Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Dop och örn.

Pandemin har satt sina spår på tillvaron för många. Själva har jag och min man levt ganska så isolerade fram tills vi var fullvaccinerade. Fast nu verkar det som om vi behöver även en tredje spruta för att vara skyddade mot deltavarianten.

Hörde på nyheterna i dag att det börja bli kö för dop nu. Många har väntat för att släkten skulle få vara med. Vårt yngsta barnbarnsbarn skulle också döpas. De unga föräldrarna väntade också tills så många som möjligt var fullvaccinerade. Dessutom hade de dopet utomhus, eftersom både dopbarnets mamma och storebror Harald är döpta i vår trädgårds så kändes det lämpligt att även lille Hektor skulle döpas där. Många var tydligen svältfödda på evenemang så alla tillfrågade ville komma och det var nog över 50 personer som samlades i vår trädgård, där vi kunde hålla avstånd och följa alla kvarvarande restriktioner.

Vi hade verkligen tur med vädret, solen sken och det var en helt underbar julidag.

Dopklänningen har hängt med ända sedan 1949 då jag döptes i den. Visserligen var jag tvungen att sy om den lite, för efterkrigstidens tyger var inte så hållfasta. Men blommorna med dopbarnets namn och datum har klarat sig och fylls på för vart barn som döps i den. Hektors blomma är lavendel.

Välsignelsen. Hektor verkar lite tyngd av stundens ansvar.

Hektor var lite  förundrad över vad som var på gång.

Dags för själva dopceremonin.

Faddrarna tar sitt uppdrag på allvar.

Hektor charmar prästen.

-Jag döper dig Hektor, Håkan, Rune i faderns....

Då händer något ovanligt, en havsörn  svävar plötsligt upp över oss. Jag har inte det ultimata objektivet på kameran men slänger iväg ett skott ändå. 

Hos indianerna är det vanligt att man uppmärksammar när något djur visar sig vid speciella tillfällen och det blir ens totemdjur. Kan det vara så att Hektors totemdjur nu är en havsörn.

Örnen: Står för mod, frihet och ett högre seende. Lyft och flyg vidare, var inte rädd. Modet du behöver för att gå vidare finns inom dig. Framtiden ligger öppen, släpp det gamla och gå vidare. Din inre visdom leder dig rätt. Var inte rädd!

Då storebror Harald döptes kom det en ekorre på besök, så båda bröderna fick besök av ett djur på sitt dop.

Ekorren: Står för framsynthet, idoghet och hamstrande. Vi behöver förverkliga våra planer och arbeta aktivt för att nå vårt mål. Engagera dig helhjärtat i allt du gör, men glöm inte nuet. Du kan inte skapa en trygghet bara i framtiden utan du måste börja här och nu.

Örnen flög vidare och Hektor fick sitt dopljus tänt.

Stolt mamma med lille Hektor.

Så här såg det ut för två år sedan då storebror Harald döptes.

Postat 2021-08-15 11:51 | Läst 2701 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Det kom ett brev.

Dagen var som vilken annan dag som helst men lite tråkigare och med mer krångel än vanligt. Hade hållit på och försökt få ordning på något som bara strulade, så humöret hade dalat ner flera nivåer. Vi får posten ganska sent här där jag bor och strax innan posten kom var jag  ganska irriterad och på dåligt humör. Förväntade mig inte att få något mer än trist post och lite reklam, men den här dagen hade brevbäraren med sig en liten överraskning, ett brev som förr i tiden och med så trevligt innehåll dessutom. Tänk så fort som ett dåligt humör kan vändas till glädje.

Bara att få ett riktigt brev med snigelposten och inte via mail är ju lite ovanligt i dag, men när brevet dessutom innehåller en hälsning från 80-talet så är det en värmande glädjehöjare. Kommes så väl ihåg besöket på Möckelåsen hos min tremänning Tore och hans mor tant Signe, men kommer inte ihåg att det togs några bilder. Tror det är ungefär 30 år sedan och där sitter vi alla på trappen till fäbodsgården. Jag med 80-tals krull i håret och alla har vi de stora glasögon som var moderna då och som nu börjar bli moderna igen. Alla tre barnen, mina föräldrar och längst bak har tant Signe (min fars kusin) placerat sig.

