Utskärgård..

Är man fågel eller allmänt naturintresserad och gillar att fotografera så är nog ytterskärgården ett av de motivtätaste områden som finns.. egentligen hinner man inte med att fota allt som visar upp sig! Man får göra så gott man kan helt enkelt.. Den här bloggen är från ön Tärnskär ytterst i Stockholms södra skärgård, och är en direkt fortsättning på denna blogg: https://www.fotosidan.se/blogs/ogonblicksstunder/om-jag-sjalv-far-valja.htm

Här kommer en hel del olika bilder från ön Tärnskär, och bilderna kommer i lite 'kronologisk' ordning vartefter jag går ett motsols varv runt ön, ett varv som är rätt så minimerat p.g.a hänsynstagande till den mängd fåglar som häckar här.. 

Hade knappt hunnit iland så dök dessa Gravänder upp.. de brukar inte ses här varje år ens.. Det är mera en and för södra Sverige.. stor som en liten gås..

En vacker och färgstark fågel!

Roskarl, en trevlig fågel som gärna håller lite koll på en när man rör sig på ön, och är inte speciellt skygg..

Plötsligt dök de sydsträckande Ejderhanarna upp..   Fyren Almagrundet i bakgrunden, längesedan den var med i sjörapporten.. tyvärr! Dit är det 1,8 landmil.. En gång på 80-talet så mätte man upp en våghöjd på 12,4 meter där.. det är lika högt som ett fyra våningar högt hus..

Roskarl

En annan mäktig fågel som håller till här är Skräntärnan, en tärna som är lika stor som en Gråtrut.. världens största tärna! Det här exemplaret är ringmärkt och har funnits här i många år.. håller till på exakt samma klippa varje år..

Känns som ingen är kaxig mot en Skräntärna.. inte med den näbben..

Efter lite jagande av Gråtrutar och andra måsfåglar så landar den på sin vanliga klippa igen..

Skräntärna och fiskmåsar..

Den vanligaste tärnan här är dock Silvertärnan..

Men det är något som är fel med deras häckning i år.. såg egentligen ingen Silvertärna som tycktes häcka.. Såg mest ut som dom satt och 'kurade' vid strandlinjen.. Så har jag sett att tärnorna betett sig när mink har förstört deras häckning för ett par årtionden sedan, eller när kallt och regnigt sommarväder har spolierat deras häckning.. Men jag såg inga 'riktiga' spår av mink.. så jag vet inte? Något var i alla fall fel kunde jag se..

Fisk och Silvertärna..

Möte..

Och så finns ju den fina Kustlabben där..

Ibland kom den nära..

Blåmusslor.. Det är detta som alla Ejderhanar äter några kilometer ut på havet här, där dom ligger och ruggar sina fjädrar just nu.. så gör även alla tusentals med Alfåglar under vintern..

Oj, plötsligt kom denna Tordmule förbi.. hann inte riktigt med.. brukar kunna locka tillbaks dom flera gånger genom att vifta med armarna rakt ut, men inte denna gång..

Silltrut..

Ibland förstår inte folk att bilder tagna med tele på lite avstånd, kan bli ganska oskarpa sommartid..

Större Strandpipare ses allmänt..

Inte alla ägg kläcks naturligt..

Strandskata

Småskrake

Sen så låg det fyra Sångsvanar ett par hundra meter ut.. känns lite 'udda'..

Vanligt också med en flock Starar ända här ute, känns som dom är snabba att få ut sina ungar..

Sälberget.. långt där ute i syd.. 7,5 kilometer är det dit, ändå kan jag se att det inte ligger någon Gråsäl på den här sidan av klippan, men det är på andra sidan som dom alltid ligger och solar.. Dit kan man åka och spana efter 15/8 då det inte är någon 'skyddsperiod' längre.. Nu ser jag några svarta prickar där, som troligen är Storskarvar..

Så kom Rödbenan.. brukar finnas flera par här!

Och flock efter flock med Ejderhanar drar förbi under dagen..

Undra på att man tar drygt 1700 bilder under en dag..    Fortsättning följer med hemresan..

Tack för mig!

Om jag själv får välja..

Så är det helst mot skärgården, den yttre, som jag styr min kosa när jag är ledig.. gärna alla årstider! Finare finns inte! Efter ett längre uppehåll (13 mån.) så blev det äntligen av, en tur ut till ytterskärgården i Stockholms södra skärgård. Och om väder och vågor tillåter så är det alltid Tärnskär som är målet, en ö som bjuder på mycket fint fågelmässigt, men även fina blommor om det inte regnat för lite under våren, i år är det nog lite för torrt för att det ska blomma optimalt, men visst fanns det ändå fina blommor här.

Här är bilder från min förra blogg, tagna där och då:  https://www.fotosidan.se/blogs/ogonblicksstunder/ytterskargardens-flygvirtuoser.htm 

36:e säsongen är därmed påbörjad, med samma båt..       Här är målet för dagen..

Men innan dess så är det en del logistik med sjösättning och påfyllning av bränsle.. Här Bullandö Marina.

