Ögonblick
På jakt efter nya skyltar i Fredrikstad
Hej!
Är för andra gången i Norge och jobbar, denna gången i Fredrikstad.
Jobbar extra som sykepleje på akuten. På kvällens promenad hitta
jag en riktigt bra skylt. Skyltfoto blir kanske min grej när jag är i Norge.
Bilder när jag väl kommer hem. De är lite pirrigt att åka iväg så här men samtidigt
mycket kul. Får träffa en massa goa nya människor, många förnorskade svenskar
men även många trevliga norrmän. I morgon är det ju vår nationaldag, man kanske
skulle ta fram en gammal unionsflagga tills i morgon??
.....nae gör nog inte det!
God natt!
Daniel
Skyltar från Oslo
Hej!
Skrivit i mina två senaste bloggar att jag varit i Oslo och jobbat på Akershus universitets sjukhus. Det finns ett stort behöv av sjuksköterskor i Norge vilket nu har gett mig ett tillfälle att tjäna lite extra pengar. Pengarna skall gå till höstens Tanzaniaresa.
Har ju alltid kameran med mig så även på denna tripp men förvänta er inga stadsbilder. Sjukhuset låg 40 minuters bussresa från centrum och kostade 70 nrk enkel resa, det dämpade min lust att åka in till stan. Kommer säkert göra det i framtiden.
Nu får ni nöja er med lite skyltbilder med lite småfyndig text på. Vilken skylt tycker ni bäst om?
Nr 1.
Nr 2.
Nr 3.
Nr 4.
Nr 5.
Nr 6.
En liten annorlunda "reserapportering" genom dessa skyltar.
Ha en skön vårdag!
Daniel
Fredrikstad t.o.r för att lämna ett papper
Hej!
Igår var jag "tvungen" att ta en dagstur till Fredrikstad, Norge. Jag jobbar som en del av er vet inom sjukvården, sjuksköterska på ambulansen i Jönköping. Vi som familj skall förhoppningsvis åka till Tanzania i vinter och det är som bekant inte helt gratis.
I Norge kan man inom vården tjäna ganska bra på kort tid, högre lön, mindre skatt mm. Så tanken är att genom att åka några dit några gånger i år tjäna ihop till en del av resekostnaden.
Varför då till Fredrikstad över dagen?
För att få jobba i Norge krävs bl.a. norsk sjuksköterske legitimation, det gick att fixa via mail och postverket men för att få ett sk skattekort/d-nummer var man tvungen att personligen åka till ett skattekontor, det närmaste för mig låg i Fredrikstad. Innan jag har fått d-nummret ville inget sjukhus boka mig för att jobba, trots jag enligt norska skattestaten fick göra det.
Som tur är fick jag skjuts av några vänner till Fredrikstad(de var på väg till Oslo för jobb). Vi hittade till slut kontoret, väl där tog det fem minuter för receptionisten att stämpla mitt papper, kolla mitt pass. "Japp, de er ferdigt vi skicker hem det till dei, näste tack!"
Jaha, då var det bara att vänta på tåget som skulle ta mig hem till Jönköping, via Göteborg. Då sjukhuset ligger intill järnvägsstationen tog jag mig en liten titt på en eventuell framtida arbetsplats.
Det blir till att lära sig lite norsk!
Ambulansinfarten till akuten i Fredrikstad. Jag får inte köra ambulans i Norge så jag har tänkt mig att jobba på olika akutmottagningar.
Mina norska kolleger har röda kläder, vi i Sverige kör i grönt. Lägg märke till att numret till SOS är 113 inte 112!
Ingången till akuten.
Förbjudet att stanna!
Bäst att vara på plats, snart är det min tur att åka.
Ett glatt avsked!
Min lilla tripp tog 12 timmar, allt för att jag personligen var tvungen att lämna ett papper och visa mitt pass. Försökte skicka passkopia bevittnat av polisen med min ansökan men det kom tillbaka. Har vi lika krångliga regler för folk som vill jobba i Sverige eller är det bara Norge som är lite byråkratiskt? För mig var det ett sk "I-lands problem", jag har ju ett jobb redan.
Nu en sista bild, vad är det för något?
Nu blir det en promenad på Dumme Mosse!
Daniel
Streetfoto, mitt första försök!
Hej!
God fortsättning på julhelgen/julledigheten!
Min ledighet tog slut i morse vid 07.00, då började jag ett dygnspass på ambulansen i Jönköping. Dagens inlägg skall inte handla om jobb utan om att fota människor eller som en del kallar det "Streetfoto".
För någon vecka sedan hade Mats Alfedsson ett föredrag/bildvisning på Bankeryds fotoklubb om streetfotografering. Han visade många bra bilder samt hade mycket vettigt att säga därtill.
Inspirerad av detta föredrag tog jag med mig min kamera på min lilla tripp, Jönköping-Härnösand t.o.r på ett dygn. Visste att jag skulle få ett par timmar på Stockholms central och hoppades på lite fotomöjligheter ffa där. Kameran en 7D samt 50mm/1,8 var utrustningen.
