Lite porträtt i farten från helgen som var

Det var ju liksom full fart i helgen som gick. Och jag hade med mig kameran hela tiden. Och när jag har med mig kameran kan jag inte låta bli att ta de här ögonblicksbildsporträtten som jag brukar. 

Så här kommer en uppsummering även när det gäller den genren. Dels gamla vänner, dels nya bekantskaper från olika håll. 

Christer, Hasselbacken efter vårsalongen på Liljevalchs.

Lena, Hasselbacken efter vårsalongen på Liljevalchs.

Från trädgårdsmässan. Lite blyg. Den här bilden gick ju inte att konvertera till svartvitt, färgerna är viktiga här. 

Anders L - träffade jag på vernissage med 4 Fotografer. 

Och Lars G Säfström. Har sett honom förut, på tidigare utställningar med de 4 Fotograferna. Uppfattar honom som en lite underfundig och klurig man, vad jag förstår duktig fotograf, konstfotograf, från bildbyrån Mira. "Jag fotograferar figurer, och försöker hitta former bland dem..." Blev ett givande och trevligt samtal om allt från kameror och fotografi.

På återseende//Göran

De e mycke nu - en uppsummering!

Idag är det måndag. Och jag kan se tillbaka på en synnerligen aktiv helg, som totalt jävar det här gamla påståendet om att pensionärer bara kan göra en sak om dagen. 

Så, i fredags vernissage på utställningen med 4 Fotografer i Gamla stan, Galleri Konsthallen. Per-Erik Åström, Krister Kleréus, Alf Johansson och Göran Tonström ställer ut personliga bilder - värt att se, gå dit!

På lördagen Trädgårdsmässan plus den här Outdoormässan plus, som avslutning, Fotoklubben Avtryckets miniutställning på Timmermansgården. Många väldigt bra bilder, bra samtal med trevliga fotografer. Mässan däremot en besvikelse med grad av mardrömskänsla.

Och igår avslutningen av Vårsalongen på Liljevalchs med goda vänner, en sedan flera år väl inarbetad tradition. Mycket folk, faktisk kö till biljettkassan. Och så här i avslutningstider var det mesta sålt av det som var intressant ur både konstnärliga och finansiella aspekter, så man kunde slappna av. Konstverken som vanligt både högt och lågt, en del som man kände igen, men jag saknade det riktigt skruvade, nåt som stack ut ordentligt som man ibland kan se på Vårsalongen. Sammanfattningsvis lite lamt, lite ljummet, faktiskt, åtminstone i jämförelse med andra år. 

Ett av de mest intressanta verken; 17 000 små träbitar, alla olika, representerande en siffra som figurerade i media om de som skulle utvisas ur landet till Afghanistan, av Skaparkollektivet Forma.

Konstverket visualiserar mängden 17 000, och framförallt att det inte bara är ett nummer. För bakom varje siffra finns det en personlighet, en historia, ett konstverk.

Formas arbetsmetodik är kollektivt skapande och styrkan i mångfalden. I verket 17 000 har detta dragits till sin spets och över 1 500 konstnärer har bidragit till produktionen av installationen.

Normalt betraktningsavstånd, kanske till och med lite nära.

Lagom skärpa! Luta er tillbaka 😊. Man behöver inte alltid se alla detaljer 😉.

Alla tyckte uppenbarligen inte att det var en direkt höjdare att gå på konstutställning. 

Och efter besöket en välförtjänt och trevlig brunch på Hasselbacken tvärs över gatan.  

Söndagskvällen tillbringades i stillhet...

På återseende//Göran

Fotoutställning hos Avtrycket

För att fortsätta utvecklas som fotograf behöver man input (inmatning, insats, information – hittar inget bra ord istället för ”input”) på det man gör; titta på andra bilder, diskutera andra bilder med andra och diskutera sina egna bilder med andra.

Fotoklubbarna är ju närmast per definition en plattform för bildseende, bilddiskussion och bedömning/kritik, och fyller i detta en stor funktion. Fotoklubben Avtrycket har jag hört om via personer jag träffat tidigare i fotosammanhang, en klubb som verkar vara livaktig och aktiv över huvud taget.

Nu fick jag och många andra chansen att se vad de åstadkommit när de hade en miniutställning på Timmermansgården på söder i Stockholm (dvs utställningen som sådan hade en god volym, men tiden är kort, bara två dagar).

Och det var en lättnad att komma till Avtrycket och i lugn och ro titta på bra fotografiska bilder, ha bra snack med duktiga fotografer efter pärsen på Trädgårdsmässan…

Men så är det väl i vår bransch.

På återseende//Göran

Mässa eller marknad!?!

