Ronja på besök.

Ibland får man finfrämmat på landet, Ronja kom på besök och ville övernatta. Grenarna som låg i en hög på marken sa hon med bestämd ton att de var där för hennes skull. Genast valde hon ut favoritpinnen. Så stor som möjligt, då är den bäst.

Det förstår du väl att man inte kan stå still med en sådan fin pinne. Ta en bild ändå du om du vill, tyckte Ronja.

Man blir ganska trött av att jobba med skogsarbete. Tungan lång som en slips.

Titta vad jag fick!

Mmm vad gott det var.

En  lång, lång stund låg hon där och gnagde och njöt.

Sedan blev hon väldigt törstig.

Jaktlabbe? Jag nej då jag bara jagar lite ändå!

När man busat runt i värmen är det skönt att vila på svala stenar.

Blandade bilder från min iPad och Sony AX 5000. 

Arvika runt och hattprovning.

Det var varmt även i Arvika så för att orka med en promenad var det bäst att dra ut på stan redan efter frukost. Det var inte bara vi som startat tidigt.

Om någon trodde att de i Göteborg var ensamma om att hitta på kluriga ord så tar de fel. Det här var ett helt annat verk än värk som kärringarna i Arvika har.

Badhuset traskade vi förbi.

Här hittade vi trappen men var är dörren. Man kanske behöver vingarna som syns i fönstret ovanför, för att komma in.

Vi promenerar igenom en lummig och rikligt blommande villaidyll.

Kommer sedan ner till Stadsparken även den en lummig oas och med en pergola.

Vildvinet täcker taket i de mysiga gångarna,  de två gångarna här är hela 82 meter.

Lite här och där har det placerats ut hängmattor och solstolar. Jag trodde först att det var några campare som slagit sig ner i parken men det var bara två turister som testade komforten i hängmattorna.

Lite tvätt på tork.

Sommarjobb.

Vi hittade även Riksträdet som är en ornäsbjörk.

Ornäsbjörken utnämndes 1985 till Sveriges riksträd. Det första trädet planterades 1985 vid Stockholms stadshus och alla Sveriges kommuner har sedan blivit ombedda att plantera en sådan björk på en central plats. Alla äkta ornäsbjörkar ska härstamma från en björk som man upptäckte i Ornäs men som föll för en storm 1887. Som tur var hade man tagit förökningsmaterial från det trädet innan dess.

Nu har vi traskat runt ett bra tag och då blir man trött i fötterna, vi hittar en bänk i skuggan och slår oss ner för lite vila.

Måste testa telet som jag fick med min nya kamera, det är ett 55-210 mm. Först en bild på nära håll. 55 mm.

Lite längre bort.

och så lite mer längre bort, på andra sidan ån. 210 mm

Vi drar oss tillbaka in mot staden igen och ser att Elis i Tasere har fått sälskap på sin cykeltur i dag.

Nu börjar det bli för varmt att gå omkring på stekheta trottoarer och när barnarnet Tilda kommer och gör oss sällskap tar vi en shopingrunda, det är bra mycket svalare inne i butikerna.

Hattprovning!

Det blev ingen hatt utan en keps.

En spegel och vad mer kan en liten tös begära när mamma är upptagen med att handla kläder.

Sedan tog vi en fika.

Sedan åkte vi hem...

rån inne på gården.

Fortsätter att traska runt och upptäcka lite mer av Arvika.

Gökur har jag hört talats om men i Arvika har de ett duvur. Det uret gal inte heltimmar utan  kuttrar varje hel minut. Man bör inte stå under det uret heller.

Man kanske ska tänka på hur man gör avstavningen.

Vi hoppade över att gå på rån inne på gården och tog en sommardrink istället...eller tre.

...och en hamburgare.

 Den var mycket god, godare än vad jag fick den att se ut på bild.