Afar right to Education Project

Salamno!

Kan tyvärr inte hälsningsfrasen på Afar-språket. Vi är nu uppe i Afrikas Horn, i Etiopien nära Djibuti. På Afrikas Horn lever ett nomadfolk Afarerna. De är de som vi skall besöka idag.

Vi skall se hur ett utbildningprojekt bland Afarerna funkar. Vi börjar med att besöka kontoret i Dupti, ett litet samhälle nära Awash floden. Afarerna är boskapsskötare och flyttar oftast med sin boskap för att hitta föda åt djuren. Deras nomadliv är en orsak till att de flesta är analfabeter. 

Kontoret.

Lite genomgång av budget mm.

Innanför kontoret, ett kök av något slag. En kvinna står i röken och lagar mat. Såg grymt snyggt ut i verkligheten, fick inte riktigt till bilden tyvärr.

Jag går ut och sätter mig utanför kontoret, det är lite barn där.

En förkyld liten pojke.

Lite te och en brödbit är inte fel medan mammorna pratar.

Vi har nu lämnar Dupti för att se skolan och träffa de afarer som lever här ute på landet. Området är ett av Afrikas hetaste och torraste. Just där vi är rinner Awash floden. Floden används för att bevattna enorma fält med sockerrör mm.

Vilka enorma horn på korna. Männen har hand om boskapen och är ofta borta länge från sina familjer om inte hela familjen väljer att följa med. 

Väldigt enkla hyddor och inhägnader för djuren.

Fick titta in i en av hyddorna.

Det svarta är plast som täcker kanaler och vattendammar i området, funkar perfekt till en inhägnad för djuren.

Dags att hämta vatten. Trots att det finns gott om vatten tack vare floden är situationen inte bra för de som bor i små byar eller enskilt på landsbygden. I stan är det bättre. Det är inte rent och inga brunnar har borrats. Detta gör att många ffa barn har magproblem, diarreér och mask i magen.

Hon behövde inte gå långt i alla fall...

I nästa blogg skall även ni få titta in i skolan:)

God natt!

Daniel

Morgon i Logia, Etiopien

Salamno!

Logia är en liten håla i nordöstra Etiopien. Ligger längs väg 18, den stora vägen till Djibuti. På denna väg transporteras allt som skall in och ut ur Etiopien. Det blir lastbilar i mängder! Vi är i området för att se på ett par utbildningsprojekt bland Afarerna som vi stödjer.

Solen är redan uppe.

Våra värdar hade valt boendet. Ett enkelt men fungerande "hotell", nja kan knappt kallas det. Kostade 10 kr natten.

Vi fick välja att sova ute eller inne. Jag valde ute, en halmmadrass, hyfsat rena lakan faktiskt liite kort bädd mina fötter fick inte plats. Sov inte mycket första natten men natt två gick bättre. Jag hade frisk luft men också alla ljud från vägen intill, alla djur, getter, kor och höns. Vid soluppgången körde böneutroparna igång både från moskén och från det koptiska kyrkan. En promenad kanske...

Lite försiktigt fotande för att inte stöta mig med folket.

Är nu vid den stora vägen där häst o kärra samsas med Bajajer, jeepar och lastbilar.

Bajaj med militär, höftskott på lite håll.

Svensk lastbil.

Har du fått in den senaste Iphone 6?

Kaffeseremoni på gång.

Vi hittade en liten restaurang med frukost servering. Smygfotade lite från balkongen och taket på huset.

Dygnet runt går denna tunga trafik genom staden.

En del av frukostklubben.

Injera med getkött, till frukost? Inte för mig, denna rätt serverades när som helst och överallt. Funkade för det mest för mig men inte till frukost.

En plansch som bl.a. vill bekämpa kvinnlig könsstympning satt på väggen. 

På mornarna flög det alltid lite gamar förbi oss där vi satt. De hade lämnat sin nattkvist och skulle säkert bort till stans soptipp.

