En pressestet fotobloggar

Foto: Z/SN

På Södermanlands Nyheter i Nyköping jobbar Z – KG Z Fougstedt. Han blev på 90-talet känd som en mästare på att hantera TTL-blixtar. Det är han fortfarande och det är en del av hans estetiskt drivna bildspråk. Jag vet faktiskt ingen pressfotograf som så ofta lyckas ta så snygga bilder.

Särskilt sportbilder ligger Z varmt om hjärtat. Första gången jag träffade på Z var under en VM-match i Amerikansk fotboll där Z bevakade det tyska landslaget för en tysk bildbyrå.

Det gäller att hitta rätt vinkel...

För knappt ett år sedan hade jag förmånen att få följa Z en dag på jobbet. Vi åkte bland annat ut till en motionsanläggning för att ta en fristående sportbild. På några minuter satte Z  och skitsnygg skidbild med motljus, skidmotionär och korsande skidspår med ett 200/2 på sin Nikon D3. "Det är värt att släpa med den gluggen även om jag har en 70-200:a"

Reportaget finns i Kamera & Bild 1/2011.

Här kan du följa Z:as fotoblogg.

Höstlek med Nikon V1 och Sony A77

Jag har inte bloggat på några veckor. Det beror på att jag fotograferat analogt och på att jag inte kunnat publicera uppdragsbilder, men framförallt på att jag är inne i en häktiskt arbetsfas just nu. Vi på Fotosidans redaktion gör tre tidningar inför Fotomässan i Stockholm.

Det blir ett vanligt nummer av Fotosidan Magasin och ett prylinriktat specialnummer som faktiskt inte känns särskilt pryligt. Dessutom har vi tagit över produktionen av tidningen Proffsfoto.

När jag får några timmar fritid över så lägger det på produktionen av en 200-sidig fotobok om det stora världsscoutlägret med 40.000 deltagare som hölls i Skåne i somras. Läs mer om mitt fotoprojekt på lägret här. Minnesboken ska också bli klar nu i oktober så att den kan tryckas och landa i brevlådor i 150 olika länder före jul.

Som vanligt är det en prylar som ska testas. Just nu fotograferar jag med Sony A77, Nikon V1 och Sony Nex-5N. Både Sony A77 och Nikon V1 är helt nya kamerakonstruktioner som kräver extra mycket arbete att sätta sig in i. Särskilt som det inte finns någon färdig bruksanvisning till Nikon V1 och Sony A77.

För att testa den snabba Sony A77 så åkte jag på en SM-tävling i Trial nyligen. Eftersom jag bara har det nya 16-50/2,8-objektivet att tillgå var jag tvungen att välja en sport där jag kunde komma nära.

Nikon V1 har jag bara en vecka på mig att testa. Jag har hunnit testa de viktigaste funktionerna. Min son har fått agera testmodell. Han tyckte det var roligt att få kasta löv i luften när jag skulle testa att fotografera med 30 bilder per sekund. Han har också fått springa lite så att jag kunnat testa den följande autofokusen.

I våra tester ingår också att ta egna produktbilder i miljö vilket är en riktigt rolig utmaning. Jag matchade den kantiga V1 med en kantig blomkruka på min balkong. För att inte göra det för enkelt valde jag att även ta bilden på Sony A77 på min minimala balkong. Det största problemen var att få plats med paraplyet till blixten och sätta skärpan när kameran vajade i vinden.

Jag har också tagit ut kamerorna på en snabb "shootout" för att studera bildkvaliteten. Men de bilderna får du först se i tidningen. ;)

Vi ses väl på Fotomässan? Eller?

Kopplar av med action

Det har blivit lite mycket jobbande på sistone. Vi på Fotosidan jobbar med fyra tidningar just nu varav tre produceras helt parallellt. Och sen ska nyhetsbevakningen på webben skötas. Den senaste dagarna har det verkligen varit orkan på sajten.

Lördagen var kaotisk med tidningar som ringde och fullt upp med att hänga med i alla svängarna på nätet. Men mitt i Terjegate tog jag en ledig söndag. David och Christer skötte modererandet på forumet så jag kunde ägna mig åt, nä inte lugnare, men något annat.

Genom gruppen 100 sporter på Fotosidan hade jag fått tips på att det hölls EM för svävare i Flottsbro söder om Stockholm.

Jag gillar udda sporter där man kan röra sig fritt och hitta sina egna bildlösningar. På fotboll och hockey får man stå där man står. Då blir det bara en fråga om att fånga ögonblicket och väldigt lite kreativa bildlösningar.

Problemet med båtsport är att avstånden är stora. Så jag tog tack och lov mitt 500/4 som jag dessutom använde med telekonverter på vissa bilder. Först när svävarna kom upp på land var mitt 300/2,8 lagom. (Med en kamera med mindre sensor hade det naturligtvis funkat med kortare brännvidder.)

Det gick visserligen att fotografera med 70-200 om man stod ute på en av de två bryggorna, men då fick man bara när de körde förbi och inte med så mycket av vad som hände på banan i övrigt.

