Skogsknipprot

Det här är bilder från förra sommaren, men då jag av blandande skäl inte ägnat mig så speciellt mycket åt bildbehandlande under en längre period publicerar jag dem nu istället. Har haft en del fysiska problem som hindrat mitt fotograferande i ett drygt halvår och därmed har även inspirationen att sätta mig vid datorn och redigera bilder uteblivet. Jag är dock bättre och känner mig rörligare än på länge. Har visserligen först i april börjat kunnat röra på mig tämligen obehindrat. Håller på att sakta hitta tillbaka till fotografin. Jag har en del obearbetade bilder som ligger som jag tänker försöka ta tag i och göra i ordning. Vem vet, kanske några hittar ut till bloggen. 

#2

#3

#4

#5

#6

#7

#8

TheInvisibleJackal

Livet kring en sten skulle det här inlägget kunna heta

Skärflöcka

Det är inte ofta jag sitter i gömslet på Trönninge ängar nuförtiden. För 7-8 år sedan satt jag där kanske två, ibland tre gånger i veckan. Nu blir det kanske två-tre gånger under våren och eventuellt en gång under hösten eller inte alls. Jag har svårt att säga vad som gjorde att jag fick för mig att sätt mig i gömslet en morgon i juni. Maj är väl egentligen den bästa månaden i mitt tycke, men samtidigt också kanske den mest välbesökta månaden under året.

De senaste årens besök har ofta slutat med besvikelse. Den här gången hade jag i förväg bestämt mig för att oavsett hur går ska jag försöka att inte lägga för mycket möda åt grämelse över besöket utan istället försöka ta det som är. Kan jag lyckas med det kanske jag också finner ny motivation att återkomma lite oftare. Vem vet. Sanningen är det lockar inte fotografiskt lika mycket som förr. Fåglar är inte längre det primära i mitt fotograferande. Inte ens det sekundära.

De två första bilder är densamma, med den skillnaden att jag i den första, genom att bl a öka exponeringen LR, har skapat en s k high key bild. Mest av nyfikenhet.

#2

#3

Smådopping

På en bale strax utanför gömslet  ligger en smådopping.

#4

Skärfläcka

Skärfläckorna gick ner och ställde sig för att vila en stund. Rasta som det heter på skådarspråk. När det kommer till skärfläckor har jag precis läst Niclas Ahlbergs bok - "Skärfläckan - den gracila vadaren". Kan rekommenderas.

#5

Knölsvan

En knölsvansfamilj kommer simmande. Den är så utsträckt att hannen inte fick plats i bild.

#6

Fisktärna

En fisktärna meddelar att den här platsen har jag tagit i besittning och jag döper den till Stone-upon-water.

#7

Fisktärna och skrattmås

En ung skrattmås bestrider besittningen först lite försiktigt.

#8

Fisktärna och skrattmås

Och sedan allt mer

#9

Fisktärna och skrattmås

intensivt.

#10

Fisktärna

Fisktärnan står dock på sig.

#11

Fisktärna

Förvisso lite törstigare efter meningsutbytet.

#12

Smådopping.

Smådoppingen kastar på doppingars vis ett getöga åt fotografens håll. 

#13

Skrattmås

"Hök! Vem ropade hök?"

"Inte jag, jag sa titta en gök!"

"Och jag till min son, vill du ha mat så sök."

"Kolla på den där anden, den dök!"

"Kan den som ropade hök,

slutade med det, det blir sånt stök."

"Snälla låt bli, försök."

#14

Skrattmås

Skrattmåsar har tagit den lilla stenen i sin besittning.

#15

Skrattmås

"Fan! Det händer ju ingenting på den här stenen!"

#16

Skrattmås

"Och se där kommer mor. Hon har varit ute och kommer nu med käk".

#17

Skrattmås

"Var blir det idag mor?"

#18

Skrattmås

"Det blir det samma som i går och dagen innan - uppspydda fiskrester". En bok om skrattmåsmors kulinariska anrättningar lär väl aldrig bli någon kioskvältare.

#19

Vigg

"Dyk du först så dyker jag sedan".

"Är det säkert?" Du ser så lurig ut."

"Inte då."

