Lita allt möjligt - Öland VIII
Vid mina besök på Öland riktar jag mestadels objektivet mot det som är i ankelhöjd eller däromkring. Ibland känns det som jag tillbringar mer tid liggande på mage när jag är på Öland än vad jag står upprätt och fotograferar. Något jag tänkt råda bot på den här turen till Öland och rikta mitt objektiv hitan och ditan. Kanske mest ditan.
Likt Stagnelius har och jag sett älvorna dansa i den öländska gryningen. Aldrig har jag dock hört näckens polska - halvdöv som jag är. Kanhända har det möjligen dränkts i brölet från månghundrahövdade koflockar som smyger runt i markerna och skrämmer intet ont anande fotografer till spotantarmtömningar.
#2
Här syns tre bockarna Bruses bohålor. Hålor de skuttade ut ur för att stånga trollet åt fanders ity han hade icke avlagt vederbörlig broavgift. Eller var det tvärtom. Minnet är som en oslipat sten. Lite kantigt, oformlig och svårt att få grepp om emellanåt.
#3
Hur ofta är inte de stunder då jag funnit mig själv stå och fotografera olika små utsnitt i en gammal stenmur.
#4
#5
#6
#7
"I see a red door and I want it painted black..."
#8
Grindslantens ungar glömde att stänga grinden efter sig och nu är de spridda för vinden.
#9
Vad är det att pynta sitt boende? Måste man det? Jag ställer det där.
#10
Här stod jag framför en rödfärgad trävägg och funderade på ormen Ouroboros.
#11
Till attack hävde jag upp min stämma likt riddaren av den sorgliga skepnaden och rusade mot de mångarmade jättarna. Barnfamiljen som skulle till att börja fika flydde hals över huvud över åker och äng.
"...akta grödan..." försökte jag lite försiktigt...
Men det var för sent. En jättelik kålfjäril rövade bort dem en efter en och flög med dem till häcklefjäll.
Som sagt det är aldrig tråkigt på Öland.
#12
Skulle jag gå upp eller ner.
Det var frågan.
Istället gick jag runt.
#13
Där borta låg fastlandet. Platsen vi själva stod på rörde sig i såväl tiden som rummet. Det var så vi ville ha det.
#14
Med ett väldigt slag i nacken fällde jätten mig till backen och på nära håll jag fick se myror släpa sina överfulla matkassar till stacken.
TheInvisibleJackal















Bäst gillar jag dom urgamla självbärande valven i bockarna Bruses bro - dom små lismande, och den stora stångande... :-)
Sedan bilden av trappan till kvarnen - den utövar en stor lockelse på mig. Där skulle jag vilja klättra upp/in.