Ögonblick

Livet består av många ögonblick, en del förevigar vi genom att ta ett fotografi andra genom att skriva ner dem andra försvinner bara bort i glömska. Mycket sport, natur och tankar om livet i stort, en slags dagbok.

Blivande barnmorskor och sjuksköterskor i Kapoeta, Sydsudan??

Hej igen!

I mitt förra blogginlägg...för 2 månader sedan lovade jag mer bilder från Kapoeta, jag skulle berätta lite vad vi gjorde där. Vi har sedan 2017 gjort flera resor per år till Sydsudan, syftet har varierat. Denna gången skulle vi sjukvårdare försöka sätta oss in i hur hälso och sjukvården fungerade i delstaten, se var våra (begränsade)resurser skulle kunna vara till glädje och utveckling i området. 

Efter ett möte med hälsoministern, läkare och representanten för den nya NGO organisationen(som ansvarade för sjukvården) kom vi fram till att vi skulle prioritera att undervisa på den nystartade  skolan för sjuksköterskor och barnmorskor som sjukhuset själva skulle försöka driva. Det blev vår främsta uppgift under 2 veckor. En liten varning, det blir nog ett rätt långt inlägg/blogg:)

Förberedelser inför de första lektionerna i kvällsmörkret. Bilderna blir i färg denna gången.

En snabbtitt i deras bibliotek tillsammans med representanten från CCM Comitato Collaborazione Medica, en italiensk NGO som tagit över ansvaret för sjukvården i delstaten för några månader sedan. De gav ett bra intryck och hade redan gjort många förbättringar. 

En passande titel på boken. Vid vårt förra besök fanns det 1 läkare för 1 miljon människor!! Nu fanns det 7 stycken glädjande nog men alla jobbar i Kapoeta, i staden. Så ett fokus för våra föreläsningar är att förbereda studenterna att jobba utan ha någon läkare att konsultera, de måste själva agera och fatta beslut om behandling etc.

Efter en kort introduktion och presentation för varandra var det dags att börja undervisa. Jocke som är infektions överläkare började. Passande nog höll de precis på med infektionssjukdomar i kursen. Det blev 2 utmanande veckor för studenterna på många sätt. I stället för att någon bara läste ur en bok för dem så försökte vi introducera lite grupparbeten, rollspel, praktiska moment blandat med vanliga föreläsningar. De fick också själva hålla i redovisningar för varandra, inget de gjort innan. 

Som ni ser var rummet inte direkt anpassat för att ha utbildning i. Ett fönster, en dörr, ström fram till kl 12, minst 35 grader varmt, inga bord...ja listan kunde göras mycket längre.

Marie expert på hud och könssjukdomar hade undervisning om det. Jag som ambulanssjuksköterska undervisade om patientbemötande, hur man undersöker en patient, hur man kontrollerar några viktiga men enkla parametrar(medvetande, puls, andningsfrekvens, temperatur) för att kunna bedöma en patient. Se, lyssna, känn var ledord för mig. Enkel första hjälpen föll också på min lott. 

Patientbemötande, använde den "gyllene regeln". Som du vill bemött/behandlad skall du också bemöta dem du träffar/behandlar. Ett rollspel mellan mig och Marie blev väldigt uppskattat, mycket skratt, mobilerna filmade allt. 

Rollspel i patientbemötande...detta var innan Covid-19(febr-20) så vi tog i hand:)

Här får de testa att hålla ett litet anförande/undervisning.

Nya erfarenheter för dem, nervöst ja men utvecklande tror vi.

Utvärdering, vad var bra, vad kunde gjorts annorlunda etc.

Nu till lite bilder från våra praktiska övningar. Här ovan, hur sätter man en infart(ett dropp). Vi fick improvisera, ett dropp/droppslang med orange saft, en flaska, ja det var armen som man fick sticka/sätta nålen i. Funkade bra men visst behövs bättre utbildningsutrustning, något vi skall försöka få fram tills nästa resa...när nu det kan tänkas bli?? Vi skall i alla fall planera för det i morgon!

De fick testa nålsättning, räkna puls, ta blodtryck, räkna andningsfrekvensen, kontrollera temperaturen samt stabilt sidoläge mm.

Fanns det ingen barnomsorg fick barnen till några studenter vara med, man hjälptes åt med barnvakten ifall mamman skulle agera.

