En överlevare!

Hej!

Tänk vilket fantastiskt jobb jag har ibland!

För er som inte känner mig så jobbar jag som ambulanssjukskötare. Hur kan det vara fantastiskt? Ja, inte är det alltid så men för några timmar sedan hade jag ett underbart möte med en person.

Tänk att ha den förmånen, få dela några minuter med en medmänniska. I detta fallet en som är över 90 år pigg och alert(har ständigt två faktaböcker igång, lyssnar/ser på dokumentärer och debatter på radio och teve) men som nu ramlat och slagit sig lite grann.

Under resan till sjukhuset har vi ett samtal, där "hen" berättar om sitt liv,  jag får kämpa för att inte storgråta. När jag skrev rubriken syftade jag på de som överlevt Förintelsen i Auschwitz och andra läger.

"Hen" är en av dem, från Polen. När ryssarna närmade sig Auschwitz gick ordern ut att döda så många som möjligt av judarna och "hen" insåg att slutet var nära då det kom en order från Tyskland att de behövde ett antal arbetare till en vapenfabrik. "Hen" och en massa andra fick klä av sig och blev inspekterade av SS och de som var i bäst kondition fick rena kläder och reste till Tyskland.

I Tyskland fick de jobba tillsammans med tyskar på fabriken. "Hen" fick jobba tillsammans med en "god tysk", det fanns sådana sa "hen". När kriget tog slut blev "hen" räddad av de "vita bussarna" från Sverige. Min farfar var en av de som körde och jobbade med judarna efter 2:a världskriget...

I veckan som gått har det varit mycket på teve och radio om Auschwitz och Förintelsen, "hen" sa att det varit mycket svårt att sova då en massa minnen kommit upp till ytan. Jag berättade att jag var i Auschwitz 1990, "hen" hade varit där igen 1947 tillsammans med sin livskamrat som ville försöka förstå något av det som hade hänt.

När jag lämnade "hen" på röntgen fick jag frågan om jag hade familj, ja fru och två barn. "Ta hand om dem, glöm inte att säga förlåt till varandra. Då kommer det att gå bra". 

Tack kära patient för vad jag fick av dig idag! 

Daniel

Missionaries of Charity in Addis Abeba

Salamno!

Home for Sick and Dying Destitutes

A place with lot of misery but with much more love...

Jag tog en taxi till adressen, blev avsläppt utanför en oansenlig port. Knackade på porten och blev insläppt, jodå jag har blivit lovad ett besök hos er.

Hur sammanfattar man några timmars besök på ett ställe som detta...

Första gången jag hörde om detta stället var 2009 när jag gick en högskolekurs hemma i Jönköping. Hälsoinsatser i låginkomstländer hette kursen som är en förberedande kurs om man vill jobba med dessa frågor med te.x Läkare utan gränser eller andra biståndsorgan, kyrkor etc.

Det är ett Moder Teresa Hospice, ett av många i världen. Hospice här menas inte bara en slutstation utan det finns hopp om fortsatt liv.

Det kommer inte att bli några fler bilder då man inte får fota innanför porten. Jag fick följa med en ung psykologi studerande man(tyvärr glömt hans namn) som var volontär.

Det här hospicet grundades för 40 år sedan och har blivit riktigt stort med plats för upp till 1000 "inneboende". Sommartid är det fler för då är det riktigt kallt här i Addis.  Allt från små spädbarn som lämnas vid porten av desperata anhöriga till gamlingar som ligger inför döden.

Män och kvinnor får inte ligga på samma avdelningar men umgås på de gemensamma utrymmen som finns. Medicin, rehab, cancer avdelning finns. Patienter/inneboende med HIV, TBC, Malaria och thyfoid har egna avdelningar. Här jobbar sex sjuksköterskor och några "medical officers". Ibland lånar de in någon läkare men förlitar sig oftast på frivilliga. 