Passerar under Djuröbron, Djurö där är jag uppväxt, minns när bron invigdes 1962.. innan dess var det vägfärja, minns den också.. innan dess var det ångbåt till Bullandö (där jag nyss sjösatte båten), sedan buss in till stan.. det var före min tid..

Runmarö kanal, en genväg ut i skärgården..

Det är sådana här vyer jag vill se.. horisont!

Silvertärna

Fiskmås i skärgården.. inte i stan..

Strandskata i skärgården.. inte hemma vid Årstaviken..

Storskarvar i skärgården.. inte hemma i Stockholms ström..

Skrattmås i skärgården.. inte nere vid Tantobadet hemma på Söder..

Målet.. Tärnskär där ligger ön, ytterst!

Redan från båten ser jag att en av Kustlabbarna är på plats där dom brukar vara..

Vindarna är gynsamma för att angöra den fina lagunen, som ligger med öppningen ut mot havet..

En lagun fylld med ren fin sandbotten.. och som slutar med en fin sandstrand in mot ön..

Här är man aldrig ensam om ett par veckor, om vädret är fint.. då trängs barnfamiljerna..

Men då är inte jag här.. då väljer jag andra öar..        Inloppet längst bort..

Framme..

Mycket fågel ser man ofta här, men jag avslutar just denna blogg med en del vacker växtlighet som också finns här! Jag kan inte namnen på allt men namnger de jag kan..    Gräslök..

Styvmorsviol..

Lilja av något slag, tror jag..       En Svärdslilja vet jag nu, tack! Sten B.

Kan ej namnet, men liknar Prästkrage..

Okänd invasiv växt, fanns inte här för 10 år sen..

Någon slags Ros..         Tydligen så är det en Vresros! Tack för den infon. Stefan A. och Göran R.

Blommor stora som en handflata..

Här, också en okänd växt..

Även i ett 'hällkar' växer det.. som ett rep..

Så den vackraste blomman, en orkidé.. Nattviol! Den kan växa i mängd vissa år, beroende på hur torr våren har varit.. I år var det 'hyfsat' med Nattviol, men inte mer..

Fortsättning följer..     Tack för mig!

Ytterskärgårdens flygvirtuoser..

Kustlabb är verkligen en kustfågel, tror aldrig jag sett någon sådan fågel om det inte finns en 'fri havshorisont' i närheten.. En fågel som inger respekt hos alla andra  'vitfåglar', och den tillhör själv 'måssläktet' även om man inte tror det av utseendet att döma.. Den är en fantastisk flygare och kan flyga ikapp alla andra måsfåglar, även tärnor.. och tvinga dom att spy upp den fisk dom nyss har svalt, och sedan överta dess byte/maginnehåll.. detta sker ofta i luften, och den fisk som t.ex. en tärna då kastar upp hinner inte ens nå vattenytan förrän labben har svalt den.. Den parasiterar helt enkelt på andra fåglar och tar deras föda.. Vet inte ens om dom kan fånga egen föda.. jag har aldrig sett det! Däremot har jag många gånger sett dom ta födan från andra fåglar.. Frågan är om den är lat.. eller smart.. Bilderna är tagna i förrgår på ön Tärnskär i Stockholms södra ytterskärgård.

När den själv inte är på 'jakthumör' så blir dom själva ofta jagade, speciellt av Silvertärnor som här..

Det kan även bli närkontakt som här..

Konstigt nog så häckar dom just här bland en  massa Gråtrutar, men det blir väl något slags skydd, den 'kombon'..

Fler bilder kommer från mitt besök där ute..     Tack för mig!

Det hände sig i ett annat århundrade..

Tiden går.. nu i slutet på juni är det 29 år sedan jag åkte med en egen liten båt till Gotska Sandön från Stockholms skärgård. Hade legat i startgroparna för en sådan båttur under två tidigare somrar, första sommaren (1986) så var vi två personer som med varsina två mindre motorbåtar tänkt oss att åka dit, två båtar för säkerhetens skull. Den sommaren fick kamraten influensa med feber och allt, lagom när det 'rätta' högtrycket kom in över Sverige.. sedan kom det inget mer högtryck och den lediga tiden fanns inte heller.. Den andra sommaren (1987) kom det inget stabilt högtryck med svaga vindar, det blev en 'regnsommar'.. Så kom då den fina sommaren 1988 som hade fantastiskt väder under en längre tid redan i juni. Då var planeringen att åka dit med en annan kamrat som också hade en egen liten båt. Vi hade ett gemensamt 'öppet fönster' på 14 dagar där båda var lediga och kunde åka om det rätta vädret med svaga vindar kom.. Det kom, och låg dessutom kvar.. Jag försökte få tag i min kamrat Bosse under tre dagar men det gick inte, han var oanträffbar, och jag visste inte hur länge det skulle vara så.. det här var innan mobiltelefonerna.. Då bestämde jag mig för att åka själv! Har jag väntat i tre somrar på denna båttur så tänker jag inte vänta längre! Som en liten extra säkerhet så lånade jag med mig en extra mindre motor av min far, som en liten backup om något skulle hända med ordinarie motor..

