Cykelturen

Lördagen bjöd på fint väder. Kallt och med nordvästliga vindar, men uppehåll och till större delen blå himmel. Ett sådant väder som man trots allt känner att man borde göra något utöver de traditionella lördagsnöjena - veckohandla, städa huset, ta hand om tvätten... d v s den vanliga praktiska poesin i tillvaron. Som sagt något borde man ta sig för. Utomhus. Trädgårdsarbete går bort såklart. Det gör det i och för sig för det mesta. Det handlar mest om kommandoinsatser på den fronten. Robotgräsklipparen är guld värd, men det skulle även finnas någon slag manick som rensar bort ogräset, klipper ner buskar och andra i en trädgård förekommande göromål.

Alltså var det något annat man borde företa sig utomhus.

En cykeltur föreslog jag till min kära hustru. Förslaget föll i god jord. Vi bestämde oss för att cykla en led genom staden som kallas för Laxaleden. Den rör sig genom lite olika delar av staden. En riktigt trevligt cykelrunda på 2,5 mil. Jag dök ner i garderoben och plockade fram varma och vindtäta persedlar att distribuera över min uppenbarelse. Vi tog med våra kameror med ett objektiv. Lätt och smidigt. Det finns en hel del intressanta motiv längs vägen. Hade det varit lite mindre blåsigt och en smula varmare hade säkert kamerorna åkt fram vid fler tillfällen. Nu blev det istället mentala noteringar om  fotografiskt intressanta motiv.

Min frun och jag har olika motivområden för vårt fotograferande. Under cykelturen kom vi att prata om hur det skulle vara att ha ett gemensamt fotoprojekt att arbeta med under en längre tid. Vi har vänner som har ett gemensamt fotoprojekt, som de har ägnat några år åt och har väldigt trevlig med. Den svåra frågan är bara vad för ett fotoprojekt det ska vara. Ett fotoprojekt kan ha olika utgångspunkter. Det kan vara ett som är geografiskt bundet, det kan vara ett som är mer fenomenbaserat och därmed inte lika bundet till en specifik plats. Oavsett utgångspunkt, får projektet inte vara beskaffat på så vis att det tar över det "normala" fotograferande för var och en av oss. Projektet ska mer vara en liten kul vid sidan om grej. Än har inga färdiga tankar mognat om vi skulle kunna ha för ett gemensamt fotoprojekt. 

Under vår cykeltur kom vi att cykla längs med Nissan en del och emot slutet av den delen kommer man fram till ett gammalt f d industriområde. Har stannade vi och plockade fram kamerorna. Jag hade valt att ha mitt 16 -35mm istället för det 24-70mm som för det mesta sitter på kameran. Att välja ett annat objektiv än vanlig brukar ibland trigga igång kreativiteten. Sökaren visar inte den gamla invanda bilden utan det är något nytt, något annorlunda och det kan stimulera kreativiteten.

#2

#3

#4

#5

Vi lämnade så småningom industriområdet och leden förde oss till en vacker allé, som jag fotograferat några  tidigare. Den har gången valde jag att strunta allén och riktade istället kameran uppåt vid ett ställe.

TheInvisibleJackal

På stranden

För ett antal år sedan byggdes en permanent gångbro över Genevadsån så att man kunde ta sig ut till Gullbrannastranden även när det inte var badsäsong. Den gamla träbron plockades ner under hösten för att sättas upp igen lagom till våren. Jag vet inte riktigt varför, men det var säkert någon vits med det. Om jag minns rätt saknade den gamla träbron räcke. Trä kan bli rätt halt så för att undvika att hela sällskap trillade i ån tog man hellre bort bron under en del av året. 

Det här inlägget är en direkt fortsättning på det förra inlägget. Det egentliga målet med den utflykten var Gullbrannastranden. Den här stranden erbjuder fina vyer ut över Laholmsbukten. Om man man vill kan man gå på stranden hela vägen ner till Lagaoset. En promenad på drygt fyra kilometer. Det var inget vi tog oss för idag utan vi gick en bit norrut på stranden mot Genevadsåns mynning. 