Här en smutsgam,en av de minsta gamarna. 

En närgången duva får avsluta dagens bilder. Nu efter frukost skall vi åka till en lite by/stad som heter Dupti.

Ha en fortsatt skön söndag!

Daniel

Äntligen så får jag bada i Nilen...eller?

Hej!

Mina bilder från Sydsudan börjar ta slut så det är dags att avsluta vistelsen för den här gången men inte utan ett besök på JCC och Nilen.

JCC=Juba Christian Center, en kyrka alltså. Vi lyckades hitta en plats i den fullsatta kyrkan, vi gick på gudstjänsten som tolkades till engelska.

Varmt och högljutt, har ingen ljudfil tyvärr.

Fullt ös!

Lunchen skulle intagas vid Nilens strand, något jag sett fram emot länge. Nästa gång vill jag åka båt på Nilen.

Vi var tvugna att lämna våra skjutvapen i bilen...jag plockade dock fram mitt i stället! På med mitt 400:a tele här ville jag fota lite fågel...men först Nilen.

 Det blev varken ett bad eller dricka trots det ser så ut. Medan vi väntade på maten gick jag omkring och fotade lite fågel så nu kommer en drös fågelbilder.

En liten Varan slank ner i vattnet.

Nilen är en viktig transportled för folket i Sydsudan. Med så fruktansvärt dåliga vägar är det inte fel att använda sig av floden, något som gjorts i tusentals år. Här en kotransport motströms.

Människor och varor på väg norrut.

En del får ta det lite lugnare, såg svettigt och jobbigt ut.

Det är väldigt strömt i floden, träd, grenar och en massa sjögräs flyter snabbt förbi.

En svensk drillsnäppa måtro?

På spaning efter lite mat.

Vi fick vår mat, pepparstek kommer jag ihåg att jag käkade, gott! Jag har haft en fantastisk tid i Sydsudan. Träffat på så många härliga människor, fått nya vänner och lärt mig så mycket. Hoppas återkomma framöver, just nu när jag skriver detta är några vänner på väg ner, de skall vara där i 6 månader...lite mer lönt än mina två veckor.

Let´s fly away!

På återseende!

Daniel

Juba Teaching Hospital a short visit

Hej!

Ett kort besök men en massa intryck!

Under hela min vistelse i Sydsudan försökte jag besöka olika vårdmiljöer för att se hur de jobbar, vilka utmaningar de möter, vilka mål, visioner de har. Idag hade turen kommit till akuten i Juba.

Några dagar innan var vi på sjukhuset och rekade och bokade ett besök på akuten.

Alla bilderna är tagna lite försiktigt med mobilen.

Johannes fick agera "modell".

Ett staket duger gott att torka kläder på. Som på många andra ställen i Afrika är patienten beroende av att ha några anhöriga som stöttar, någon lagar mat, tvättar kläder. En annan går ut på stan för att fixa fram de mediciener läkaren ordinerar och en tredje sitter hos den sjuke.

Tre är alltså det perfekta antalet besökare hos en patient!

Akuten är en kaotiskt plats, en huslänga med två flyglar, just idag med strömavbrott. I de små trånga korridorerna, fulla med patienter var det i stort sett omöjligt att se något annat än några leenden och ögonen.

Jag har tyvärr inte så många bilder från min dag på akuten desto mer minnesbilder. Jag hade med mig lite sjukhuskläder, handskar fick jag av "Mama Rose". Mama Rose var den bäst utbildad sjuksköterskan och henne skulle jag försöka hänga med. Hon var duktig på engelska så vi fann varann snabbt och snart hade hon satt mig i arbete...inte skulle väl jag bara titta, "du vet ju hur man gör, kolla upp mannen som satt handen i en maskin"!

Jag la om handen, han behöver till röntgen och sedan till operation var min bedömning. Vi tog också hand om en motorcykelolycka, en kvinna med hela låret uppskuret. Motorcykelolyckorna är många och de är ofta svårt skadade.

