Längs med havet

Den här perioden med nästan-vår är svår att känna sig tillräckligt motiverad för att ge sig ut med kameran. Jag har svårt att hitta motiven, det blir att jag att låter kameran vara för det mesta. Den här dagen kom vi överens om att ta en promenad  i ett nygammalt område. Nygammalt på så sätt att vi nog inte har varit och promenerat där på 20 år minst. Trots att det är inte längre bort än vi ta oss med dit med cykel. Hur som helst idag tog vi och körde dit. Jag tog med min gamla kamera med det objektiv som satt på. En telezoom. Det är väl inte helt allround, men med lite fantasi kan även det funka. Det visade sig vara ett för dagen bra val.

#2

På den här platsen kan man antingen gå på stranden längs med havet eller också går man på slingrande stigar bland dynerna. Vi valde att gå nere på stranden trots att det blåste en del motvind. Efter en stund såg jag hur en ljus fågel flög upp en bit framför oss. Jag hade ingen kikare med mig, men ving- och stjärtteckning sa mig att det var snösparv. Två stycken visade det sedan när jag fått fram kameran, som låg i väskan fortfarande eftersom jag inte hade närt några större förhoppningar om några bilder utan sett det hela mera som en rekognoseringstur.

#3

Snösparvarna kilade likt råttor hit och dit på stranden. Efter några bilder syntes tillvaron sig genast lite ljusare. Tänk vad en liten snösparv kan betyda.

#4

Vilken sörja!

#5

Inte undra på att man längtar bort ibland,

#6

fast man är en trut.

#7

På andra sidan Fylleåns mynning fanns det en plats att vila sina ben en stund. Så nära, men ändå så långt bort.

#8

Uppe på en dyn ett stycke på vägen tillbaka stod det tvenne färgglada stolar. Förmodligen ditsatta av några soldykare. Jag har alltid funnit det märkligt att när man kommer lite längre fram på året. Säg i början av april eller rent av redan i slutet av mars. Hittar man, när man både minst anar det eller vill det för den delen, ett halvgrillat par i mogen ålder, som sitter fettglänsande insmorda med grillolja vända mot solen. Termometern visar precis tvåsiffrigt. Paret sitter ändå där i en mundering som känns mer rätt vid +25 än vid +10. Själv har man rejäla skor på fötterna, oömma friluftsbyxor och alltjämt en fleece samt en wind stopper ity man har varit uppe sedan soluppgången och fotat måslort.

#9

Kråkfåglar ligger mig varmt om hjärtat. Därför blir ofta en bild eller två.

#10

Även träd är något jag tilltalas av och söker upp.

#11

Vårens första ängspiplärka flyger förbi och sätter sig på en taggig gren. Nyss hörde jag också en sånglärkas drill.

TheInvisibleJackal

2021-03-13 16:54   Lena Holm

Grattis till snösparvarna, man vet aldrig vad som kan hända på en promenad. Ett som är säkert är att går man inte ut får man absolut inte uppleva något. Gillar trutarna som längtar sej bort. Rakt bakifrån fungerar ibland. Kul med ängspiplärkan. Nu börjar det hända saker i naturen även om det blev lite bakslag i slutet på veckan.
Hälsningar Lena

Svar från TheInvisibleJackal 2021-03-15 11:17

Tack så mycket Lena!
Jag hade sett rapporter om att det setts snösparvar i kommunen, men blev överraskad att stöta på dem på den här promenaden. En positiv överraskning. Ja, det känns som om det börjar vakna till liv därute.

Hälsningar Jörgen

2021-03-13 17:00   ehrsa

Fint med en strand och tillhörande fåglar! Extra plus för Snösparvarna! Tycker det har varit dåligt med den arten här på bloggen under hela vintern! Den är värd att fotas mer.. Brukade själv se dom i Stockholms ytterskärgård på senhösten, på den tiden jag hade en båt..
Hälsn!

Svar från TheInvisibleJackal 2021-03-15 11:21

Tack så mycket Jan!
Snösparvarna var en överraskning. Det var ett tag sedan jag såg några faktiskt så det var kul.
Den här stranden ska bli föremål för ett återbesök lite längre fram i vår tänkte jag.

Hälsningar Jörgen

2021-03-13 17:34   pdahlen

Fint med snösparvarna, tycker de är riktigt snygga och fungerar fint i sanden. Trutarna som längtar bort var fint komponerad :). Fylleån, brukar ofta tänka om namnet kommer från raggare på campingen där vid midsommar

Svar från TheInvisibleJackal 2021-03-15 11:24

Tack så mycket Peter!
Snösparvarna var riktigt kul att se eftersom det var ett tag sedan. Namnet Fylleån kommer sig inte av anhopningar av under rusdryckers inverkan motorburen ungdom, utan ifrån det faktum att Fylleån lätt svämmar över sina breddar.

Hälsningar Jörgen

2021-03-13 18:02   Joakim88

Härliga bilder, håller med dig om att man kan tappa motivationen. Därför gjorde jag lite projekt i vintras med att försöka mata havsörnarna :) Det krävdes både tid och planering.
Säger som alla andra snösparvarna var riktigt fina ju. De har jag inte sett.
Du fick ju många fåglar på bild ändå :)
Själv så ville jag ha vår så fixade vår idag ;)

Svar från TheInvisibleJackal 2021-03-15 11:29

Tack så mycket Joakim!
Snösparvarna satte fart på livsandarna igen och avtryckarfingret.

Hälsningar Jörgen

2021-03-13 19:30   sears

Vad kul med snösparvarna. Visst är de roliga när de springer omkring. Ja det kan vara lite si och så med motivationen för de flesta tror jag. Coronan gör ju sitt också. Det blir roligare senare med mer stabilt väder och liv ute i naturen.
Fina bilder!

MvH
Johnny

Svar från TheInvisibleJackal 2021-03-15 11:35

Tack så mycket Johnny!
Ja, ett stabilare och trevligare väder gör nog sitt till att motivationen vaknar till liv mer. Jag har lite planer på att göra ett besök vid Trönninge ängar lite längre fram. Har cykelavstånd dit. Får se hur det går. Har inte varit där på över ett år p g a Coronan. Har inte känts helt 100 att sitta i gömslet där under den här tiden.

Hälsningar Jörgen

2021-03-14 09:42   ULLABERT

Den här årstiden är startsträckan lång att ta sig ut. Kommer man väl ut är det inte så illa. Fina bilder, gillade trutarna de har samma känsla som jag, de längtar till bättre tider.
/Ulla

Svar från TheInvisibleJackal 2021-03-15 11:37

Tack så mycket Ulla!
Det är väl så att startsträckan är lång och lite knölig så här års.

Hälsningar Jörgen

2021-03-14 22:25   gunte

Piplärka på taggig gren, en höjdare..
HaD/Gunte..

Svar från TheInvisibleJackal 2021-03-15 11:38

Tack så mycket Gunte!

Japp, den laddade där så det vara att vänta på att den skulle vrida på huvudet.

Hälsningar Jörgen