"Du sticker inte väg och umgås med de där krickfröknarna i bortre dammen."

"På hedersord. Du är allt jag har för mina ögon."

#20

Sothöna

Familjen sothöna simmar förbi. Ungarna fula som stryk.

#21

Gräsand och sothöna

Men ve den...

#22

Skrattmås och sothöna

... som säger det till sothönan.

#23

Sothöna

"En liten sten. Den ska jag minsann ta i besittning".

#24

Sothöna

Det är inte så lätt...

#25

Sothöna

...med dessa knepiga fötter. 

#26

Sothöna

Med vingarnas hjälp går det till sist. Stenen är tagen i besittning.

#27

Sothöna

"Vi skola du simma min hulda moder?"

"Knip näbb, ditt plyte och simma på!"

#28

Gråhäger

#28

Sothöna

"Se, vad far har tagit besittning! Den flottaste sten ni någonsin lagt ögonen på."

#29

Sothöna

"Hmm...om du ställer dig där och du där, får vi nog rum allihop."

#30

Sothöna

"Jag är bajsig."

#31

Grågås

Grågässen gör sin morgongymnastik. Vingarna, uppåt sträck!

#33

Smådopping

När jag sitter där och stirrar in i sökaren får jag plötsligt en sådan där förnimmelse av närvaro man ibland kan få. Det är inte en annan fotograf som tassat in i gömslet. Det är en ung smådopping som simmar väldigt nära gömslet. Jag trasslar mig loss och lyckas sticka ut objektivet oändligt långsamt och försiktigt genom de låga gluggarna på golvnivå och tar några bilder.

#34

Smådopping

#35

Smådopping

#36

Fisktärna

Fisktärna är åter på stenen. Och för mig är det dags att packa ihop och lämna gömslet för den här gången. Jag kan inte säga att det gav mig mersmak, men det kändes ändå helt okej.

TheInvisibleJackal

Ibland tar det lite tid

Tuvull

Det slet och drog i fototarmen och jag ville helst av allt få möjlighet att fota lite djur. Jag har en runda som jag brukar köra vid sådana tillfällen. Den brukar allt som oftast ge utdelning. På vägen dit tog jag en annan väg än jag brukar och körde förbi lite myrmark där solen lyste upp tuvullen. Jag var bara tvungen att stanna. I vägrenen såg jag spår av klövar - vildsvin. Kanske skulle jag ta den här vägen hem också. Med lite tur kunde jag kanske få syn på vildsvin.

#2

Trana

På det första fältet såg  jag ett tranpar. Det är sällan några djur här. Vet inte om det ligger för nära bebyggelse eller vad det är. Tranor, gäss och sångsvan ser jag tämligen ofta här däremot.

#3

Trana

#4

Fälthare

Även om de får ses som väldigt vanliga är alltid lika kul att få syn på en hare. 

#5

Rådjur

Jag had kört en stund och tagit mig förbi de flesta platser längs min runda där jag genom åren sett olika djur, men ikväll verkar det som förgjort. Inte en skymt av något hitintills. Möjligen är jag ute något för tidigt. Den här råbocken, alltjämt delvis i vinterpäls är den första jag ser.

#6

Varfågel

Jag kör sakta vidare. Har rutorna nervevade. Gruset knastrat om däcken. Koltrasten sjunger. I en grantopp ser jag liten fågel sitta. Jag stannar försiktigt och stänger av motorn. Det är en varfågel. Den sitter på fel sida fotohanteringsmässigt. Jag får fota åt passagerarsäteshållet. Det går, men jag känner mig väldigt otymplig. Svårt att hitta ett bra stöd utan att väsnas för mycket. 

#7

Rådjur

På det andra varvet på min runda ser jag ytterligare ett rådjur. Dock bara det andra för kvällen. Jag funderar på att ge upp och köra hemåt istället.

#8

Rådjur

Lite smolk i bägaren är det att inteknappt ha fått sett något. Jag tänker att jag kör åt ett håll jag sällan kör. Mest som en vild chansning. Brukar i princip nästan aldrig se något den här sträckan. Den här gången ser jag på en liten maskrosprydd äng hela sex stycken rådjur. De befinner sig dessutom på rätt sida och därmed smidiga att fotografera. Jag stannar vid vägkanten och hoppas att det inte ska komma någon så att behöver flytta på mig. Det kommer ingen som tur var. Och under en trekvart sitter jag och fotar dem tills jag känner att nu är det dags att lämna dem ifred och köra hemåt.