Mama Rose bestämde nu att våra två patienter skulle till röntgen och försökte ordna fram en ambulans då röntgen inte låg på samma ställe. Vi hade tur, en av sjukhusets två ambulanser fungerade.

Här kommer ambulansen. Nu fick anhöriga till våra två patienter lyfta in dem i ambulansen. Det fanns inget mer än ett hårt plåtgolv i bilen, alla anhöriga hoppade in där bak, chauffören, Mama Rose och jag satte oss fram! På med sirenen och ljusen, helt plötsligt sitter jag alltså i ambulans och åker i Juba, helt overkligt men riktigt kul!

På röntgen fick anhöriga sköta all hantering in och ut ur ambulansen, in och ut ur röntgen, betala röntgen(80 SSP) och sedan tillbaks till sjukhuset igen. Patienterna var ändå ganska svårt skadade med svåra smärtor men ingen större klagan trots det.

Väl på akuten gick jag o Mama Rose till operation och träffade en läkare som höll med Rose att de skulle opereras.

Du vet nu var operation ligger, ta mannen med handskadan och ta honom dit!

Förberedelserummet på operation, det fanns inga bårar så sitt eller ligg på golvet. Jag lämnade över min patient och blev sedan indragen på operation. På operation frågade de om jag hade någon kamera med mig...tyvärr hade jag lämnat den hemma trodde inte jag skulle få fota något, men mobilen var med...

Man amputerade två fingrar och försökte sy ihop ett. Lite tetanus vaccin och lite antibiotika, hoppas han slapp få infektioner.

Skåpet för att se röntgenbilder hämtades från ett annat rum, de hade bara ett.

Efter operationen var mitt besök slut, jag var också rätt trött och slut, det var så mycket intryck. Mama Rose fick min stora sjukvårdsbag(hade en del grejer då jag haft ansvaret för vår grupps sjukvård) som ett litet tack.

Huvudet var och är fullt med tankar om hur olika vi har det i världen, orättvisor etc

Hur hade Mama Rose och hennes kollegor det på akuten under oroligheterna i vintras??

Vi har det bra, glöm inte det!

Daniel

Streetphotos from Juba South Sudan

Hej!

Det första jag fick höra efter att jag blivit välkomnad till Sydsudan och Juba var:

"Ta inga kort! Inte här i stan, absolut inte på poliser och militärer!"

Det var tufft att höra när man är nördig fotograf och besöker ett nytt land. Nu följde jag det...för det mesta...i alla fall:)

Här kommer en drös bilder från mobilen...måste ha kommit åt funktionen av misstag.

En av huvudgatorna i stan. Av någon konstig anledning har lämnat en bit oasfalterad, man skulle kunna kalla det en väldigt lång vägbula.

Vattnet hämtas i Nilen och körs ut till olika bostadsområden.

Dessa flakmotorcyklar användes som taxi och för varutransporter. Importerade billigt från Kina.

En hel dag var militären ute och samlade in sopor, skräp över hela Juba. Militären måste sysselsättas, bidra till samhället. Tror inte de tyckte det var så kul.

Frihetsmonument i Juba. Knappt något folk och jag vågade inte fota där, fick bli ett från bilen.

Juba Swet, ett gym. Hade varit coolt att se hur det såg ut där inne.

Motorcykel taxi.

Här kommer det motorcyklar från alla håll. Antalet olyckor med motorcyklar är oerhört stort i Juba, många dör och många skadas svårt varje dag. Träffade på några offer på akuten men mer om det en annan gång.

Morgonrusningen.

Till vänster fängelset i Juba. Inget ställe ni vill vara på kan jag lova. Sverige har haft kriminalvårdare i Sydsudan för att utbilda och stötta dem så att fängelserna i landet skall bli bättre och humanare.

Live the tune...

Most trusted paint in South Sudan! Nu räcker det tyvärr inte bara med färg för att få landet på fötter...

Daniel