Väldigt söt och snäll(tyst) tös.

Pulskontroll

Kontrollera andningen och frekvensen

Feber?

De flesta har enkla mobiler, bra hjälpmedel när man skall räkna puls och andningsfrekvensen

Blodtryckskontroll

Marie förklarar hur allt funkar

Morris i stolen var en av deras lärare, egentligen en laboratorieassistent som sadlat om

Hello, are you awake???

Andas men medvetslös då skall du lägga en person i stabilt sidoläge

Fundersam...ja det kan man allt vara

Det är vi också, hur skall det gå för dem? Just nu är allt stängt pga Covid-19. Studenterna kan inte gå i skolan men vi hoppas att de kan börja lite senare i höst. Vi vill fortsätta stötta dem på det sätt vi kan. Vi skall faktiskt träffas i morgon för planering av föreläsningar som vi kan spela in och skicka ner som ett komplement till föreläsningar på plats...kanske under 2021.

Det blev långt och har du orkat läsa så här långt är jag impad, en sista bild bara på klassen.

Sköt om er, håll avstånd och hitta ert sätt att njuta av denna dagen!

Daniel

Postat 2020-08-24 13:06 | Läst 412 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

I en annan tid, i en annan del av världen...

Hej!

Hoppas ni alla mår bra! 

Jag är ok, chillar lite vid datorn efter ett dygns ambulanstjänst. Tänker på tiden innan Covid-19, på vad jag/man gjorde och hur man/vi gjorde saker.

Redigerat lite bilder från Sydsudan igår, så naturligt går tankarna dit också. Läser på nätet om hur Covid-19 också drabbat landet, läser om dödsskjutningar i Kapoeta, staden jag var i nu senast. Regnet bara öser ner där nere, gräshopporna äter upp den gröda som kan finnas. Ja listan kan göras lång på utmaningar mina vänner möter var dag.

Igår blev det lite bilder från sjukhuset i stan, här kommer de i svartvitt.

Alla får betala 10 SSP(Sydsudanesiska pund)detta är mindre än 1 krona. Pengarna används för att odla grönsaker som sedan används till mat för patienterna.

Abraham bearbetar jorden för att kunna så. Allt arbete gjordes för hand med som synes ganska dåliga redskap.

Abrahams son hjälper till med bevattningen.

Förmannen 

Mormor med ett av sina barnbarn registreras inför mottagningsbesöket.

Satiro, en clinical officer var den som behandlade patienterna. En clinical officer har sex års vårdutbildning och är ett mellanting mellan läkare och sjuksköterska. Det var lite svårt att sitta med och se hur 24 av 26 patienter fick antibiotika när kanske bara ca 5-6 egentligen hade symtom som motiverade den behandlingen. Det var inte bättre med vilka som fick malaria behandling, 20 av 26 fick det, trots att flertalet hade negativt malariatest!

Vi hade bra diskussioner men han köpte inte mina argument för att vara lite mer sparsam med dessa behandlingar trots han gick emot sin egen regions riktlinjer. 

Idag är Marie med och följer arbetet med patienterna.

Joakim vår infektionsläkare i samspråk med sjuksköterskan som hade ansvaret på den enda avdelningen för vuxna patienter.

På apoteket.

Allt skrivs ner för hand, namn, kön, ålder, symtom, diagnos och given behandling. Det känns som om det är lång tid kvar innan digitaliseringen når hit.

Väntan här med. Ett besök på den öppna "outdoor" mottagningen tar flera timmar. Man får vänta på att registrera sig, på vårdgivaren, på eventuell provtagning, svaret och sedan vårdgivaren igen och till sist vid apoteket.

Äntligen, kanske den här kvinnan tänker. Nu skall jag få min medicin. Apotekaren förklarar hur patienten skall ta sin medicin. Att lämna ut skriftlig information är oftast inte lönt då över 90% av kvinnorna i området är analfabeter.

I nästa blogg skall jag berätta vad jag/vi sysslade med i Kapoeta med omnejd denna gången. Detta var femte gången jag var i Sydsudan.

Önskar er en go helg och håll er friska!

Daniel

Postat 2020-06-12 13:26 | Läst 1022 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

After the fight!

Hej!

Hittade en bild till. En babian, en hane.

Den satt uppe i ett träd och slickade sina sår efter en fight.

