i högre varvtal och frågorna hopar sig. Det hela leder till att vi svänger av huvudvägen och följer körriktningsanvisningarna som för oss till denna sevärdhet. För det måste väl ändå vara en sevärdhet eller... Epitet "Turistfälla" blinkar svagt varnade innanför pannloben. Men se där är hon -  Den heliga Birgitta. I statyns skepnad. Med blicken fromt riktad mot himlafästet och med fågelträck rinnande längs huvuddoket. Hon håller upp ena handen. Även denna bär spår av fågelträck. Och det är som om jag kan läsa hennes tankar, höra hennes ord:

"Jag vet nog vem du är! Jag kommer att kalla ner en åskvigg som bränner stjärtfjädrarna av dig, ditt ugglespektakel, om du gör om det!"

#2

Vi lämnar Den Heliga Birgitta och letar oss fram till den s k bönegrottan. Vilket inte var särdeles svårt emedan det fanns en stig och det var stora tydliga skyltar.

#3

"Bönegrotta" - låter lite märkligt. Hit smög sig alltså Den Heliga Birgitta sig undan för att be. Inte för att tjuvröka utan för att be. På hennes tid var Sverige ett katolskt land och fromheten eller ska man säga benägenheten att ägna sig åt bön torde ha varit betydligt större än vad den är i dagens Sverige. Vad fick henne då att vilja söka den här avskildheten? Var det för att platsen innebar en bättre kontakt? Ett större mått av koncentration? 

#4

Jag vet inte om grotta är den rätta benämningen. Snarare kanske en öppning.

#5

Hit gick hon, Den Heliga Birgitta, för att be. Vad bad hon om?

#6

Inne i den s k  grottan fanns en bild föreställande Den Heliga Birgitta. 

TheInvisibleJackal

Edsbro bruk i svartvitt... eller ja...

Jag konverterar emellanåt mina bilder till svartvitt; mest av ren nyfikenhet. Här är några konverteringar från besöket vid Edsbro bruk.

#2

#3

#4

#5

TheInvisibleJackal

Edsbro bruk

Då vi gärna försöker undvika att köra samma väg tillbaka som vi körde till Grisslehamn tog vi således en annan väg till vårt boende i Lännaby. Den här vägen kom att leda oss förbi bruket i Edsbro. Enligt en plaket ska Linné på väg hem till Uppsala från sin lappländska resa ha stannat till i Edsbro år 1732. Kanske var hästen trött, eller också behövde han själv sträcka på benen eller så fanns det en fager mö i Edsbro. 

#2

Natt och Dag

Eller så hade hört talas om att det vid bruket i Edsbro skulle finns en myckenhet Natt och Dag (Melampyrum nemorosum) och vill beskåda det med egna ögon. Kruxet var bara att Linné kom till Edsbro i början av oktober 1732. Natt och Dag blommar under juni-augusti, vilket Linné säkert var medveten om. Det troliga är att han ville byta några ord med brukspatron. Ett av hans uppdrag med hans lappländska resa förutom botaniken var att försöka kartlägga vilka möjliga naturresurser som kunde finnas inom rikets gränser. 

#3

Natt och Dag

Vi å andra sidan kände inga behov att spörja några ord med en eventuellt brukspatron. Vi var full nöjda med att skåda och fotografera Natt och Dag. En blomma som enligt guiden på Albert Engströmsmuséet i Grisslehamn var favoritblomman för Albert Engströms hustru Sigrid. I parets sovgemak fanns det en liten tavla målad av Albert Engström. Tavlan föreställde en Natt och Dag. Jag minns inte riktigt varför Sigrid fått tavlan. Om det var vid en födelsedag eller bröllopsdag eller något annat. Guiden berättade historien när hon märkte att vi intresserade oss för den lilla tavlan med Natt och Dag.