Trädgårdsmässan i Älvsjö. Hade sett fram emot den, men borde anat oråd redan när jag, en kvart efter öppningsdags, hamnade i en parkeringskö som tog en dryg halvtimme, och hamnade på en parkeringsplats som tog en kvart att gå till.

Det märkliga med att en jättestor hall kan kännas trång, överbelamrad och överbefolkad. Det fanns säkert mycket att se, men det försvann bland allt som man klämt in där, och alla människor som var där. Det gick knappat att tränga sig fram nånstans.
Jag började svettas redan efter några minuter, sen krympte mitt synfält och jag fick tinnitus och yrsel och hade ingen motståndskraft mot ekologisk hemsnickrad matolja från Lesbos (på en trädgårdsmässa, slår det mig nu?), en ny planteringsspade och en ny sekatör, för att inte tala om den lilla kniven med en grej som man sätter på så att man kan göra spiraler ur en potatis (på en trädgårdsmässa - seriöst?). Men jag kommer att ha en väldigt fin busktall till våren. Och dahlior. Och potatis - Casablanca och Venezia...

Det var alltså alldeles för mycket människor där, samtidigt. Och det var väldigt mycket försäljning, visserligen till dels av trädgårdsprylar, men också väldigt mycket annat. Det handlade om de vanliga marknadsprylarna som man ser överallt på alla marknader; renkorv och älgkorv och vildsvinskorv som man får tre för en hundralapp, rökt kött och knivar, hudvårdsprodukter och en massa annat. Och det var för mycket av allt. Även grejor med anknytning till trädgård. Allt var liksom staplat på varandra, ihopgyttrat. Jag hade hoppats få inspiration till våren och sommaren, men det gick inte att få nån överblick bland all sättpotatis, alla koloniträdgårdsföreningar, chiliodlingsklubbar etc. Jag tappade till slut till och med lusten att fotografera. Det var liksom för kompakt.

Så jag gick ner till parallellmässan, Outdoor. Den var mindre, något glesare och hade till och med en fotoavdelning med naturfoto mest, och föredrag om fotografi. Mindre äventyrsprylar än jag förväntat, men mycket resor, förutom fotoavdelningen då, förstås. Och alla rökta korvarna förstås, de var där också. Men slutintrycket var att den var ganska tunn. Inget speciellt liksom.

En kompakt folkmassa

Miniträdgårdar, lite kul ändå.

Lite trädgårdsgrejor, eller grejor med trädgårdsanknytning i alla fall..

SM i fågelholkar. Den här var min favorit - Skatebird.

Så det var gott med en korv i solskenet när man till slut stapplat ut.

Visserligen drar åtminstone den här mässan väldigt mycket folk, men frågan är om inte mässorna, som de sett ut hittills och utvecklats mot, har spelat ut sin roll. Det blir för stort, för mycket, för kommersiellt. Eller är det bara jag?

På återseende//Göran

Vernissagevimmel

Så var det dags igen för utställning med Fyra Fotografer - lustigt nog för fjärde året. Men inte på söder som vanligt, utan i Gamla Stan! Ett litet hål i väggen på Köpmanbrinken, men stort nog för att kunna hänga upp fotografier på väggarna. 

Gamla Stan är en i högsta grad levande stadsdel, och inte bara turister eller krimskramsaffärer. Krister Kleréus hade besökt olika hantverkare i stadsdelen och presenterade delvis ganska strama porträtt av olika utövare, med ibland en air av dåtid som passade väldigt bra. Roligt att få ta del av vissa väldigt udda hantverk som fortfarande är aktuella. De hänger bredvid Alf Johanssons nattbilder i Gamla Stan, mörka och stämningsfulla, som ger ett annorlunda perspektiv på stadsdelen.

Fortfarande mörka bilder, med grad av dysterhet i Göran Tonströms bilder från en resa till Auschwitch, vilket till dels och förstås ligger i sakens natur. De berörde verkligen, med perspektiv över människors grymhet och vårt korta minne.

Per-Erik Åström följde upp på den sista väggen med gripande porträtt av flyktingar som han träffat och som finns med i en bok han gjort. 

Allt i svartvitt. Alla bilder (nästan) i mindre format vilket var ett läckert grepp - man kunde gå nära, eller närmare - som passade bra och kändes rätt i den lilla lokalen. 

Fullt med folk som kom undan för undan, och tur att det var bra väder så man kunde vara utomhus ibland, alla fick inte alltid plats. Och alla (nästan) fotograferade, eller i alla fall hade kameror med. 

Väldigt många väldigt bra bilder, som vanligt. Utställningen står för sig själv, även om det var synnerligen trevligt att mingla och diskutera bilderna i det verkliga livet. 

På återseende//Göran