Foton på fåglar och landskap men även en del annat som kommer framför linsen emellanåt.

En slags prolog

Ladusvala

De första dagarna i juni 2018 hade jag bokat in mig på ett vandrarhem på södra Öland. Äntligen skulle jag ägna mig ett par dagar åt bara fågelfotografering. Något jag försökt få tillstånd ett tag. Annat hade kommit i vägen. 

På något sätt kan dessa junidagar vara en slags prolog till min och min frus senare Ölandsbesök. Vi har kommit att besöka Öland tre år på raken. Under olika tider på sommaren har det visat sig. Och faktum är vi kommer att återvända även nästa år.

Under många år har Öland framstått som ett eldorado av fåglar för mig. I varje fall har sinnebilden av Öland för mig varit så. I böcker jag läst o s v. För trots att jag haft förhållandevis nära. Ett par timmars bilfärd, har det av outgrundliga anledningar inte blivit av i någon större utsträckning att jag har kommit att besöka ön mer än vid högst ett par tillfällen genom åren. Första besöket var som tioåring 1974, då Ölandsbron var tämligen ny till mina föräldrars förtjusning. De hade tidigare bara tagit färja till ön. Att smidigt komma till ön medelst en bro var mycket trevligt i deras ögon, vilket har fått mina mor att varje gång min fru och jag har bestämt oss för att åka till Öland de senaste åren att undra:

"Ni tar väl bron?"

Det till synes självklara behöver inte vara självklart. Och det är kanske så man ska betrakta den här resan. Jag förväntade mig ett smörgåsbord av kanske inte  stekta sparvar som kommer flygande, men nära nog. Jag förväntade mig en artrikedom utöver det jag normalt har chans till. Det blev inte så. Mycket beroende på den värmebölja som rådde. Som  ni alla säkert minns var sommaren 2018 en av de varmaste. Med temperaturer över 30 grader i veckor. Temperaturrekord slogs till höger och vänster, skogsbränder härjade på flertal ställen.

När jag var på Öland i juni 2018 kom temperaturen snabbt upp i dessa  30 grader eller mer. Jag orkade p g a värmen helt enkelt inte att utnyttja tiden jag hade till buds. De blev bara några få timmar på morgonen som det var någorlunda drägligt ute.

Den första platsen jag besökte var i alla fall Ottenby. Det är därifrån bilderna på ladusvalorna och den större strandpiparen är tagna.

#2

Ladusvala

#3

Ladusvala

#4

Ladusvala

#5

Större strandpipare

#6

Rödbena

Den andra dagen begav jag mig till Beijershamn. Det skulle vara en plats med chans till bilder på olika vadare. Eftersom det var första gången jag var där hade jag inga förväntningar. Efter ha fotograferat en rödbena som satt i gammalt dött träd kom jag i samspråk med en gammal man som undrade likt man undrat sedan Homeros dagar - Vem var jag?, Var kom jag ifrån och vart var jag på väg? Efter att ha utbytt våra berättelser kom vi att prata om Beijershamn. Han sa att var sorgen. Han hade aldrig, under mer än 50 år, sett strandlinjen så långt ut. Och den var verkligen långt ut. Närmare 70 - 80 meter ut, mer ändå på sina ställen. Hela våren hade varit ovanligt torr berättade han. I vanliga fall går strandlinjen bara några meter ifrån där vi var. Man kan i princip sätta sig ner och se den ena fågeln efter den andra spatsera runt alldeles framför fötterna på en vanligtvis. Han var sorgsen eftersom han kände på sig att det skulle bli en varm sommar och han var orolig för hur fåglarna skulle lyckas med sina häckningar. Han var också orolig för framtiden med klimatförändringarna.

Det var ett trevligt samtal även om det vädrades en del dystra farhågor inför framtiden. 

#7

Större strandpipare

Större strandpipare.

#8

Snatterand

Snatterand.

#9

Knölsvan

Knölsvan.

Nu skulle man kunna tro att jag att med den tämligen magra utdelningen gav Öland båten för all framtid, men jag hade fastnat för det landskap jag såg. Jag kom under dessa dagar att visserligen endast att vistas i en liten del av den södra delen, men det var något i det jag såg som drog och lockade. Väl hemma igen diskuterade min fru och jag fram och tillbaka och bestämde oss för att återse ön vi tillbringade vår första semester på med vårt första gemensamma boende - ett tremannatält. Därefter ha det blivit ett besök varje sommar till Öland. Därför kan också denna resa 2018 utgöra en slags prolog till de senare resor som vi har gjort till ön.

I ett antal inlägg framöver kommer jag att visa bilder och berätta om vår senaste vistelse på Öland sommaren 2021.

TheInvisibleJackal

Inlagt 2021-07-30 15:47 | Läst 653 ggr. | Permalink
Vi sitter och väntar på fortsättningen. Har haft Öland som plan innan Coronan, nu hoppas jag att det kanske kan bli av nästa år
Svar från TheInvisibleJackal 2021-08-01 11:18
Tack så mycket Peter!
Bilderna är uppladdade till inläggen. Nu ska jag börja skriva texter.
Tycker absolut att du ska försöka ta dig dit. Det finns så mycket att se.

Hälsningar Jörgen
I många år tog jag min kursdeltagare (ornitologi, naturfoto) till Öland, däremellan reste jag o frun på tumanhand. Ett favoritställe. Av någon anledning har det nu blivit ett länge uppehåll, kanske nästa år? Eller under kommande vinter?
- hawk
Svar från TheInvisibleJackal 2021-08-01 11:19
Det är svårt att inte gilla Öland. Det är som att befinna sig utomlands på hemmaplan. Hoppas att ni får möjlighet att ta er dit.

Hälsningar Jörgen
Verkligen fina bilder. Måste framhålla rödbenan lite. Gillar grenen den sitter på. Fint ljus på knölsvanen också. Hemma hos mig finns inte särskilt mycket svalor. Tornsvalan kommer varje år. Backsvalan var vanlig förr men har försvunnit i och med att alla sandslänter jämnats ut.
Sten
Svar från TheInvisibleJackal 2021-08-01 11:22
Tack så mycket Sten!
Den är nog den bild som jag själv också sätter högst. Jag är tämligen bortskämd med svalor. På en och samma dag kan utan större besvär ha tornseglare, ladusvala, hussvala och backsvala.

Hälsningar Jörgen