#9

Rådjur

#10

Rådjur

#11

Rådjur

#12

Rådjur

#13

Rådjur

#14

Rådjur

#15

Rådjur

#16

Rådjur

#17

Rådjur

#18

Rådjur

#19

Rådjur

En äldre råbock undervisar en yngre i stångandets ädla konst.

#20

Rådjur

"Det är i nacken allt sitter förstår du" Nacken ska du hålla rak och glöm inte att spänna nackmusklerna."

#21

Rådjur

#22

Rådjur

#23

Rådjur

#24

Vildsvin

Jag kör samma väg hem som tog hit och jag har inte mer än svängt in på den här grusvägen när några vildsvin - tre vuxna och kultingar - springer över vägen och in i snåren på andra sidan. Det hela går så fort att jag bara hinner få några suddiga grisrumpor mellan granruskorna. Det finns definitivt vildsvin i de här skogarna och enligt rapporter ska det även finns ett vargrevir i närheten också. 

Jag fortsätter sakta min färd hemåt. Beredd på det mesta. Inte långt ifrån där jag fotade tuvullen ser jag hur något rör sig ute på mossen. Det är en stort svin som rör sig över mossen. Jag stannar. Kliver ur och använder biltaket som stöd. Tyvärr hade jag glömt att skruva upp ISO:t tidigare, varför bilderna innehåller en hel del rörelseoskärpa. De flesta är oanvändbara. 

TheIvisibleJackal

Bland klipphällarna

Då maj kändes nästan som sommar var det många gånger svårt att stanna hemma. Lusten att ge sig ut var stor. Frågan som alltid var vart vi skulle åka någonstans. Många gånger styr vad vi har lust att fotografera vart vi åker. Oftast är det dock tämligen vagt vad jag känner att jag vill fotografera. Det ger sig kanske inte förrän vi kommit till en plats och jag vandrat runt en stund och tittat på omgivningarna. För att på något sätt underlätta beslutsvåndan vart vi ska åka har vi ofta låtit vädret bestämma färdriktning. T ex - "Det ser fint norröver så vi kör dit." Den här gången blev till Stensjöstrand. 

#2

Jag såg tidigt de här klipporna med sina ljusfärgade skålar. Någon form av utfällning skulle jag tro. Jag tyckte att de skapade intressanta former som jag på något sätt ville komma åt med kameran.

#3

Stativet placerade ömsom lågt..

#4

... och ömsom halvhögt.

#5

Sedan uppmärksammade jag att solen var på väg ner och att det på en utskjutande klipphäll en bit bort stod två killar och fiskade.

#6

#7

#8

När solen gått ner

#9

Jag bytte kamera och objektiv och fotograferade månen som blivit alltmer synlig.

#10

När solen gått ner packade vi ihop och körde hem igen. Imorgon var det vardag med jobb igen.

TheInvisibleJackal

Bland ekarna

I maj hade Falkenbergs fotoklubb en utflykt till Möllegårds naturreservat. Även om jag varit där nyligen var det trevligt att följa med på den här utflykten. Tämligen snart förstod jag att de falkenbergska fotokollegorna  var främst intresserade av försöka få lite bilder på backsipporna. Emedan jag redan fotat dem hade jag istället siktet inställt på den ekdunge som ligger en bit in reservatet.

#2

#3

Efter att ha traskat runt en stund bland ekarna och letat efter kompositioner som kunde vara något stämde jag träff med min fru som var på väg åt mitt håll. Vi avvek från stigen och klev in mellan lite buskar och snår och fann den här  eken som sträckte ut sina grenar i en liten glänta. 

#4

Vattenståndet i Nyrebäcken som rinner genom reservatet var det lägsta jag någonsin upplevt. Om jag kommer ihåg rätt ska det ha skett en fördämning uppströms som kraftigt ska påverkat vattennivån i bäcken.

Theinvisiblejackal