Får - Öland IX

I trakterna av årets (2025) boende på solen- och vindarnas ö fanns det gott om får. Nu kan jag inte precis påstå att dagligdags lägger benen på ryggen och hastar iväg för att fota får, men jag får tillstå att säga att fåren kändes som fotogeniskt trivsamma motiv. Dessutom är de bra mycket mindre än kossor. Fast horn har de likt förbannat och jag tror mig ana att en välriktad fåranick i sittfläsket också kan få ens jag att högljutt utveckla en strid ström av invektiv. 

#2

Nu umgicks jag ingalunda med några tankar på att kliva in i hagen och krama ett får eller två som en senkommet tack för alla varma, sköna ulltröjor.

#3

Jag har en känsla av att sådant tack icke skulle ses med blida ögon av tackan, som med stor säkert skulle bjuda upp till hornvals.

#4

Tror för delen att fårabonden icke heller skulle se från den positiva sidan.

"Märta! Nu ä de' en så'n däringa tocken te' sate i hagen igen."

"Ä de' e stockhôlmare..!?"

"De' vete fan! Ja' ska jädrar i mig ge'n ett par saltskott att minnas...! Komma här å vänslas me' söerna mina! Tvi!"

#5

För att undvika närkontakter med lokalbefolkningens vredesmod betraktar jag fåren på behörig avstånd. Vinkar lite lätt och viskar -

"Tack för tröjan! Den värmde gott i vintras.

#6

#7

#8

Så kommer de tuffa lammen in på scenen. De har varit borta i andra änden av hagen och sett på film hos grannen Per-Anders. Han är galen i film. Han har en hundratummare. Idag var det The Wild One med Marlon Brando.

#9

Lammen rusar runt.

#10

Uppträder stöddigt och bräker mer än nödvändigt.

#11

"Så gör man inte!"

#12

"Jag ska berätta för mor!"

#13

"Din syster tar uppgiften som ordningslamm på fullaste allvar."

#14

"Kilar du ner åt Per-Andersa och fixar en öl till din gamla mor, hjärtat mitt?"

#15

"Visst, kära mor. Vill du ha lite koks också."

"Nej, tack. Det är bra, men dra en lina du, om du känner."

#16

"Jädra fjäskis. Tror inte att hennes svarta själ syns för den vita ullen."

TheInvisibleJackal

Lita allt möjligt - Öland VIII

Vid mina besök på Öland riktar jag mestadels objektivet mot det som är i ankelhöjd eller däromkring. Ibland känns det som jag tillbringar mer tid liggande på mage när jag är på Öland än  vad jag står upprätt och fotograferar. Något jag tänkt råda bot på den här turen till Öland och rikta mitt objektiv hitan och ditan. Kanske mest ditan. 

Likt Stagnelius har och jag sett älvorna dansa i den öländska gryningen. Aldrig har jag dock hört näckens polska - halvdöv som jag är. Kanhända har det möjligen dränkts i brölet från månghundrahövdade koflockar som smyger runt i markerna och skrämmer intet ont anande fotografer till spotantarmtömningar. 

#2

Här syns tre bockarna Bruses bohålor. Hålor de skuttade ut ur för att stånga trollet åt fanders ity han hade icke avlagt vederbörlig broavgift. Eller var det tvärtom. Minnet är som en oslipat sten. Lite kantigt, oformlig och svårt att få grepp om emellanåt.

#3

Hur ofta är inte de stunder då jag funnit mig själv stå och fotografera olika små utsnitt i en gammal stenmur.  

#4

#5

#6

#7

"I see a red door and I want it painted black..." 

#8

Grindslantens ungar glömde att stänga grinden efter sig och nu är de spridda för vinden. 

#9

Vad är det att pynta sitt boende? Måste man det? Jag ställer det där. 

#10

Här stod jag framför en rödfärgad trävägg och funderade på ormen Ouroboros. 

#11

Till attack hävde jag upp min stämma likt riddaren av den sorgliga skepnaden och rusade mot de mångarmade jättarna. Barnfamiljen som skulle till att börja fika flydde hals över huvud över åker och äng. 

"...akta grödan..." försökte jag lite försiktigt...

Men det var för sent. En jättelik kålfjäril rövade bort dem en efter en och flög med dem till häcklefjäll.

Som sagt det är aldrig tråkigt på Öland.

#12

Skulle jag gå upp eller ner. 

Det var frågan.

