Porträtt i trädgården

Med full insikt om att det är närmast förbjudet att prata prylar och teknik, ,men ändå: En av finesserna med min kamera är att med ett och samma kamerahus kan jag ta helt olika bilder, med hjälp av olika objektiv. Det är som ett system, liksom.

Så jag tänkte använda mitt porträttobjektiv, Olympus 45mm/1,2., och då blir det ju porträtt, oavsett motiv.

Alltså, porträtt av Rosa Helena, honungsrosen.

På återseende//Göran

Konst i det gröna

Sommartid är tid att flytta ut konsten i det fria. Även i Stockholm får man möjlighet att ta del av konst utomhus då den världsberömde konstnären Jaume Plensa ställer ut sammanlagt 30 ton skulpturer på Djurgården från sin ateljé i Barcelona . Det handlar om 3 stycken 7 meter höga kvinnoporträtt längs Djurgårdskanalen plus en skulptur i vattnet nedanför museiparken på Djurgården. Nedanför Etnografiska Muséet hittar man också verket The Heart of Rivers, sju stycken bronsfigurer som sitter och omfamnar varsitt körsbärsträd.

‘Konsten ger människor möjlighet att drömma. Jag har alltid förstått konsten som en väg till kunskap och som en väg som kan ge oss möjligheten att nå någonting bättre. Jag bestämde för många år sedan att mitt arbete skulle bära ett budskap om hopp’. Jaume Plensa

Där de står på Djurgården är det tänkt att Plensas skulpturer ska rikta sig mot varandra, söka varandras blickar och trots de ofta monumentala formaten inge en känsla av intimitet, vördnad och upphöjt lugn, som utställningen beskrivs.

Skulpturerna kändes ganska mäktiga, särskilt när man stod precis bredvid och särskilt huvudet i vattnet rönte stor uppmärksamhet, inte minst från alla båtar som for förbi.

Det var ganska mycket folk i rörelse längs djurgårdskanalens stränder, mest turister (stan var mer eller mindre tom), så här på midsommardagen. Allt var stängt, utom den anrika Apotekskiosken vid Djurgårdsbrunn, som emellertid hade desto mer att göra.

Det blev en både trevlig och kulturell promenad. Och vädret stod oss bi!

På återseende//Göran 

Ett litet hörn av trädgården

Korta solglimtar så här dagen efter midsommarafton, egentligen bra sommarväder, ljuset spelar över funkiorna och ormbunkarna med den gråa stenmuren som fond. Såg det från altanen där vi kunde sitta och ta vår frukost - dagar med möjlighet till altanfrukost är guld värda - och hade kameran i närheten. 

De olika nyanserna av grönt mot stenarnas grå, ormbunkens skugga. 

Märkligt också hur perspektivet förändras när man ser på något och sedan ser bilden av det. Den här bilden är hårt beskuren, men motsvarar ändå bättre vad jag såg, eller snarare upplevde, trots att den ursprungliga bilden fick med allt övrigt. Som om man filtrerar sitt seende, liksom. Perception alltså.

På återseende//Göran

Att inte behöva tvätta vindrutan så ofta längre och pollinering

Tidigare genom åren har alla insekter som fastnat på vindrutan varit ett gissel. Försvårar sikten och ett bekymmer att få bort. Särskilt lite längre resor renderade i att bokstavligen behöva skrapa rutan. Nu är det inte så. Det är betydligt mindre insekter som fastnar, och samtidigt som det är skönt att inte behöva tvätta rutan, och bilen, så ofta så går mina funderingar kring det faktum att antalet bin och humlor – framförallt – minskar drastiskt; kvalster och andra sjukdomar är en orsak, andra är kemiska bekämpningsmedel i jordbruken plus effektivt storskaliga jordbruk utan naturlig variation av blommor och ogräs. Det är ett hot mot oss i sista änden, utan pollinerande insekter blir det inga bär eller frukter och de som blir sämre i utveckling och smak. En tredjedel av den gröda vi odlar och som blir mat behöver pollineras.

Det finns motreaktioner förstås, kampanjen Pollinera Sverige, begreppet Surrande Parker etc ska ge insekterna en chans, och man kan göra en del som privatperson också.

Och jo, jag vet, det är mycket nu; plastkatastrofen i haven, bilutsläppen etc etc, men det här är också viktigt.

Därför blir jag glad när jag ser humlorna ge sig på mina blommor i perennrabatten, och det är då synnerligen trevligt ur alla synpunkter att ha en rabatt som blommar, eller rättare sagt en trädgård med mycket blommor. Och nu är tiden när det mesta i den vägen sätter igång, när blommorna kommer att avlösa varandra.

Den ryska stäppsalvian blommar länge, visserligen med lite oansenliga blommor, men många tillsammans så… Och humlorna gillar blommorna. Dessutom gör den sig bra med min nya favorit Höstsilverax som fond.

Mitt på blanka förmiddagen, i strålande sol!

På återseende//Göran

Varför jag inte klipper gräsmattan

I och för sig är det för torrt också, gräset växer knappast. 

Jag har ett ställe i trädgården där jag förgäves försökt att ordna med en sommaräng. Däremot i vanliga gräsmattan växer det olika blommor, mest sådana här små prästkrageliknande. 

Nu får de chansen!

På återseende//Göran