Ögonblick
Selous Game Reserve, Tanzania
Hej!
Välkomna tillbaka till Selous! Idag blir det ett besök hos en de fyrbenta djuren, det var fåglar sist.
Vi börjar med "Pumba" vårtsvinet från Lejonkungen. De var vanliga och hade ofta sällskap av gulnäbbade oxhackare.
Det blir många bilder i detta inlägget, skall hålla nere texten så att det inte blir för långt.
Vi går över till det största djuret i parken, elefanten.
Onda ögat eller?
En stor fot, elefanterna går rätt tyst fram...på plan mark men inte här för de brakade ordentligt när vi äntligen fick se dem. De kom ut ur buskarna som hade gömt dem, ut på vägen så vi fick se dem.
En liten familj, nu hade vi elefanter både framför och bakom oss. Frugan var lite nervös men jag kände mig trygg i bilen.
Imponerade djur
Dags för lite skugga tyckte giraffen, vi med lunchtime!
De är så coola, framför allt när de skall springa.
Vet ni vilket djur? Om inte så får ni läsa under nästa bild.
Vattenbockar.
Vackra zebror...var de svårt att se. Höll sig på långt håll och försvann så fort man närmade sig. Hade en verkligen önskat mig bättre bilder på dem.
En fin Kudu, hane näst största antilopen efter Eland som är störst. Kudun var rätt vanlig i parken.
Ett av Afrikas farligaste djur, väl gömd i grönskan.
I parken fanns flera sjöar, alla med massor av vatten i. Detta gjorde det svårt att få se krokodiler och flodhästar. Såg totalt 3 krokodiler på 3 dagar, riktigt surt för jag hade tänkt att nu skall jag komma dem riktigt nära, nu blev det inte så denna gången. Får väl hoppas på fler tillfällen framöver.
Plötsligt kör vår guide rätt i mellan några täta buskar, varför undrade jag tills jag såg den unga hyenan under en av buskarna. Guiden hade full koll på deras gömställe.
Den låg lugnt kvar och vi kunde få dessa bilder på den, föräldrarna var kanske ute och jagade.
Nu blir det några svartvita foton på arterna vi sett.
Här kommer sista elefanten ut ur buskaget, det är också sista fotot i detta långa inlägg.
Ha en go vecka alla!
Daniel
Bevingade vänner i Selous Game Reserve, Tanzania
Hej!
I Selous finns det gott om kul fåglar så jag hade stora förväntningar på vår safari i parken. Jag är ju fågelskådare:)
Vår resa var några dagar efter jul i slutet av december, vi hade en bra guide som snabbt insåg att jag blir lika glad för fåglar som fyrbenta djur. Han gjorde vad han kunde men vi hade inte något bra flyt när det gäller fåglarna. Selous är en park med mycket skog så det gör det hela lite svårare, flodturen gav väldigt lite fågel pga det enormt höga vattenståndet. Regn i mängder gjorde floden översvämmad.
Nåja, liite fick vi se och här kommer en drös av de mer granna fåglarna.
Börjar med en havsörn från flodturen.
Väldigt orädd som synes.
Gömd i strandens buskar, en afrikansk jacana.
En slags tofsvipa.
En av de vanligaste vävarna, hade sitt bo ovanför vattnet, en rätt säker plats för att undvika predatorer.
En ungfågel av kungsfiskare skulle jag tro pga dräkten.
Här en vuxen fågel, tror den heter gråhuvad kungsfiskare.
Malakit kungsfiskare.
Open-bill stork, de var vanliga. Tyckte den blev bäst i svartvitt.
Solnedgång på Rufiji river.
Nu lite fåglar inne från parken.
En närbild, lite brusig då det var tidigt på morgonen.
Ett par kohägrar.
Lila bröstat blåkråka.
Nu lite biätare, även de färggranna.
Karminbiätare.
Woodland kingfisher.
Vad är det som luktar så illa?? Kadaver eller något annat?
En gam satt i trädet intill oss. Den drog snabbt iväg när vi stannade bilen.
En svartvit variant blev snyggare en färgbilden tycker jag.
Southern Ground-hornbill.
Det var allt för denna gången. Vi såg ju en del andra fågelarter men ofta utan att få några "bra" bilder att visa, duger till att artbestämma fåglarna i alla fall.
Ha en skön helg alla vänner på FS!
Daniel
Afrikansk vildhund i Selous Game Reserve, Tanzania
Hej igen!
Hoppas ni mår bra!
