I julkonserterna tid - med nya objektivet Olympus 45mm f/1,2 Pro

Den här tiden på året, sent november och december präglas bland annat av - förutom begynnande julstök, presenthysteri och stress - av två saker; julkonserter och julbord. Det sistnämnda har jag klarat mig från hittills, men julkonserterna kommer jag inte undan, inte när man så att säga är i branschen . 

Idag var det genrepskonsert för Stjärnjul, den ultimata julkonserten. Min kör, The Entertainmen tillsammans med vår kvinnliga systerkör, Rönninge Show Chorus plus en fantastisk orkester och makalösa gästartister satte an jultonen med fest och skönsång med ett fantastiskt tryck, i Filadelfiakyrkan i Stockholm. Jag har tagit time out den här hösten,  och fick alltså chansen att se konserten från åskådarplats. Och det var en upplevelse!

Jag hade förstås kameran med mig, och min nya glugg, 45mm/1,2. Det var lite för långt till scenen trots att jag satt ganska långt fram, men den levererade. 

Några bilder med det objektivet här (jag tog en massa bilder med andra objektiv också, men här är 45:ans).

Jörgen Mörnbäck, imitatör, ståuppkomiker visade sig också vara musikartist av rang. Här värmer han upp före konserten med lite piano.

Emmi Christensson, musikalartist med underbar röst.

Nisse Landgren, världsberömd, med rätta. Vilken artist!

Svårt ljus och kunde alltså inte röra mig fritt, men väldigt nöjd med nya gluggen. 

På återseende//Göran

Fjäderbokeh? Första testerna.

Nå, inte vet jag, men väldigt intressant med nya gluggen, 45mm f/1,2. Skärpedjup nästan som om sensorn varit mycket större, skärpan sitter där redan på full glugg och en lugn och trevlig bakgrundsoskärpa. 

Och är det någon mer som blir så här barnsligt förtjust över nya grejor? Man måste ju prova ett nytt objektiv, så jag har hundratals bilder av mitt kök respektive arbetsrum sent på kvällarna, både nu och sedan tidigare. Och nu råkade det sitta ett porträttmotiv mittemot mig, så det var ju givet att testa.

Skärpan klockrent på höger öga, vänster öga lite ur fokus - behöver man kortare skärpedjup?

Ungefär samma sak här - det är inte samma bild. Och en i min ögon tilltalande bokeh. 

Första intryck väldigt positivt! Så, ut i verkligheten nu och fotografera.

På återseende//Göran

En chokladbit på posten

Idag fick jag en chokladbit på posten från en välkänd fotoaffär. I paketet hade de också skickat med ett objektiv, det är ju en fotoaffär. 

Det är svårt att sätta stopp, när man äter Plopp är ju en sak, och den gick åt, men  objektivet har jag gått och längtat efter så länge jag har hört talas om det, och tar förhoppningsvis inte slut lika fort. 

45m,m f/1,2, dvs ett kort tele med en för m43 väldigt stor bländare, inte minst bra för porträtt. Exempelvis sådana som jag tar på Tårtan. Lär vara väldigt skarpt, och med en - enligt Olympus - feathered bokeh, som ingen verkar kunna förklara på ett vettigt sätt. Möjligen har det med de olika glaselementen  i objektivet att göra. De bilder jag sett hittills är emellertid väldigt fina och lovar gott. 

Nyss uppackat.

Nu får vi se hur det fungerar ute i det verkliga livet. 

På återseende//GöranR

Hemslöjd i köket, med Leica.

Idag har jag gjort något jag tänkt att göra länge, men inte kommit mig för. Det började egentligen i förrgår, när jag skulle handla mat för kvällen. Fiskdisken på mitt lokala Hemköp hade strömmingsflundror, och alla vet ju hur gott det är, med kaviar och dill emellan och potatismos till. Så, jag började räkna på hur många jag behövde för min tänkta måltid, när jag plötsligt kom på att jag kunde göra fler, många och lägga in de som blir över. 

Detta ledde i och för sig till en lång och trevlig pratstund med damen bakom disken, om husmanskost, om dansk mat och rödkål och en "lille en" - hennes man var dansk och man hade nyss kommit hem efter ett besök i grannlandet. 

Idag har jag alltså kokat en standard 1-2-3-lag, med rödlök, slantade morötter och kryddpepparkorn och tryckt ner mina flundror i glasburk med lagen. Spännande väntan nu i två dygn - tänk sen en strömming på hårt bröd, kanske en kall pilsner och möjligen till och med en lille en!

Bilden tagen med min nya Leica, helt obearbetad, dvs rätt ur kameran, eller rättare mobilen, för det är där kameran sitter. Faktiskt lite imponerad. Naturligt ljus, den vanliga kökslampan.

På återseende//Göran 

Det är bara att inse att man är blåst och lurad som konsument.

Å andra sidan är det med öppna ögon och nästan fullständig självkännedom och acceptans jag spelar med i spelet.

En fråga som ständigt är aktuell är ju detta med nya grejor, uppdateringar, uppgraderingar etc. Frågan om man blir en bättre fotograf för att man köper en ny kamera eller ett nytt objektiv som ju definitionsmässigt  är bättre än det man har. 

Svaret är givet. Nej, man blir inte bättre fotograf. Man tar sannolikt inte heller bättre bilder – just den biten beror faktiskt mest på fotografen.

Men där finns en annan sida av saken; det kan bli roligare! En ny grej är alltid kul och trevlig att hantera. Och det är inte bara lukten av nyuppackad elektronik som lockar, utan detta med en ny pryl, annorlunda design och känslan av fler pixlar, bättre AF-modul etc. En present! Och vem faller inte för en present, även om den är från mig själv.

Och frånsett ny inspiration så håller man hjulen snurrande. Nu säljer jag min gamla kamera och bidrar till ruljangsen ytterligare. 

Min grundinställning står i alla fall kvar. Man blir inte bättre fotograf, man tar inte bättre bilder, man är i grunden blåst, och man behöver sällan det nya, men man blir åtminstone tillfälligt mer inspirerad. Och även om jag inser att jag är snuvad så har jag i alla fall kul under tiden. 

På återseende//GöranR