Måns:

Det fanns popknappar med dessa plan på. En hade undertexten: Kärnvapen kan förstöra hela din dag! Även en mer synisk hade texten: Drop it!

Jag såg dem också för efter Stockholm passerade de även Vaxholm och rakt över Rindö och Rindö Hamn där jag numera bor.

Det jag tycker är lite konstigt är att de fortfarande är i tjänst för det var väl när Viet-Nam-kriget gick på högvarv kring 1965 som USA använde dem där för att lägga napalmmattor över den vietnamesiska landbygden.

First flight: ägde enligt Wikipedia rum 15 April 1952. Det är på andra sidan 70 års strecket. Häpnadsväckande även om man moderniserat dem successivt.

Hej Måns. Minns den filmen även om det var längesedan jag såg den.. Har för mig att jag tyckte filmen var bra! Planen har verkligen en speciell profil, man får en slags undergångskänsla när man ser dessa bombplan, även på TV, nu fick jag se två st. flyga i 'rote' i verkligheten.. Hörde/såg nyss på TV 4 nyheterna en filmsekvens på planen + JAS som någon hann fota, och tydligen hade dom varit och fällt minor utanför Öland.. så se upp Gotland! Hade varit intressant om jag hunnit fota dom från balkongen med dess speciella profil mot himlen med ett vidvinkel, rakt underifrån där även min balkong med blommor hade synts.. Tack! Måns.
Hälsn!

Sten-Åke. Tack för info om att dom flög åt det hållet, det stämmer bra med den riktning dom hade över mig! Det kändes rätt så speciellt att få se dessa 'kända' plan i verkligheten så här.. Jag minns dom speciellt från Vietnamkriget när dom bl.a. bombade Hanoi, något som väl Olof Palme kritiserade hårt.. Jag är 66 år i år, då hade dom redan varit i drift i 4 år.. Tack! Sten-Åke.
Hälsn!

Jan:

Dessa B-52:or måste vara väldigt välbyggda. Med tanke på att flygplan måste vara lätta - även en B-52:a - så är det rätt enastående att de hållit ihop så pass länge ändå. Man måste ju betänka att de är byggda för att ta rätt stora laster och det hänger hela åtta motorer i fyra dubbelmontage under vingarna. Då långa vingarna flexar otroligt mycket. Att en del nitförband och plåtar inte utmattats under dessa 70 år är ju egentligen helt fantastiskt för även om man ibland måste byta plåtdetaljer av olika skäl så kan man ju inte byta allt. Det är enorma påkänningar på många detaljer, så det gäller verkligen att kunna sprida lasterna genom konstruktionen med smarta förstärkningar.

Som gammal flygtekniker så kommer jag ju ihåg hur de gamla Convair 340/440 som Linjeflyg hade och som jag då jobbade med i skiftet mellan 60- och 70-talen. Jag har fortfarande mitt gamla teknikercertifikat för den modellen kvar någonstans.

Det som var slående redan då var hur mycket bättre dessa maskiner klarade korrosion i jämförelse med bl.a. exv. de franska turbopropplan Nord 262 som LIN också hade. Dessa hade beteckningarna SE-CCT, -CCR och -CCS om jag inte missminner mig och de kallades CC -Risig, CC -Trasig och CC-Skrotig av teknikerna. De hade Turbomeka motorer som vi kallade turbosmecka för att de var förhållandevis usla. En av motorerna gick nog inte mer än 50 timmar innan den skar ihop. Samtidigt så hade motorerna i Douglas DC-8 som var ett passagerarplan som bl.a. SAS använde för långflygningar och som var samtida med B-52:orna gångtid på upp mot 10 000 timmar.

LIN hade köpt dessa lite mindre plan för att ha på matarlinjer och det än vändes bl.a. mellan Gällivare och Luleå, vilket inte var någon hit då det inte tålde kyla något vidare. På den tiden användes en hel del elektromekaniska instrument och dessa frös och slutade funka när det blev mer än 35 grader kallt :-). Det finns en hel del kul historier om de planen.

Tack igen för info Sten-Åke, intressant att få se dom i verkligheten flygandes så här pass nära.. Lite historiskt!
Hälsn!

Jag gissar att det inte är många delar av de planen som är samma som satt där när de byggdes.

Tror så också Anders, inte ens den minsta lilla 'nit'.. kanske är dom t.o.m. 'lättade' med nytt material! Tack!
Hälsn!

Det mesta är nog original när fet gäller de statiska delarna av flygkroppen utom möjligen framkanten på vingarna som spant och stringers och möljligen en del fönster som träffas direkt av vinden.

Motorer pumpar e.t.c. byts som på alla flygplan efter gångtid eller eventuella incidenter.

Hej! Ja, den där 'lite obehagskänslan' man/jag får av dessa stora bombplan (sett på TV och/eller dator) kändes påtagligt återigen, nu när jag plötsligt också fick se dom i verkligheten.. En syn som troligen för alltid satt sig i minnet, och som jag troligen aldrig får se igen.. Och det hjälpte inte att ha olika kameror beredda innanför balkongdörren det är uppenbart.. Så fort som jag fick syn på dom genom 'stora fönstret' så såg jag vad det var för plan, trots att jag aldrig har sett dom live förut.. dom är speciella! Dessa B-52:or blev troligen 'once in a lifetime'.. Ja, det är enklare med Tornseglarna, dom återkommer dag efter dag i nästan 3 månader under sommaren, men är nu försvunna planenligt sedan 16/8.. Tack! Gunnar.
Hälsn!

Nu slog det mig att det finns en sekvens i Roy Anderssons film Om det oändliga i slutet av filmen , som en avtoning, just B52or över ett stadslandskap.
Ha det
Gunnar S

Ok! Tack för info.. det är något symboliskt över dessa plan..
Hälsn!

Hej! Lena. Ja, den här synen var något annorlunda mot det jag brukar se från min balkong! Det är nått hotfullt med dessa B-52:or och deras 'profil', troligen inpräntat under hela min uppväxt via TV bilder och tidningar där dessa plan varit med och spridit sina bombmattor, speciellt över Vietnam.. Saknar Tornseglarna.. det blir alltid så tyst när dom nu är borta.. 🤫 Tack! Lena.
Hälsn!

Jan, någon skrev att de eskorterades av två JAS men det var faktiskt tre vilket också framgår av en av filmerna.

Ja, jag skrev först 2 JAS här, jag mindes bara det när bloggen skrevs men det ändrades till 3 JAS i första stycket här i bloggen i ett tidigt skede, när jag sett på en TV4 filmsekvens (i programmet 'Efter 5') att de ju faktiskt var tre.. den 3:e försvann ur minnet i min 'hets' att försöka hinna fota B-52:orna.. vilket jag inte hann.. Precis när jag lyfte kameran försvann dom bakom takfoten rakt ovanför..
Hälsn!

Fast det tredje låg så långt ut på andra sidan av B52:orna att det nog var lätt att missa det för många.

I ögonen (och minnet) fastnade nästan bara de stora B-52:orna.. 👀