Jag är tyvärr inte så aktiv här på FS som jag egentligen skulle vilja. Läser/ser en del bloggar men lägger inte ut något själv. Har haft svårt att prioritera bloggandet, vill ju att det jag lägger ut även skall vara intressant för ni/de som läser ett inlägg. Det tar tid för mig varje gång, tid som bara rinner igenom "mina fingrar". Nåja ikväll är jag lite lagom trött efter 2 nattpass och har inget annat som behöver göras:)
Det blir några bilder på en av mina målarter under julens resa i Tanzania, afrikansk vildhund. Hade 2 nya arter jag ville få se, den andra är dyngbaggen:)
Kom inte nära mig, jag bits!
Vi hade turen att få se en flock redan första dagen av safarin. Det var ca 15 hundar, både unga och vuxna djur. De var inte speciellt aktiva men var ändå kul att få se dem.
Den här stackaren hade blivit av med en tassen och hade det riktigt svårt att ta sig fram. Flocken hade koll på den och lät den vara med i gruppen. I fall något lejon, hyena eller leopard skulle få syn på den får den nog svårt att klara sig.
Hundarna låg mest och slöade, vi hittade dem mitt på dagen så det var alldeles för varmt att göra något annat än att slöa.
Såg flera hundar som bet/tuggade på gräs, grenar förmodar att det är deras sätt att "borsta" tänderna.
Avslutar med 2 svartvita bilder.
Sista bilden på en mycket hotad art. Det finns inte så många av dem kvar längre tyvärr. La ut lite bilder på instagram o fb tidigare och fick kommentarer att det var bättre att köra över hundarna då de är ett gissel för lokalbefolkningen i vissa områden. Hur det är/var med det har jag ingen kunskap om. Hoppas dock att vi skall kunna leva i samförstånd med varandra!
Ha de gott!
Daniel
Flodhästen
Hej!
Rufijiflodens flöde var snabbt, vattenståndet mycket högt. Detta på grund av det myckna regnandet. Mina förhoppningar om fina bilder på krokodiler, fåglar och flodhästar grusades.
Fick i alla fall en go närbild på en flodhäst, såg inte ens någon krokodil under flodsafarin.
Ha en go dag!
Daniel
Nu kan hjälpen nå Lotimor Sydsudan!
Hej!
Nyligen hemkommen från senaste turen till Lotimor i Sydsudan vill jag bara ge en kort rapport. Blir förhoppningsvis mer inlägg framöver.
Jag har i flera inlägg här på FS berättat om ett arbete att få till en väg till ett mycket avlägset område i Sydsudan. Ni får gå tillbaka i bloggen för att uppdatera er. Kortfattat, området är bl.a. svårt drabbat av svält och WFP(World Food Program) har inte kunnat nå området med mat, utsäde mm. Efter vårt första besök i området mars 2017 har vi jobbat för att röja en väg(100 km) för lastbilar dit. Vi har stått för mat till byborna, och deras familjer och utrustning(pangas, enkla sågar mm). Eftersom vi lovat mat ville alla vara med, vilket vi inte riktigt hade förstått. Vi hade räknat med typ 400 personer från 2 byar, nu försedde vi ca 6000 personer med mat i drygt 1 år.
De har gjort ett enastående arbete, slitit hårt för att förbättra sina egna livsförhållanden och öppna upp för utveckling av regionen de bor i. De har själva bett om vägen och har nu själva börjat jobba på en fortsättning till Etiopien som ligger ett "stenkast" från Lotimor. De tillhör en stam, Nyangatom som finns på bägge sidorna av gränsen och är seminomader så de rör sig mycket mellan länderna. Nu några bilder från vägen:)
Sex meter bred väg, buskar, stora stenar, träd och rötter skulle bort. Vår utrustning räckte inte till alla så en del använde vassa stenar för att hugga ner träd och buskar.
Bengt Klingberg är en av initiativtagarna. Här spelar vi in en film om vägen. Kommer att lägga upp den när den är klar.
Nu åker vi till Lotimor:)
Det är fortfarande en tuff, jobbig väg men nu kan lastbilar ta sig fram, vilket var omöjligt förut. För oss med jeepar går resan till Lotimor mycket snabbare. Snitthastigheten på den "väg" vi använde innan var 7 km/h under långa sträckor.
Målet för resan/vägen Lotimor, enligt mig en otroligt vacker plats.
När vi efter att ha jobbat med sjukvård, brunnar och samhällsuppbyggande arbete lämnade området, mötte vi på hemvägen två lastbilar från WFP. En av dem var på väg till Lotimor!!
Känslan jag/vi känner går inte med ord att beskriva.
Vårt arbete i området kommer att fortsätta men nu kan vi i "bocka av" en punkt på listan.
Daniel








































