När jag går så här vid havet är det ofta nere vid vattenbrynet som jag går för då kan höra vågorna rulla in på stranden. Havet är aldrig detsamma. Det ser annorlunda ut dag från dag. Det är det som är så fascinerande och gör att jag aldrig tröttnar på det. 

#2

#3

#4

#5

#6

#7

#8

#9

#10

#11

#12

#13

#14

Cirkeln är sluten. Tid att åka hem.

TheInvisibleJackal

Rörigt?

Det är nästan två månader sen jag använde min kamera. Jag har helt saknat inspiration i det gråväder som rått sedan november. Då man ändå behöver röra på sig föreslog min fru att vi skulle kunna åka ut till Gullbranna naturreservat. Ta med kamerorna. Blir det några bilder så blir det annars har vi varje fall varit ute och rört på oss en stund.

Sagt och gjort. Jag stoppade ner kameran med 24-70:an i en axelremsväska, men inget mer än så. Även om jag bara har med kameran och ett objektiv försöker jag ha med något typ av väska att lägga den i efteråt för att ligga och acklimatisera sig några timmar eller så innan jag laddar in bilderna i datorn.

Ja, själva väderleken skilde sig väl inte alltför mycket från hur det har sett ut den senaste tiden. Det regnade i alla fall åtminstone inte och häpnadsväckande nog var det faktiskt tämligen vindstilla, vilket är ovanligt vid kusten.

Några bilder blev det. Här är en del av dem. 

#2

#3

#4

Var det här vi skulle fika? 

TheInvisibleJackal

I tallskogen II

Jag valde att konvertera en del av ICM-bilderna, som jag tog i tallskogen jag nämnde i mitt förra inlägg, till svartvitt. En del bilder får därigenom ibland ett lyft tycker jag när de konverteras till svartvitt. De blir något annat än färgbilderna.  Jag brukar många gånger göra det för att på de sättet se bilderna på ett nytt sätt. Det händer att jag tar med mig det här sättet att se en bild med mig när jag fotar något helt annat. Det är ett sätt för mig att för mig själv försöka skapa ytterligare en dimension av ett motiv.

Dessutom är det en kreativ process som jag uppskattar mycket.

#2

#3

#4

#5

TheInvisibleJackal

Cykeltur med överraskning

För att göra mera invånarna lite mer hälsosamma har kommunen gjort i ordning två olika cykelslingor på olika håll staden. De är ungefär 2.5 mil långa var och en. Riktigt trevligt faktiskt. Då man uppmuntras att cykla på ställen där man kanske normalt inte cyklar. Min fru och jag valde att cykla den ena av turerna en eftermiddag i augusti. Den vi valde tangerar vårt bostadsområde och kändes därför rätt passande.

Vi tog inte med oss kamerorna den här gången utan vi mer ute för att upptäcka och se. Och få lite motion. Det var spännande och ett litet detektivarbete samtidigt för man hålla utkik efter efter speciella skyltar för att se vart man skulle cykla.

Cykelturen förde oss till en grusväg kantad med massa vackra träd vars grenar böjde sig som ett valv över vägen. Det var en otrolig läcker känsla att sakta cykla på den här vägen. Ibland var vi tvungna att bara stanna och titta och njuta av det vi såg.

Jag kände där och då att hit vill jag återvända med min kamera. Jag kollade vädret och varifrån solen kunde komma. Dagen därpå var jag tillbaka igen med kamera och stativ och tog några bilder. I både liggande och stående format.

#2

#3

#4

Jag valde att konvertera någon av dem till svartvitt och drog i reglagen så att högdagrarna i princip brände ut på sina ställen, men det var medvetet för jag ville framhäva hur grenar och grenverk slingrade sig fram i det ljusa lövhavet. Den här bilden har jag även skrivit ut och låtit rama in. För tillfället står den hemma i vardagsrummet. Jag ska ha med den på fotoklubbens utställning senare i oktober. Vi medlemmar få ha med max tre bilder och de måste vara tagna i år.

TheInvisibleJackal