Med leriga skor
Bloggdagboken 5 år

Spegling, björkar. Savojärvi, 22.4.2012. Foto: Håkan Eklund.
Hur är det möjligt att fem år kan gå så snabbt? Gjorde idag en utflykt till Kurjeenrahka nationalpark, en halvtimme norr om Åbo, när jag plötsligt kom på att jag fotobloggat på FS i fem år! Och första bloggbilden som publicerades 21.7.2007 (en spelgalen tjädertupp) tog jag just i detta område som består av fina myrmarker och skogsområden.
För mig fyller bloggandet främst en dagboksuppgift. Det är inte ett självändamål att det är en "publik dagbok", men det är enkelt och praktiskt med detta bloggforum. Fördelen med det "publika" är att man tvingas lite skärpa sig med både bild- och textval. Och visst är det kul att vara en av många med samma intresse. Dock har jag inte alltid tagit mig tid att kommentera andra bloggar så ofta som jag kanske ville, men eftersom jag tillbringar den mesta tiden av mitt jobb vid en dator så försöker jag faktiskt minimera den tid jag under fritiden sitter vid datorn.
Detta med att fotoblogga är också ett sätt att hålla bild- och texthantverket levande. Varje dag. Ett slags stimuli i sig.
Idag kändes det som första riktiga vårdagen med landets (Finland) värmerekord här i Åbo.
"Vid 15-tiden på eftermiddagen uppmättes 16,1 värmegrader i Artukainen i Åbo. Det förra värmerekordet sattes för en månad i Jomala på Åland (15,8 grader)." - kan läsas från nätet.
Hörde vårens första järnsparv, gransångare, rödvingetrast och taltrast. Härliga tider på kommande.
Dåligt samvete

Cypern, april 2012. Foto: Håkan Eklund.
Nog är det märkligt hur dagens samhälle och arbetskultur formar en. Nu har jag haft semester en dryg vecka och har dåligt samvete för att inte ha gjort något nyttigt, förutom att bara njuta och vara - tillsammans med frun.
Men i sig är det just det som är nyttigt, att ibland gå ner i varv och glömma alla vardagsskyldigheter. Det är ju en investering i att fortsätta med förnyade krafter. Märkligt att man måste tänka i sådana banor innan en ledighet känns berättigad. Tydligen krävs det mera än en vecka innan man helt kan koppla bort vardagen; tur att det snart är sommar
En orsak är min agrara bakgrund från Österbotten; där var det bara arbete som räknades, allt annat hade inget värde. Som barn hjälpte vi alltid till på gården under all ledig tid från skolan, året runt. Sen blev det utbildningar på heltid under många år, året runt.
Efter avtjänad värnplikt och första året i jobb blev det så äntligen den första riktiga semestern. Jag hyrde övervåningen i ett stort hus hos en gammal man (Verner, 80 år) ute på landet, naturskönt vid en fågelrik sjö. Första semesterdagen kom en kollega på besök, och vi började spela badminton ute på gården. Och se, då kommer hyresvärden ut, han tittar på oss en stund och säger något som med ens förstör semesterstämningen. Vi var ju båda uppvuxna i agrar miljö, och kunde "koderna".
Verner undrade om vi förstår vad bönderna i byn tänker om två fullvuxna män som mitt i höbärgningstiden har tid att syssla med "barnlekar".
.
I bergsbyn

I en by i Trodosbergen, Cypern. 19.4.2012. Foto: Håkan Eklund.
Normalt brukar det alltid bli att hyra bil och köra runt i landskap och städer under dylika veckoresor. Men denna gång ville varken jag eller frun använda tid, energi, pengar och den stress som det ändå utgör att köra, hitta perkeringar, läsa kartor, hitta fram - i främmande miljöer.
Denna gång ville bara vara; ändå blev det många intressanta (och superbilliga) utflykter. Sista hela dan for med med en liten grupp på en guidad heldagsutflykt upp till byar och vingårdar i Trodosbergen, och det var verkligen lyckat.
Förutom allt det kulturella, och att vandra runt och hitta vingårdar och små restauranger i trånga små bergsbyar där knappast ens bilar rymdes (härliga miljöer, fotogena!) - lyckades jag hitta de två endemiska fågelarter som finns på Cypern!
Nämligen cypernsångaren (Sylvia melanothorax) och cypernstenskvättan (Oenanthe cypriaca) - båda vackra och rätt lättigenkännliga arter. Med det var resan fulländad! Att få två "lifers" i Europa under en och samma eftermiddag, tillhör inte vanligheterna för mig (när de flesta europeiska arter redan är kryssade ...). Dessutom blev det två ormörnar och annat smått och gott.
Det som däremot var mindre trevligt var den skottlossning som mötte under förmiddagen i en by; det lät precis som på Malta! Och här på Cypern är illegal jakt och fågelfångst på våra flyttfåglar precis lika vanligt som på Malta. Skamligt!
I Nicosia

Vid en avstängd gata (=gräns) i Nicosia, Cypern. 18.4.2012. Foto: Håkan Eklund.
En god sak med att resa är att man blir nyfiken på ett lands historia och kultur. Som på Cypern. En dag i Nicosia vandrade vi omkring i gränskvarteren till den turkiska delen av ön och fotograferade spår från kriget 1974.
Visst minns jag en del av allt det som i tiden skrevs om landet, har i olika sammanhang träffat killar som varit FN-soldater på ön, men det mesta har förstås drunknat i nyare information. Nu när man var på plats måste jag bara kolla upp i guideböcker vad som verkligen hände när ön delades, och varför.
Innan vi tog bussen tillbaka till Agia Napa (t/r kostade 4 euro, för en tripp som räckte 1 h 15 min ena vägen ...) satt vi en halvtimme på en lokal Taverna som var fullpackad med lokala lunchgäster. Skulle såååå ha haft lust att fotografera i köket, den korta och trevliga ägaren (serverade) och gästerna ... men till det skulle man behöva tid att skapa den relation och acceptans som skulle behövas. Den tiden hade jag inte (bussen skulle gå om 30 min), och ville inte heller smygfota. Inser dock att de bästa motiven hittas bland människorna ...
För mycket daltande

Självporträtt i Larnaca, Cypern. 16.4.2012. Foto: Håkan Eklund.
Bara så skönt att vara i en ny miljö. Tog idag lokalbussen in till Larnaca (en timmes resa, kostade 2 euro), bara vandrade runt med kamera och "open mind". Här en bild från strandpromenaden; först på bilden märkte jag att fotografen själv också fastnade ...
Igår mulet och svalt, idag soligt och varmt. Massor med skandinaver här på ön. Förutom alla turister så lär många tusen bo här året om (500 finländare, mångdubbelt fler svenskar).
Har sett svensk o norsk tevekanal i hotellrummet, sett en massa snö i Sverige ... Huuuuuuuu.
Har ocksa sett Utöyamördaren på teve idag - tycker att en sådan som han borde sitta i randiga fångkläder med händer i handbojor (att han inte kan göra extremisttecken ...) och med allt hår bortrakat pa huvudet ...
Har en känsla av att det blir en massa daltande innan domstolen är klar med honom. Norrmännen borde stifta en speciell lag för Breivik, där han skulle fråntas alla de rättigheter som andra (mera normala) fångar har. Om han nu tänker börja använda fängelset som ett postkontor och HQ för sina anhängare, då har något slagit fel i våra samhällen - där vi låter onda krafter missbruka våra rättsstaters demokratiska värderingar.