Nästa bild är på besök hos en till släkting och alla barnen har blivit placerade på trappan, Jan som är äldst ser lite butter ut och jag gissar att han tyckte det var lite fånigt med gruppfotografering.

Familjebilder är det och ingen mer än min familj tycker att de är så värdefulla, men jag ville bara dela med mig av lite glädje och vad ett brev kan göra för humöret. Dessutom har vi alla våra barn med på bilderna, så fint att se och minnas. 

Brevet gjorde mig också uppmärksam på att det är bäst att skaffa mig en ny skanner, för så här dåliga är inte bilderna och nog skannade den bättre förr.

Tack Tore för att du gjorde mig så glad, jag lovar skriva ett brev som tack och det ska komma med snigelposten och inte på mail.

Postat 2016-10-07 22:59 | Läst 4474 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Livet på landet.

Har haft förmånen att leva lantliv i två veckor, kameran fick vila ganska mycket men eftersom den var med ut till landet så blev det lite bilder ändå.

Försökte fånga den stora vackra månen som visade sig en av kvällarna, blev väl inte som det såg ut men en sak gladde mig extra mycket. Jag har en hornhinnesjukdom som gör att hornhinnan förstörs men med laseroperation så har förloppet stoppats upp och nu när jag dessutom fått nya glasögon så plötsligt såg jag bara en måne och inte två eller tre. Bara det var värt en bild på den stora månen.

Jag hade lite torrt bröd och la ut det på verandaräcket för att fåglarna skulle få, visst kom det fåglar men en aning större än de jag tänkt mig och de små bitarna slukade de i ett enda nafs. Den stora brödbiten spände jag fast och tog ett bildbevis på brödätaren.

Inte bara fåglar kom på besök till lantstället, vi fick lite badgäster också.

Det badades så ända in i vassen.

Det var blött det här. Skaka, skaka.

Sedan måste man torka sig också.

Totte var ingen badkruka minsann.

Fotograf i skottlinjen.

Lillebror i skottlinjen...Träff.

Bäst att fly fältet och dra sig ut på djupt vatten.

Längtansfulla blickar, när man inte fick bada mer.

Om man är katt och träffar på en stor hund är det bäst att se riktigt farlig ut.

Postat 2016-07-25 13:32 | Läst 10246 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Grattis Edward Bear 90 år.

Ett stort grattis till Nalle Puh som i dag fyller 90 år. 

 Edward Bear är björnens riktiga namn men Christopher Robin döpte om honom till  Winnie-ther-Pooh. Något förvirrande tycker  hans far eftersom Winnie är ett flicknamn och björnen är en pojke. Men Robin förklarar väldigt snusförnuftigt namnet så här "This  Sounds a Bit Like a Girl's Name But Isn't".

Ett porträtt på födelsedagsbarnet också.

Den här lilla som bara är 5 cm hög ska sitta på mitt barnbarns födelsedagspaket i dag. Grattis Tilda som blir 9 år i dag.

 

 Å så ett Nalle Puh citat:

"Medan man funderar på vad man ska göra kan man slå sig ner och sjunga en visa."

Postat 2011-08-22 09:39 | Läst 9808 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Livets efterrätt!

Innan jag hade barnbarn så hörde jag ofta hur andra berättade om sina barnbarn och  kallade dem för "Livets efterrätt" och nog had de rätt. Det är härligt med barnbarn.

Försöker att inte plåga andra med berättelser om om hur fantastiska mina barnbarn är men ibland svämmar glädjen över lite grann och jag måste få berätta för alla hur mysiga de är. Ställer t.o.m upp framför kameran ibland.

Här har vi Tilda i dubbel upplaga.

På vår källardörr har vi en tavla som vi skriver upp inköp på, ibland  bland vitlök och socker,  hittar vi små meddelande från barnbarnen där och de här två från Linnea och Tilda vill jag aldrig sudda ut.

Tack underbara ungar för att ni finns. Puss på er!

 

 

 

 

Postat 2011-07-02 12:01 | Läst 6410 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 Nästa