Ögonblick
Trött på att vänta
Go kväll!
För ett tag sedan blev en patient lite sur på att hon fått vänta på ambulansen.
Försökt förklara hur det funkar med att de med högst behov får en ambulans tilldelad först.
Frågade henne om hon visste hur många ambulanser vi har på kvällen(då detta var under kvällen), med vi menar jag i Jönköping.
Tjugo ambulanser var hennes svar!!? Jag räckte upp 4 fingrar, inte undra på att en del tycker att det borde gå fortare att få en ambulans. Jag hade en stilla undrar i vilken drömvärld hon levde i.
Kan tillägga att hon bedömdes inte ha ett ambulansbehov(efter noggrann undersökning av oss) utan fick stanna hemma med en uppmaning att söka sin vårdcentral dagen efter.
Vi har alldeles för många som ringer 1177 och när de hör att det är 40 minuters telefonkö, då ringer de 112 som skickar ut oss. Deras uppgift på 112 är inte rådgivning så det blir alldeles för ofta ett ambulansärende helt i onödan.
Ha nu en skön helg!
Daniel
PS är lika med prehospital sjukvårdsledning
Hej!
I min förra blogg visade jag en bild från en PS-övning vi hade nyligen. Här kommer en drös till i svartvitt. Vi brukar ha lite tavelspel inomhus initialt för att avsluta med någon större övning utomhus och sedan utvärdering på det vi gjort.
Här kommer bilderna utan vidare förklaringar.
Här skulle han spela irriterad anhörig
Lite spex inför kameran eller en galning??
Ja det var den sista för denna gången. Hoppas ni sett något som ni gillat.
Ha de gott!
Daniel
Dags för en ny mapp
God morgon!
Sitter hemma efter att ha cyklat hem från jobbet på ambulansen Jönköping. Nu äntligen är nyårshelgen över. Vi har jobbat 40 timmar på tre dygn så jag är rätt trött i huvudet, lite yr. Lite fil med bär och havrekuddar och sedan i säng.
Ny mapp? Jag fotograferar det jag kan på mitt jobb och de hamnar i en mapp för varje år. I maj har jag jobbat 25 år inom ambulanssjukvården.
Avslutar 2021 med en bild från en katastrof medicinsk övning vi hade nyss.
Efter den här övningen fick vi inte ha fler utbildningar, övningar eller inget julbord pga den ökade corona situationen. Cheferna inom smittskyddet mfl i Regionen gick dock på julbord. Bra föredömen eller hur? :)
Ha det gott!
Daniel
Idag, i Jönköping för 1 år sedan...
Hej!
31 januari 2020
Minns ni dagen? Inte, hände det något speciellt då?
Det var dagen det första fallet av Covid-19 konstaterades i Sverige i min hemstad Jönköping.
Första larmet om Covid-19 patient i Sverige!
Pressmeddelandena kom i stora mängder lokalt och över hela Sverige senare under dagen. Vi som visste fick inget säga, fast för oss var vår största fråga var nog snarare hur skall vi skydda oss från smittan, hur skall bilen saneras efteråt. Kunskapen då var inget mot vad vi idag vet...har lärt oss.
Föga anade vi vad som skulle komma utav detta, hur det skulle påverka allas våra liv.
Samma kväll hade vi på jobbet en After work/avtackning för en kollega som gått i pension denna dag. Det blev inga fler AW under 2020.
Gemenskap, något gott att dricka och äta. Ett recept för en bra kväll eller hur?
Visst saknar vi dessa möjligheterna att träffas på restaurang eller hemma hos varandra. Under året som gått har vi alla drabbats av Covid-19 på olika sätt. Ni har alla era historier/upplevelser och visst är många värda att berättas.
Vi på ambulansen har haft mycket att göra, vi har mött många Covid-sjuka under året eller misstänkta Covid-patienter. Minsta lilla infektionssymtom gör att vi måste klä oss som om det vore en Covid-smitta.
Så här kan det se ut på Rakel-enheten.
I stort sett alla larm med prefixet Andningssvårigheter brukar vara misstänkta Covid-patienter.
2:a vågen har varit tuff i Jönköpings län, fler patienter på Covid-IVA och på de andra Covid-avdelningarna än i våras och försommaren. Vi har haft många överflyttningar till andra län då platserna på Covid-IVA inte räckt till. Oftast med ambulans men även med helikopter och flyg.
En händelse från förra veckan hänger kvar hos mig, kan inte glömma den.
Kommer nu visa några bilder från en annan Covid-IVA transport för att illustrera händelsen(de bilderna tog jag i somras när jag fotograferade under 2 dagar på Covid-IVA).
Förra veckan mitt i natten vid kl 02 fick vi en akut resa från våran Covid-IVA. En patient, 20 år yngre än mig hade blivit akut sämre och behövde urakut till ett universitetssjukhus för att få ECMO-behandling, hens hjärta orkade inte längre.
Här tas beslut om akut överflyttning.
Vi är snabbt på plats och lastar över patienten på IVA-båren och skall börja röra oss mot kulverten för att ta oss till ambulansen. Vi får då höra att patientens livskamrat är på väg för att få tillfälle för ett ev sista farväl...
Vi kan inte vänta 1 minut ens sägs det, hinner "hen" möta upp skyddsklädd innan vi når ambulansen får "hen" säga farväl/lycka till. Vi hinner lämna IVA och i kulverten kommer "hen" småspringande. Så medan vi skyndsamt går mot ambulansen har vi en anhörig som överöser sin livskamrat med uppmuntrande ord, gråter, ber, klappar kinden. Tankarna och känslorna bara rusar inom mig, vilken tragisk scen jag bevittnar.
Snart vid ambulansen...
Nu lastar vi, det är bråttom. Narkosläkare och narkossjuksköterskan skall övervaka/vårda patienten under färden.
Den anhöriga får ett sista tillfälle att säga något precis innan vi stänger dörren och åker. Oooh vad jag ville krama om "hen", vilken ångest, vilka känslor som är i rörelse hos "hen" och andra anhöriga. "Hen" lämnades inte ensam utan en personal från IVA höll om "hen", var med, sa inget men var där.
Tankarna kring händelsen har följt mig. Vad hände sen, hur mår alla inblandade??
När vi på teven hör om antalet som avlidit under pandemin, över 11.500 personer blir det ibland bara siffror, man kanske tänker oh under 100 idag va bra. För varje individ som avlidit finns det alltid någon anhörig, vän, arbetskamrat som gjort en stor förlust. Det är personligt, ett stort sår, ett enda stort varför???
Idag är det alltså 1 år sedan första konstaterade fallet i Sverige. Ni kommer inte undan, i tidningar, radio och på teven kommer säkerligen mängder med reportage, filmer, bilder. Dagens JP(Jönköpings Posten) hade flera sidor med tillbaka blickar på året som gått. Många av er har säkert dokumenterat året i bild, film och skrift, för det har verkligen påverkat oss alla.
Ta hand om er och varandra, även 2021 kommer vara ett Corona-år tyvärr...
Daniel







