Nu blir det inte alltid som man planerar men mer om det senare.
Min första bild!
Vet att de flesta kör svartvit men då jag inte är någon hejare på bildbehandling är de flesta bilderna idag i färg.
Var e glöggen??
Märkte direkt att jag var inte så kaxig på att ta närbilder eller ta bilder på människor som har en chans att se mig.
På väg till underjorden?
Dags att stiga på tåget.
Konduktören gör sitt jobb. Enda fotot taget på tåget.
I Sundsvall hade det börjat snöa, SMHI varnade för snökaos på eftermiddagen.
Lite mer frimodig, nära och frammifrån. Tyckte att kombinationen 7D och 50mm/1,8 tvingade mig att backa flera gånger. Här fick jag inte med att killen faktiskt bara har shorts på sig, när jag gick bakåt hade han redan sett mig och att jag fotade. Pratade med han sedan, han hade varit på andra varmare breddgrader, såg att han kom på vid Arlanda.
Ser ni någon buss?
Min syster.
Mitt i maten. Omedveten om något annat.
Porträttbild.
Ni var det dags att ta sig söderut igen. Jag hoppades att det inte skulle bli några förseningar då jag hade en buss att passa i Stockholm....och så ville jag fota lite på Centralen med.
Inget vidare resväder, mycket snö, vind med drivbildning.
Frågade faktiskt mannen varför hade hade en snöskyffel med sig på tåget. Han skojade lite och sa att han inte litade på SJ, han kanske skulle behöva skotta sig fram.
Här kommer vårt tåg in, endast 10 minuter sent.
Tågresan ner gick bra ända till Furuviksparken utanför Gävle, där fick vi ett entimmars stopp, pga att någon var "på spåret". När vi väl var igång igen visste jag att jag kommer att missa min buss hem.
Tack vare en mycket trevlig konduktör så löste det sig, han ordnade så att jag hann med bussen, fick springa allt vad jag kunde på Centralen så några bilder blev det inte denna gången....men jag var i alla fall på väg hem!
Talesättet lyder "skjut inte pianisten", jag vill tillägga "skjut/skäll inte på konduktören"!!
Sista bilden får väl vara som lite reklam för SJ.
Det var allt för denna gången, kom gärna med kritik/tips på mina sk streetbilder. Vet att allt inte kan kallas för det. Streetfotografi är nog inte det jag mest kommer att syssla med men visst är det kul och lärorikt. Hoppas det skall utveckla mig som fotograf(med lite hjälp från er?).
Daniel
Why Powerty? Välkommen till världen!
Hej!
Är ledig idag och har efter lite hushållsnära tjänster precis sett ett avsnitt i serien: Why Powerty? på SVT-play. Det är inga nyheter för mig, jag är intreserad av frågor kring fattigdom, rättvisa och hälsa men jag blir ändå väldigt berörd när jag ser filmen. Se filmerna, gärna med din familj(kanske inte för små barn).
Under en resa i Tanzania fick vi tillfälle att besöka ett sjukhus i staden Handeni. Bilderna är från det besöket.
Läkaren som visade oss runt, här på väg in till förlossningsavdelningen.
Barnmorskan berättar om hur de jobbar. Enda britsen(kan inte kalla det förlossningssäng) på avdelningen. Majoriteten av kvinnorna föder hemma.
Behandlingsschemat upptejpat på väggen!
Orsakerna till mödradödlighet! Blödningar, sepsis(blodförgiftningar), eklampsi(kramper), förlossningshinder och osäkra aborter.
Syrgasutrustning och sug. Lägg märke till trampan på sugutrustningen, man hade inte alltid ström så då fick man använda benen för att få sugkraft.
Vi byter avdelning och kommer fram till ett svårt sjukt barn, troligen malaria. Barnet var i kramptillstånd och fick snabbt behandling.
Internmedicinsk avdelning, mycket malaria, TBC och HIV patienter.
Ortopedavdelningen. Bröt du benet blev det inte gipsbehandling här utan sträckbehandling upp till 6 veckor!
Väntan på provtagning, läkare eller....
...röntgen.
Efter läkarbesöket var det dags för apoteket, hade du tur fanns det någon medicin till dig. Sjukvården skall vara gratis men anhöriga får se till patienterna med mat och betala för medicinen.
Hur tar man sig till sjukhuset då? Oftast så går man, cyklar men har man tur kan man få en ambulans.
En riktigt fin ambulans, fyrhjulsdriven Toyota. Hade gärna testat själv att köra den då jag är ambulansare själv.
Hmm....saknar lite utrustning ser jag.
Den här bilden är inte från Handeni utan från Stonetown på Zanzibar. Vill med den avsluta mitt lilla bildspel och upprop.
Vänd inte den som behöver hjälp ryggen!!
Vi kan alla göra något för åtminståne en person! Gud hjälpe mig att göra det rätta!
Daniel





















































