Öland i maj III - Åter till ett favoritställe

Sankt Pers nycklar

En plats som blivit mig mycket kär på Öland är Borgs ängar vid Gråborg. Dessa ängar med sin rika blomsterprakt, vackra oxlar och fågelsång är för mig så nära paradiset man kan komma. Det finns så mycket här. Var gång finner jag något nytt och tiden försvinner när jag här är. Skulle jag blott ha bara några timmar till mitt förfogande vid en Ölandsvistelse skulle jag ställa kosan till Borgs ängar och tillbringa dem där. 

#2

Sankt Pers nycklar

Vi kom att tillbringa den andra dagens eftermiddag vid Borgs ängar. Man får hålla sig på de stigar som finns för att inte av misstag trampa ner känsliga växter. Även om det finns mängder med spännande växter i ängen som man inte kan närma sig annat än med teleobjektivet eller kikaren finns det mycket längs med stigarna bara man går sakta och ger akt på det man har inpå sig.

#3

Sankt Pers nycklar

#4

Johannesnycklar

Den här lilla ännu inte utslagna orkidé fann jag under min långsamma vandring längs en av stigarna. Till en början hade jag ingen aning om vad det kunde röra sig om för art, men så såg jag några andra där en del av den utslagna orkidéns kronblad börjat slå ut och då visste jag. Jag fastnade för den eftersom jag tyckte att det hela liknade ett litet torn där det högst upp stod några små tomtar och spanade ut över världen.

#5

Sankt Pers nycklar

Mängden med orkidéer vid Borgs ängar var osannolik. För att inte tala om mängden med gullvivor. Det var en fest för ögat. Jag använder stativ när jag fotar. Mycket beroende på att den axelskada jag dragits med en tid inte riktigt tillåter fotografering på frihand några längre stunder ännu. Jag har inget emot att använda stativ. Det tar lite längre tid, men jag känner ingen brådska när jag fotograferar. Snarare är det rätt trevligt att det tar lite tid. Det som dock inte var görligt med stativets hjälp var att använda så lågt ISO som möjligt. Det blåste en hel del och för att få växterna att inte se ut att fladdra över hela bilden blev det snarare att skruva upp ISO:t för att få en så pass snabb tid att det gick att frysa vindens effekt. Ibland behövdes det tider uppåt 1/2000 eller mer. Blåsten gjorde att vissa blommor helt inte gick att fotografera. De rörde sig bara för mycket i vinden. Trots det här var det mycket trevligt att vara vid Borgs ängar igen och fotografera orkidéer.

Det händer att jag sitter kvar en stund efter jag har tagit de bilder jag var ute efter och bara tittar. Den här gången la jag mig t o m en stund på rygg. Försiktig vill säga så att jag inte av misstag plattade till något. Jag slöt ögonen och lyssnade på vindens sus i träden, insekternas svaga surrande. Jag kände hur världen levde och andades.

"Det ligger någon där borta!?"

Verkligheten pockade på sin uppmärksamhet.

Ett äldre par kom på stigen. De undrade hur det var fatt.

"Det är bra. Jag låg och lyssnade på markerna."

"Ja, det är en fin tid nu. Du fotograferar också ser jag" sa mannen i sällskapet.

Vi kom att prata en stund om både det ena andra kopplat till naturen. Ett av de här oväntade möten som sker ibland när man är ute. 

#6

Johannesnycklar 

Johannesnycklar - Orchis militaris, som det latinska namnet lyder är en spännande orkidé. Förra året gick vi alldeles ensamma på en guidad tur bland orkidéer och annat på Borgs änger med en mycket intressant och kunnig guide. Han berättade om Johannesnyckelns latinska namn. Blomman liknar en liten man med en stor hjälm som i mångt och mycket liknar de plåthjälmar som soldater förr använde. Därav namnet militaris.

Det här utseendet gör också att det är en av de lättare orkidéerna att känna igen. Och även en av de tacksammare att fotografera.

#7

Johannesnycklar

#8

Johannesnycklar

#9

Vit Sankt Pers nycklar

#10

Johannesnycklar

#11

Sankt Pers nycklar

#12

Johannesnycklar

Tittar man in under den s k hjälmen på Johannesnycklar kan man faktiskt se ett litet ansikte där.

#13

Sankt Pers nycklar

#14

Tvåblad

Efter förra årets guidning lärde jag mig att känna igen orkidéen - tvåblad. En ganska så oansenlig orkidé som det lätt att passera utan lägga märke till den. Den har så här i slutet av maj ännu inte börjat blomma, men den är ändå fullt igenkännbara med sina två blad placerade någon centimeter upp på stjälken. Jag hittade 12 bestånd med tvåblad på ett litet område intill stigen.

#15

Efter en lyckad eftermiddag på Borgs ängar kände jag för lite rumba med några oxlar.

TheInvisibleJackal

2022-07-17 08:03   pdahlen

Intressant och vackert. Platsen är noterad om eller när jag hamnar på Öland. Maj är ju en bra tid också innan alla turister är på plats. Det händer ibland när jag fotograferar nere på marken att någon går fram och kollar att allt är bra, det är ju bra det.

Svar från TheInvisibleJackal 2022-07-17 16:13

Maj är en fin tid. Fast jag tror jag aldrig har sett så många ute på alvaret som i maj.
Att ligga på marken tillhör inte normalbeteendet i de flesta människors värld. Det är väl därför de går fram för att kolla och det är väl egentligen bra.

Hälsningar Jörgen