Ledardag i Yei, Sydsudan

Hej!

Hoppas bakgrunden i förra bloggen gav er något.

Nu var det dags för mitt första möte med vännerna i Yei. Mina vänner från Sverige hade redan varit i Sydsudan en vecka och var varma i kläderna...även bokstavligt talat.

De hade under veckan som gått besökt flera skolor, förskolor, fängelset i Juba samt varit på kyrkmöte i Juba. På ett av dessa möten fick de träffa Sydsudans vicepresident, inte Rieh Machar som är i opposition nu utan den nuvarande James Wain Igga. Idag fanns inga sådana politiska höjdare på plats utan helt vanliga medlemmar i en församling med olika ledaransvar.

Palle vill ta alla i sin famn. Numera pensionerad lärare och missionpilot.

Som gäster fick vi sitta skönt i de mjuka sofforna under samlingarna.

Känns problemet igen?

Vi välkomnas av ett par pastorer från församlingen. Märkte att skor var något många gärna la ner lite tid och energi på, de var alltid välputsade.

Många glada miner och tillrop blev det när vi presenterades.

Efter presentationen är det dags för "lite" sång! Ojojoj vad de sjöng! Bilderna kan tyvärr inte ge er rätt upplevelse av sången.

Vilken inlevelse!

Jag har några korta filmsnuttar av olika händelser, någon som vet hur jag gör för att få med dem i en blogg. Måste jag lägga ut dem på nätet och länka dem därifrån?

Vi hade en egen sångfågel med oss, Anna-Maria Bergqvist, har släppt en eller två skivor.

Då vi är på en ledardag i en kyrka är ett bibelstudium nästa punkt, Peo fixar det.

Te paus i skuggan av ett stort mango-träd.

Maten förbereds, mycket grönsaker som ni ser.

Efter pausen skulle jag in i hetluften. Det ni nu skall få se är något sällsynt...bilder på mig! Jag är oftast bakom kameran men här får jag agera inför en kamera. Inte direkt bekväm med det...och det lär inte hända många gånger.

Jag jobbar med akutsjukvård, i Sydsudan som i många andra låginkomstländer ökar antalet skadade och döda i olyckor därför skulle jag hålla en enkel, basal första hjälpen utbildning för kyrkans olika ledare. För att ge dem något enkelt att använda ifall olyckan är framme.

Jag hade bytte om till mina arbetskläder.

I Sydsudan har det varit svårt för lekmän att agera vid olyckor och olika trauman då det funnits en mycket konstig regel som strular till det hade jag hört. Sker en olycka måste en polis först komma till platsen, kolla läget och bestämma vem som varit orsak till olyckan innan någon får ge första hjälpen. Jag trodde inte det var sant men en god vän som bott i landet berättade hur hon flera gånger sett människor dö pga det. Vid något tillfälle sprang hon och hämtade en polis och drog honom till olycksplatsen och kunde genom det börja agera. Skulle du agera utan en polis varit på plats och någon dör är det du som blir skyldig till att ha dödat personen.

Det var flera efter min lilla undervisning kom fram och bekräftade att så var fallet men det gick att agera vid olyckor i hemmet, tur det i alla fall. Kan säga att reglerna hade nu sedan självständigheten(2011) ändrats men det var helt klart att allmänheten inte visste om det fullt ut.

Började med en del om att undvika/förebygga olyckor för att sedan ge lite enkla tips hur man kan agera om olyckan ändå är framme. Förband.

Fri luftväg, enkelt och snabbt.

Sätter man något i halsen gör man en...?

Heimlich manöver.

Så här bra mår man när man kan andas igen, kolla leendet hos tolken.

Nu var det dags för lite sex och samlevnad, smittspridning mm Marie stod på tur.

Tyckte det var fantastsikt att det var öppet att få tala om sådant i kyrkan.

Det är mycket nytt att ta in men intresset var stort.

Marie visar hur snabbt en persons smitta kan sprida sig till andra om man inte gör något för att skydda sig när man har sex.

Våra sk föreläsningar avslutades med en bön.

Blev visst ett rätt långt inlägg det här. Som sagt tar gärna emot tips hur jag gör för att lägga upp några korta filmer.

Ha nu en bra arbetsvecka nu när er påskledighet tar slut, säger en som jobbat hela påsken.

Ha de!

Daniel

Nu börjar den värsta helgen på hela året!

Hej!