Istället gick jag runt.

#13

Där borta låg fastlandet. Platsen vi själva stod på rörde sig i såväl tiden som rummet. Det var så vi ville ha det.

#14

Med ett väldigt slag i nacken fällde jätten mig till backen och på nära håll jag fick se myror släpa sina överfulla matkassar till stacken.

TheInvisibleJackal

Borgs ängar på nytt - Öland VII

Jungfru Marie nycklar

Av alla magiska platser på Öland är nog Borgs ängar min absoluta favorit. Här finns så mycket se att det tar många, många timmar att bara att sakta gå där och se sig omkring på allt som växer. Och tid är något man verkligen behöver när man besöker Borgs ängar. Även om jag har varit ganska många gånger upplever jag att jag har mycket kvar att upptäcka. 

Tiden på året spelar givetvis stor roll. Att gå runt här  mitten av maj med alla blommande vårorkidéer  och gullvivor är speciellt. Likaså är tiden strax före midsommar när sommarorkidéerna ar börjat blomma mer och mer. Då kan man; om man har tur även få se flugblomster.

Ju mer jag tänker på det, borde man egentligen vistas på Öland från april - oktober. Tyvärr fungerar det inte riktigt med jobbet. Det får bli en pensionärsdröm tillsvidare.

#2

Johannesnycklar

#3

Johannesnycklar

#4

Johannesnycklar

#5

Grönvit nattviol

TheInvisibleJackal

Ismantorp igen - Öland VI

Vi kände oss inte helt färdiga med Ismantorp för den här gången därför återvände vi och fortsatte att undersöka området. Vi hade vårt boende relativt nära vilket gjorde det också lätt och smidigt.

Det händer många gånger; om vi har möjlighet till det, att vi återvänder både en och två gånger till en plats. Olika tider ger olika ljus och dessutom ser man ofta något man kanske missade vid första tillfället. Det först vid andra eller tredje besöket som man mer avslappnat kan börja ta in en plats många gånger tycker jag. Det är förvisso inte alltid man har den möjligheten eller känner att tiden inte finns.

#2

Vit skogslilja

Jag hittade en vit skogslilja jag helt hade missat första gången.

#3

Krutbrännare och höskallra

#4

Krutbrännare

Jag upptäckte efter tag att det fanns en hel del krutbrännare. Ganska enkelt räknade jag till 10-12 st plantor. Undrande hur många det eventuellt började jag sakta gå runt borgen på krutbrännejakt. Och det fanns verkligen många. Totalt fick jag ihop till nästan 200 plantor. Fantastiskt! Så många hade jag aldrig sett förr på ett samma ställe. Ismantorp visade sig att vara ett riktig krutbrännareldorado.

#5

TheInvisibleJackal

LIlla Horns löväng - Öland V

Skogsnycklar

Lilla horns löväng är ett naturreservat som ligger på norra Öland. Vi har bara varit här en gång tidigare för en del år sedan. Då var vi här vid midsommartid. Vi var därför nyfikna på hur det kunde se ut i början av juni. 

Det finns smala stigar som tar en genom reservatet. För precis som vid Borgs ängar ska man hålla sig på dessa stigar för inte råka trampa ner något. Stigarna är som sagt smala och sätter man sig på knä för att fotografera något som finns utmed stigen blockerar man fullständigt framkomsten för andra besökare. Som tur var vi de enda under en lång stund.

#2

Skogsnycklar med okänd krabat.

Förra gången vi var här såg vi betydligt fler orkidéer. Lilla Horns löväng är ur orkidésynpunkt bättre att besöka i skiftet juni/juli då många av sommarorkidéerna blommar.

#3

Humleblomster

#4

Skogsnycklar

Nu såg vi inte mer än några få skogsnycklar.

#5

Tegelröd ängstrollslända, hona.

#6

Vanlig padda.

Under vår vandring på stigarna råkade vi vid ett tillfälle skrämma upp en vanlig padda som kravlade in bland växtligheten  och satte sig stilla i hopp om att vi skulle kunna se den.

När vi lite senare hittade en bänk att att sätta oss på för att ta lite fika satte en halsbandsflugsnappare sig på en gren alldeles i närheten. Innan jag fått skärpan på den, hade ett annat par som var ute och promenerade skrämt iväg den. Så är det ibland. Hade varit kul med ett foto, men vem har sagt att det ska vara lätt alla gånger.

TheInvisibleJackal