Oklar om han är en vinnare eller en looser? Det var inga andra babianer i närheten i alla fall.

Ha nu en go vecka!

Daniel

Postat 2020-03-16 12:38 | Läst 1230 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Lite babianer mm

Hej!

Fortsätter med lite foton från Tanzania och Selous game reserve. Nu kanske det inte är så aktuellt för er läsare att flyga dit den närmaste tiden, detta med tanke på Coronan som härjar lite här o där. Tack och lov inte så mycket i Afrika vad vi vet. Är nyss hemkommen från Sydsudan och där finns ingen fungerande sjukvård vilket skulle slå hårt mot befolkningen om Coronan skulle få fäste i landet. Mer om Sydsudan framöver.

Innan babianerna en bild på orsaken till resan överhuvudtaget, min fru Ulrika. Hon fyllde 50 och önskade sig en tur till Afrika vilket jag givetvis tyckte var en bra ide.

Babianer var ganska vanliga i parken. Här fick vi se en familjegrupp med flera unga babianer.

Det finns många sätt att chilla, en del lite mer udda:)

De kan konsten att njuta.

De äter mycket växter men kan lika väl äta kött.

Hmm vem vill leta löss/kryp på mig??

Vår goa, glada guide. Ofta ett stort leende.

Blir lite foton på oss andra i parken nu.

Mobilbild, så glad att vi lyckades hitta lite elefanter.

Bild på mig under flodturen på Rufiji River.

Ulrika tar ett foto åt en svensk familj som var med på samma flodtur som vi. 

Vi såg inte så många andra bilar i parken men när ryktet om lejonen spreds samlades i alla fall några bilar. Kvinnan i baksätet var inte helt bekväm med lejonen, ni skulle sett henne när lejonet närmast bilen hade rest på sig:)

In action

Ja, så här ser undertecknad ut i fält. Kikaren runt halsen, kameran redo för nya foton.

Önskar er alla en go och frisk helg!

Daniel

Postat 2020-03-13 10:45 | Läst 1449 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Selous Game Reserve, Tanzania

Hej!

Välkomna tillbaka till Selous! Idag blir det ett besök hos en de fyrbenta djuren, det var fåglar sist.

Vi börjar med "Pumba" vårtsvinet från Lejonkungen. De var vanliga och hade ofta sällskap av gulnäbbade oxhackare.

Det blir många bilder i detta inlägget, skall hålla nere texten så att det inte blir för långt.

Vi går över till det största djuret i parken, elefanten.

Onda ögat eller?

En stor fot, elefanterna går rätt tyst fram...på plan mark men inte här för de brakade ordentligt när vi äntligen fick se dem. De kom ut ur buskarna som hade gömt dem, ut på vägen så vi fick se dem. 

En liten familj, nu hade vi elefanter både framför och bakom oss. Frugan var lite nervös men jag kände mig trygg i bilen.

Imponerade djur

Dags för lite skugga tyckte giraffen, vi med lunchtime!

De är så coola, framför allt när de skall springa.

Vet ni vilket djur? Om inte så får ni läsa under nästa bild.

Vattenbockar.

Vackra zebror...var de svårt att se. Höll sig på långt håll och försvann så fort man närmade sig. Hade en verkligen önskat mig bättre bilder på dem.

En fin Kudu, hane näst största antilopen efter Eland som är störst. Kudun var rätt vanlig i parken.

Ett av Afrikas farligaste djur, väl gömd i grönskan.

I parken fanns flera sjöar, alla med massor av vatten i. Detta gjorde det svårt att få se krokodiler och flodhästar. Såg totalt 3 krokodiler på 3 dagar, riktigt surt för jag hade tänkt att nu skall jag komma dem riktigt nära, nu blev det inte så denna gången. Får väl hoppas på fler tillfällen framöver.

Plötsligt kör vår guide rätt i mellan några täta buskar, varför undrade jag tills jag såg den unga hyenan under en av buskarna. Guiden hade full koll på deras gömställe.

Den låg lugnt kvar och vi kunde få dessa bilder på den, föräldrarna var kanske ute och jagade.

Nu blir det några svartvita foton på arterna vi sett.

Här kommer sista elefanten ut ur buskaget, det är också sista fotot i detta långa inlägg.

Ha en go vecka alla!

Daniel

Postat 2020-03-09 20:35 | Läst 1557 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera
1 2 3 ... 36 Nästa