Konstig rubrik kan tyckas, vad syftar den på? Handlar det om religion, om tron, om Jesu död och uppståndelse?

Nae, inte denna gången. Mitt perspektiv idag är hur mitt arbete med mycket stor sannolikhet kommer att vara i helgen. Årets tuffaste helg om du jobbar på ambulansen som jag gör men gäller även för poliserna, räddningstjänsten och sjukvården i Jönköping.

Här på FS kommer bloggar, diverse bildpooler fyllas med bilder på fina bilar och motorcyklar från motormässan som är på Elmia varje påsk och det är kul, fint men...

...jag vet att jag kommer att få se en annan sida av det myntet, tyvärr.

Tror inte att ni som läser detta är de som ställer till det men ta´t lungt i trafiken när ni är här så jag slipper se er i någon olycka.

Nu lite bilder från en övning, bil och tankbil som krockat, polisen först på plats:) händer det?? Nåväl hur agerar de utan oss?

Olyckan är där framme!

Hur är det här då?

Ajdå, flugit ut genom rutan...

Fastklämd:(

Nu kommer räddningstjänsten.

Nu kan vi hjälpas åt.

Så här gör vi!

Tankbilschauffören är diabetiker.

Nu har till och med sjukvården kommit på plats.

Med ett sockerdropp blir man snabbt pigg!

Ledningspersonal.

Bäst att göra ett eftersök i omgivningarna så att ingen blir lämnad kvar...

Skulle något hända är vi förberedda, i år har vi faktiskt fått lite extra bilar i tjänst så bördan kanske blir något lättare.

Välkomna till Jönköping i helgen, ha kul så ses vi här på FS efteråt!

Daniel

Haverilarm! Nivå 30. Kör mot Axamo flygplats

Hej!

Larmet går hos brandkåren, ambulansen, polisen och hos flygplatsbrandkåren. Först på plats är givetvis flygplatsens brandkår.

Förr...typ 15 år sedan sköttes många flygplatsers brandförsvar av killar som inte ville göra vanlig värnplikt, sk samvetsömma. Det är många unga män som tjänstgjort ffa på Arlanda men även på Axamo. Numera är det dock fast anställda som gör jobbet.

Scenariot är att ett plan har glidit av landningsbanan och börjat brinna.

Skum.

Det går ju inte att öva med riktiga plan så tänk er att detta är en jumbojet:)

Snart är branden släckt bara lite kvar kring motorn.

Nu är det säkert att använda brandmän.

Nu går det till och med att leta efter överlevande inne i planet. Samtidigt som detta pågår finns det folk som försöker leda insatsen.

Några i ledningen, polis och räddningstjänsten. Ambulansen har inte hunnit dit ännu. Syftet med övningen var att träna sambandsövningar mellan de olika enheterna.

Det fanns faktiskt några överlevande från planet. Nu fick brandmännen börja med sjukvårdsinsatser tills ambulanserna kommer på plats. Det kan ju faktiskt vara så att alla är upptagna med körningar på annat håll och då måste någon annan ta tag i sjukvården så länge.

Nu har också sjukvården anlänt, förste bil blir ledningsambulans och sammarbetar med polis och räddningstjänsten på en särskild ledningsplats.

Vi hade ösregn nästan hela övningsdagen, bra utrustning är nödvändigt för räddningspersonal och för fotografen...jag använde ett billigt skydd för kamera och objektiv, funkade kanon.

De skadade skall placeras på säkert avstånd från olyckan, på en uppsamlingsplats där de kan få vård i väntan på avtransport till sjukhus.

Hjälp mig...

Nästan medvetslös men han klarade sig...nog.

Ha de!

Daniel

Vad du än gör ta inga kort, ta inte fram kameran Daniel!

Hej!

Hur kul är det att höra det som nummer 2 efter att ha blivit välkomnad till Juba, i Sydsudan??

Jag lämnade Tanzania den 5 november, kom hem till Jönköping den 6:e, åkte tillbaka till Afrika den 7:e. Var hemma typ i 12 timmar.

Svenskt novemberväder usch!

Efter en övernattning i Addis Abeba hos några vänner var jag äntligen i Sydsudan.

Min första sight över Juba, som ligger precis vid Nilen.

Lite mer av Juba från ovan.

Många plan från FN på flygplatsen. Sydsudan är ju världens nyaste land, fyller tre år i sommar. Landet har ju haft det besvärligt i många år och har ett stort hjälpbehov för att komma på fötter. Nu när detta skrivs i april har det inte blivit bättre tack vare oroligheterna som började någon vecka efter jag lämnat landet.