Just nu jobbar jag med att hitta de rätta vinklarna, bakgrunderna och slutartiderna som ger mest känsla. Under loppet tog jag antingen med 1/2000s för att frysa vattensprutet eller med 1/125 sekund för att få snygga panoreringar efter lite experimenterande. Rätt slutartid för panorering får man ofta experimentera fram.

Jag hann inte fixa några bilder på söndagskvällen efterom Terjegate fortsatte. Ikväll har jag tagit en jobbpaus och kopplar av med att fixa mina svävarbilder. Jag har lättare att koppla av när jag fixar bilder i datorn än om jag sätter mig framför tv:n.

Måste en naturfotograf vara beredd att visa sina originalfiler?

I debatten kring Terje Hellesøs lodjursbilder har krav framförts på att han ska publicera sina originalfiler offentligt för att skingra tveksamheter kring hans bilder. Ett det ett rimligt krav? Självklart inte skriver Terje i sin blogg.

En känd fotograf, fotoboksförfattare, artikelförfattare, föredragshållare och förebild som Terje Hellesø måste vara öppen om sitt fotograferande. Det innebär inte bara att lova att inte lägga till eller ta bort något i sina bilder, det innebär också att vara öppen för granskning.

Att granska en fotografs originalfil (den fil som skapas av kameran) är ett ingrepp i fotografens integritet. Filen innehåller en ofärdig bild och återspeglar inte fotografens fulla förmåga och intention. Men ibland kräver situationen det.

Terje Hellesø har flera gånger deklarerat att han skapar sina bilder direkt i kameran och inte i datorn, precis som om han fotograferade med diafilm. Den hållningen är mer strikt än dagens konsensus kräver. Att justera färg, kontrast och lokal ljushet i datorn är helt normalt.

Terje Hellesø har anklagats offentligt för att montera in lodjur i sina bilder av Gunnar Glöersen på Jägareförbundet. Det är den värsta anklagelsen en naturfotograf kan få. En pressfotograf skulle få sparken om det visade sig vara sant och för naturfotografen är anseendet förstört för en livstid. Särskilt för en ansedd fotograf som Terje Hellesø.

Att vara beredd att visa sina originalfiler när situationen kräver det borde vara en självklarhet för etablerade naturfotografer som lovat att inte fuska.

Vilka situationer kräver då att originalfilerna plockas fram? Debatten om Terjes lodjursbilder är ett klockrent exempel. Här sker en offentlig debatt mellan två offentliga personer inför tusentals intresserade hobbyfotografer.

Stora fototävlingar är ett annat exempel där det kan behövas om juryn blir tveksamma till en bilds autencitet. Det står ofta i reglerna numer att fotografen ska vara beredd att skicka in originalfilen.

Nästa fråga blir var originalfilen ska visas upp.  Terje Hellesø har erbjudit Gunnar Glöersen att visa upp originalbilderna på sin egen dator.  Det hade räckt om frågan bara stod mellan dem. Men nu har Terje offentligt lovat hålla sig från fusk. Det är ett löfte till alla hans beundrare som nu följer debatten med största intresse.

Terje har inget annat val än att bevisa oskuld offentligt. Det är den yttersta konsekvensen när en etablerad fotograf som lovat att hålla sig till etiska arbetsmetoder ifrågasätts offentligt.

Tillägg: Några av Terjes ifrågasatta bilder har publicerats i Jönköpings-Posten den 17 augusti som bevis för att mårdhund förekommer i Mullsjö-trakten. Bevis måste naturligtvis kunna prövas när de ifrågasätts. http://terjehelleso.wordpress.com/2011/08/17/fran-dagens-jonkopingsposten/

Tillägg 2. Att originalfilen granskas offentligt behöver inte innebära att den publiceras högupplöst på internet. Som Viktor Olsson föreslår i sin kommentar kan en oberoende grupp granska bildfilerna och sedan publicera bevis för om montage skett eller inte skett.

Tillägg 3.
Terje Hellesø skriver i en kommentar på Fotosidan att han och Gunnar Glöersen kommer att sätta sig och gå igenom bilderna tillsammans med en oberoende person. Dessförinnan kommer bilderna granskas av en oberoende expert som kontaktat Terje.
– När granskningen av mina orginalbilder är klar kommer detta redovisas på bästa möjliga sätt, blir det offentligt i någon form så blir det i samråd med experter, skriver Terje.

Gatufoto på Island - en omöjligt uppgift?

I november förra året var jag på fotouppdrag på Island för Nordiska Rådet. För att utmana mig själv passade jag på att ägna mig lite åt gatufoto. Men jag glömde bort bilderna ... här är de!

Island är inte direkt överbefolkat och när de fuktiga och iskalla atlantvindarna drar in i november är det bäst att hålla sig inomhus. Så bara att hitta någon att fotografera var en utmaning.

Jag hade egentligen inte så mycket egen tid. Det var uppdrag från tidig morgon till sen kväll. Men jag fick en halv dag innan Nordiska Rådets session drog igång.

Efter några timmars traskande fick jag i alla fall några bilder. Sen var det så häktiskt med sessionen och alla pressbilder som skulle tas och fixas till att jag glömde bort gatubilderna. När jag såg dokumentären Kampen om Arktis på SVT Play kom jag att tänka på bilderna och leta fram dem.