#4

Natt och Dag

#5

Natt och Dag

Det växte som sagt stora mängder med Natt och Dag. Bilden ovan visar bara en liten del. De växte i en otrolig mängd på en sträcka uppemot säkert 25 meter. Jag har tidigare sett Natt och Dag på Borgs ängar på Öland, men inte i den här mängden. Helt fantastiskt och mycket roligt att se.

#6

En bit in på bruksområden ligger lite andra byggnader bl a den här smedjan. Utan hjälp av en bultsax fanns det inga möjlighet att ta sig en närmare titt i Smedjan eller de andra byggnaderna. Vi valde att återvända till området vid masugnen.

#7

Vid masugnen kom jag att fastna för stenarna i stenmurarna därstädes. Och objektivet kom att riktas mot dessa och andra ting.

#8

#9

#10

#11

Som en liten brasklapp kan jag berätta att hela området vid Edsbro bruk är förorenat av arsenik i en sådant omfattning att man tagit fram råd och riktlinjer för hur man ska uppehålla sig vid framförallt området runt masugnen. 

TheInvisibleJackal

Grisslehamn - Roslagen

Jag hade tidigare endast upplevt Grisslehamn under kulna höstdagar så det var en trevlig upplevelse att bli lite bekant med sommarens Grisslehamn.

#2

I den hamnen låg lite olika båtar förtöjda. Även om jag själv aldrig närt en längtan efter att äga en båt; då jag lider av Titannicsyndromet d v s jag tror att alla båtar oavsett storlek och plats ofelbart kommer att kör in i ett isberg för att sedan sjunka till botten, kan jag ändock uppskatta skönheten i en båt. Jag har dock lärt mig med åren att sannolikheten för förekomsten av isberg i vissa farvatten är försvinnande liten och kan därför med tämligen god trygghet ta färjan över till t ex Helsingör.

#3

Vad vore en hamn utan några gamla båthus.

#4

Nu när vi hade sett oss mätta på hamnen Grisslehamn ville vi uppleva något annat. Ett ting vi ville se var såklart Albert Engströms ateljé.

#5

Därför steg vi ut skogen.

#6

Där vi hittade en stig. Som vi följde.

#7

Stigen ledde till ett litet rött hus högst upp på en stor klippa.

#8

Detta lilla hus var Albert Engströms ateljé.

#9

#10

Som skylten berättade var huset målat med vit färg närmast havet för att på så vis även tjäna som sjömärke.

#11

Vi gick ut bland klipporna och på något sätt lyckades vi förfölja en liten tallbevuxen holme under vår vandring tillbaka. På menyn stod nu först lunch och sedan ett besök i Albert Engström-muséet.

#12

#13

#14

Från besöket i muséet blev det inga bilder, men däremot en mycket trevligt samtal med den därstädes närvarande guiden. Ett samtal som medförde att vi litet senare kom i samspråk med Albert Engströms  nu enda levande barnbarn. En farbror i 90-årsåldern. 

TheInvisibleJackal

Lännaby - Roslagen III

Vi hade vårt boende i en by vid namn Lännaby. En liten pastoral idyll. Även om det inte är Dalarna fick jag intrycket av att fäbodjäntor skulle kunna komma skuttande över fält och ängar när som helst.

#2

Vi tog en liten kvällspromenad i omgivningarna efter att vi hade installerat oss. Jag tror att vi var de enda utsocknes.

#3

#4

Några hundra meter från vårt boende växte en fantastisk ask.

#5

De här bilderna är från morgonen därpå. Lite längre ifrån boendet, men fortfarande på gångavstånd. När mörkret sänkte sig över gårdagen gjorde vi valet att gå hit morgonen efter istället. Större delen av natten hade det dock regnat och regnet hängde alltjämt i luften.

#6

Uppför backen, runt kröken och förbi kyrkan och sedan ett duktigt stenkast så var vi framme vid grinden där vi kamperade. 

#7

#8

När vi skulle åka därifrån några fdagar senare tittade solen efter ha lyst med sin frånvaro större delen av tiden. 

TheInvisibleJackal