Äntligen framme. Värmen slog till direkt minst 30 grader. Tog mitt första foto på Sydsudanesisk mark och direkt var gubben till höger på mig No Photo! Jag bad om ursäkt och gick mot terminalen. Kaoset där inne går inte och beskriva bra men efter typ en timme var jag igenom.

Utanför träffade jag vår chufför samt Pether en god vän som jobbade i Juba för FN:s räkning. Han hade några minuter över för att hälsa mig välkommen. Hans uppgift var att stötta kriminalvården i Sydsudan.

Innan vi lämnade Juba var vi tvungna att hitta någon som kunde ta en passbild på mig, till ett tillstånd någon byråkrat hittat på. Det var ett äventyr i sig men jag hann inte ta fram kameran innan ordern kom: Vad du än gör ta inga kort här i stan, ta inte fram kameran!!!

Tydligen var det förenat med besök hos polisen i timmar, risk för beslagtagning av kameran mm om fel person såg det så jag lydde order och fick nöja mig med att titta.

Efter att ha varit på resande fot i tre dagar hade jag nu bara 80 km kvar till slutmålet, staden Yei i södra Sydsudan. Jag hade kallt räknat med att sova hela den resan men...

...med vägar som det här var det omöjligt. Så fort du slappnade av det minsta slog du i huvudet nått kopiöst...det var till att hålla sig vaken för att komma helskinnad fram.

Det finns en asfalterad väg i Sydsudan,den går från Uganda upp till Juba. Kan nämna att Sydsudan är 2,5 ggr större än Sverige så ni förstår att det finns lite utmaningar i landet.

Nu var vägen ändå bra, regnperioden är nästan över:)

Rena motorvägen, här kom vi nästan upp i 50 knyck.

Fota inget där det finns poliser eller militärer hade de sagt, så en skylt måste väl vara ok?

Efter 5 timmar var vi framme i Yei, min bas i ca 1 vecka.

Detta var mitt hem under den tiden. Ett eget litet hus med grästak, presenning inne i taket för att undvika vätan, en dörr som knappt gick att stänga och en lampa och ett eluttag. Ström via en generator 4 timmar per kväll. Funkade kanon!

Detta var ett litet första smakprov på mina dagar i Sydsudan. Ni får gärna följa med om ni vill. Det blir lite bilder...på landet var det inte lika strikt fotoförbud och när jag väl var tillbaka i Juba blev det en o annan bild trots allt.

Ha de!

Daniel

Arbetsplatsolycka! Ring efter hjälp!

Hej!

Det händer alldeles för många olyckor på våra arbetsplatser runt om i vårt land. Trots skyddsutrustningar, bra arbetsföreskrifter mm sker det som inte får hända.

För att vara beredda och kunna ge den bästa hjälpen tränar vi inom ambulans, räddningstjänsten och polisen på olika scenarion. Tänkte visa några bilder från ett av dessa tillfällen.

Detta har hänt: En man har i samband med rengörning av en under jord baserad behållare skadat sig.

Av en händelse kommer ambulansen först på plats, de kan inte komma ner till mannen utan hjälp av räddningstjänsten, de tar en sjukvårdsledande roll och beställer fram ytterligare en ambulans.

Ett hjälpmedel.

När Räddningstjänsten kommer fram görs en snabb bedömning av läget.

Vi måste snabbt ner med luft och syrgas till mannen! De första som går ner måste ha andningsskydd och luftpaket.

Trångt, dålig ventilation och blött. Skaderapporten visar att han brutit lårbenet men är nu i övrigt ok.

Övningsledaren Uffe är på plats och kollar att allt går rätt till.

Hur får upp mannen på ett säkert och skonsamt sätt?

Linan är säkrad i brandbilen.

Äntligen uppe! Till och med räddningsledaren i rött tar ett handtag:)

Inte alltid så smidigt att komma intill skadade på ett säkert sätt. Man måste beakta många olika faktorer, ofta mycket kring säkertheten. Kan vi agera eller måste vi avvakta tills mer resurser kommer med rätt utrustning.

Det gagnar ingen om vi som skall "hjälpa" också skadas.

Ta´t lungt där ute i arbetslivet! Hoppas återkomma längre fram från någon annan övning.

Ha de!

Daniel