Att kliva utanför sin komfortzon
Har märkt att jag en längre tid fotograferat i samma (gamla) banor; det har varit mitt dokumentära fotograferande med en del snapshotporträtt, där jag känt mig ganska trygg. Det har varit min komfortzon i allra högsta grad.
Men så har ju familjen begåvats med en ny familjemedlem och plötsligt uppenbarade sig helt nya och delvis okända motivmöjligheter. Vilket inte visade sig vara helt lätt, faktiskt.
Nu behöver både jag och hunden friska upp vardagslydnaden (fast ur olika aspekter). När man har hund träffar man, kanske inte så många fler men ändå, nya människor. Via ett sådant möte, över staketet till en hundrastgård i närheten fick jag tips om en hundtränare i närområdet, Kickan Nicolic - K9.education. Vid närmare koll visade hon sig dessutom vara en duktig hundfotograf och, plötsligt uppenbarade sig möjligheten att slå minst två flugor i samma smäll.
Så, kombinationen med vardagslydnadsknep och en eftermiddag med fotografering under sakkunnig ledning blev för svår att motstå.
Idag har jag alltså tillbringat en eftermiddag i en (åtminstone för tillfället) övergiven hästhage i Tyresöreservatet, hunden har sprungit som tokig fram och tillbaka och hämtat pinnar och uppenbarligen haft jätteskoj och jag har legat på marken och under ivrigt coachande försökt komma överens med en ny fotovärld – springande hundar, följande fokus, seriebildtagning etc etc.
Det blev många bilder. Men det blev inte så många att spara. Men jag hade lika roligt som hunden och lärde mig en hel del, många nya infallsvinklar etc som jag ska försöka träna på.
Det blev "stora" kameran, E-M I mark II, där zoomobjektiven 12-40/2,8 och 40-150/2,8 visade sig fungera bäst. Och det blev några mer av porträttbilder också, där jag kände mig lite tryggare.
Och som sagt, det var väldigt trevligt, och alltid lika roligt att få input till nya aspekter på sin fotografering.
På återseende//Göran








Ses/per-erik
Tack Per-Erik, ja verkligen en utmaning. Får fortsätta att träna nu.
Och du också - bra sommar alltså!
//GöranR
Tack Peter. Det blir ju definitionsmässigt blandras så fort två hundar från olika raser blandas. Nu är det här en etablerad ras, som alltså bygger på labrador och pudel i första generationen, men som man fortsatt avla utifrån den linjen. Så det är en "renrasig blandras" om man säger så. Visserligen inte godkänd än hos Svenska Kennelklubben, men det är tydligen inget mål i sig, väl etablerad där blir det fråga om utställningar och avlande efter exteriör och sånt. Och det brukar alltid sluta i mer eller mindre elände.
//GöranR
/B
Tack Bengt. Vi får väl se, men motiv har jag (ur alla synpunkter) och trägen vinner sägs det :)
//GöranR
Hälsningar Lena
Tack Lena. Vi hade jättekul och jag fick en massa bra och nyttiga råd. Inte minst att komma ner i rätt höjd, vilket i och för sig inte är så lätt, framförallt inte att komma tillbaka upp, men det gjorde skillnad. Prövade först ett väldigt ljusstarkt kort tele, 45mm/1,2, dvs motsvarande 90mm, men fungerade inte så bra. Med mitt 40-150 vilket väl är det som bäst motsvarar det berömda 70-200 fungerade det bättre. Sen måste jag titta över autofokus i kameran och dess till synes outtömliga möjligheter....
Hon är pigg och tycker det är väldigt roligt att hämta pinnar, bollar eller vad det kan vara, men man behöver vara två - man kastar så dåligt liggande...
Ha en bra sommar!//GöranR
Tack och roligt att höra, det var så det var. Och den låga vinkeln - förstås, och väl jag hade kommit ner så...
//GöranR
Att ha en hobby / intresse bredvid fotohobbyen, har jag själv haft och tycker är en perfekt kombination. Lycka till med det - hittills har du fått något ur foto instruktionerna, men vad med hunden :-) Mina favoriter här är nummer ett och sju. Bilder för bloggen kan handla om allt - det är en bilddagbok.
Med v.h. Erik.
PS: Min andra hobby och intresse var veteranbilar - jag saknar det idag.
PPS: Jag har just visat bilderna till min fru som följer en uppfödare av den rasen i Australien. Hon håller med mig om nr 1 och 7.
Tack rik. Jag förstår ditt val av bilder, m en jag har ett gott öga till alla ;). Och gott att ha hobbies, ibland ger det möjligheter till mer fotograferande.
//GöranR