Det fanns många barn med mentala handikapp av olika slag. Dessa barn var svårast att möta, hemma hade många av dem gått i vanlig skola, haft helt andra förutsättningar till ett bra och rikt liv. Tyvärr finns inte kunskapen och resurserna till att ta hand om dem på ett sätt som ledningen/hospicet egentligen vill och vet om. Däremot fick barnen otroligt mycket kärlek, närhet av alla som jobbade där och det betyder en hel del det med...

Från den vanliga barnavdelningen hände det då och då att barn blev adopterade. Etiopien är ett stort adoptionsland.

Fantastiskt att se att ett ställe som detta funka, att de trots allt får en hyfsad ekonomi, de lever på gåvor och hjälp från privatpersoner och organisationer. Som besökare fick jag också möjlighet att bidra med en peng. Det är inte enkelt att med några ord beskriva stället, kan verkligen rekommendera ett besök om ni någon gång kommer till Addis Abeba. Information går att hitta på nätet.

Att jobba som volontär funkar inte nu för mig men du kanske har möjlighet...

På en tavla av Moder Teresa inne på hospicet stod det:

"Do small things with great love"

Det funkar alltid och behövs i vår värld just nu!

Daniel

See Napoli and Die

Ciao!

Hittade idag en bild jag sökt länge. Visste att jag skannat den från dia men hade förlagt den skivan någonstans. Bilden är från 1991 eller 1992, vi hade varit på match inne i Neapel. Utanför San Paulo köpte vi en go flagga.

See Napoli and Die...nu överlevde vi tack o lov.

Vi hade den stora glädjen att bo i en gammal sjörövarborg på San Michele nämligen i Castello Barbarossa. Nu skall döskalle flaggan hissas i borgen åter en gång.

Under en hel dag fick flaggan fladdra över borgen. Intendenten på San Michele(Levante Erdeös) gillade inte vårt tilltag så vi fick ta ner den dagen efter.

Liite coolt var det i alla fall:)

Daniel

De etiopiska judarna vid krukmakeriet i sepia

Salamno!

Följer upp nattens blogg med i stort sett samma bilder men nu med bilderna i sepia. Ville inte blanda dem med färgbilderna.

Vill ni läsa det jag skrev så se förra inlägget för nu blir det bara bilder.

Okej första är i färg...

Det var den sista. Föredrar ni färgvarianterna eller sepia. Jag är rätt kass på bildbehandling så någon med mer kunskap skulle säkert göra dem bättre...men jag lär mig(hoppas jag).

Tack för idag!

Daniel

De etiopiska judarna i krukmakeriet

Salomno!

Fortsätter min bildresa i Addis Abeba. Nu skall det handlas, lergods från krukmakeriet som drivs av etiopiska judar. 

Det står om drottningen av Saba i gamla testamentet. Enligt traditionen här i Etiopien fick hon en son(Menelik) med Salomo, kungen av Israel. Enligt den ortodoxa traditionen härstammar i stort sett alla etiopiska härskare från Menelik ända till kejsaren Haile Selassie som störtades i en cup 1974.

Enligt traditionen här är de etiopiska judarna ättlingar till den eskort som förde Menelik till Etiopien. Det finns mycket att läsa om detta på internet. Kan säga att de etiopiska judarna erkändes av Israel som judar 1975. Tre stora räddningsaktioner har gjorts för att föra hem de judar som var på flykt i Sudan och från Etiopien. Idag lever ca 85.000 judar i Israel med etiopiskt ursprung men det finns i alla fall några kvar...

Nu skall jag inte skriva så mycket mer utan visa lite bilder.

Hittade dessa fåglar ute i trädgården.

En lera med goda egenskaper. Kommer inte ihåg var den kommer ifrån tyvärr.

Givetvis ville de bjuda på kaffe(bonna).

Mr Gert njuter av sitt kaffe. Jag skulle kunna åka dit bara för det goda kaffets skull.

Det satt kvinnor lite överallt och jobbade. Bakom kvinnan ser ni bränslet till ugnen, torkad kodynga.

Kan säga att frugan blev väldigt nöjd med mina inköp från krukmakeriet. Har ingen bild nu på dem tyvärr. Nu räcker det för i natt...Superbowl har börjat:)

Daniel