Gotska Sandön är Östersjöns mest otillgängliga ö, och har ingen naturlig hamn. Det är bara långgrunda sand eller grusstränder runt hela ön, stränder som hela tiden förändras av väder, vind, och strömmar. Någon brygga finns inte och går inte att bygga, den spolas bort vid nästa storm.. Det är en fantastisk ö att besöka, som en Söderhavsö med turkost vatten runt, men istället för Palmer så är det Tall som växer på den karga ön. Ön är nästan tre landmil i omkrets och den är klart större än jag trodde! Det enda som finns där är vatten, allt annat måste man ha med sig! Fast telefon för mynt fanns på den tiden. Bland det första jag gjorde när jag kommit dit var att ringa hem till min kompis Bosse.. Han har grämt sig länge över att han inte hörde av sig och berättade att han inte var tillgänglig under ett par dagar under den här 14 dagarsperioden.. Vädret var så pass stabilt så jag hade troligen kunnat skjuta upp starten ett par dagar.. En tältplats finns vid fyrbyn på norra delen av ön med dusch och toa, även små stugor finns att hyra. De enda 'fyrbenta' varelser som finns är Hare och 'groddjur'. De fåglar jag såg var mest Korsnäbbar, och måsfåglar utefter strandlinjen. Vid 'flyttider' så finns det så klart många andra arter där.. Gråsäl finns det också. För djur och fåglar som behöver sötvatten så finns det endast en enda liten damm med sötvatten uppe vid fyrbyn vid norra udden på ön. Står man en bit ifrån så ser man flock efter flock med Korsnäbbar som kommer för att dricka..

Jag promenerade mycket under de dagar jag var där, tror det var tre nätter som jag stannade där.. Jag gick runt hela ön under en dag, det tog från 08:00 - 17:00 den dagen med mestadels korta stopp. Det var extremt jobbigt, beroende på att underlaget är så löst och dessutom så lutade underlaget ner åt höger (mot havet) hela tiden eftersom jag gick i ett motsols varv i nästan tre mil.. det enda som kunde variera lutningen för fötterna var att ibland fortsätta gå varvet, men baklänges.. Dagen efter så hade jag extremt ont i hela kroppen, men mest i fötterna.. Dag två så gick jag från fyrbyn rakt söderut genom tallskogen, men gav upp efter halva sträckan, ön var för stor.. och jag var för trött efter promenaden runt ön dagen innan.. Jag gick till Schipkapasset där den högsta punkten på ön finns, en sanddyn som är 42 meter över havet. Därifrån kunde jag knappt se havet söderut, jag såg bara tallskog.. det avgjorde saken, jag vek av rakt västerut så jag kom ut till havet igen, och kunde ta mig tillbaks till min båt vid norra udden igen.

Innan jag åkte mot Gotska Sandön så blev det en övernattning på Rödkobben i ytterskärgården.

På väg mot Gotska.. i ett varmt och fuktigt väder med en del dis och moln..

Mötte ett väderfenomen här.. en liten kallfront..

En 'molnrulle'.. inte helt ovanlig över havet och i skärgården.. Kan läsas om här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/se-det-vackra-molnfenomenet

Nästan så att man hukar sig under den.. det var kanske 20 meter upp till molnet..

Beräknat var att göra av med en tank (23 liter) och det borde ta 3 - 4 timmar för att i maklig snål fart nå Gotska Sandön, och skulle jag inte se ön då så får jag vända 180° för återfärd hemåt.. För jag kommer inte veta om jag är väster eller öster om ön.. Kursen hölls bara med en rätt så grov fladdrande båtkompass backuppad av en vanlig handkompass.. GPS för 'vanligt folk' fanns inte då.. men här anade jag en mörk linje ett par kilometer bort i diset.. om det är ön så har jag hamnat väster om den..

Här tog min första tank bensin slut.. så beräkningen var inte så illa..

Kvällen blev inte så tokig.. innan dess hade jag skrivit in mig i gästboken vid fyrbyn, och ringt Bosse..

Dagen efter gick jag  hela varvet runt ön som jag skrev om tidigare.. Förmiddagen var disig..

Vissa delar av ön har högre partier strandnära..

Hare enda fyrfota djuret, ihop med Groddjuren..

Höga sanddyner på vissa partier..

Ryska kanonerna vid Franska bukten på södra delen av ön.. Kan läsas om här: http://www.lansstyrelsen.se/Gotland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/nationalparken-gotska-sandon/Pages/index.aspx

Mera dyner, som är brantare än vad som framgår i bild..

Tillbaks mot fyrbyn, här hade man sprängt en gammal mina från 2:a världskriget! En mina som man haft som 'prydnad' vid fyrbyn i många årtionden.. en mina som man upptäckte hade lite sprängmedel kvar..

Delar av fyrbyn, under lite skymning..

Dag två blev det en promenad söderut inne i skogen på ön, och efter en lång promenad i lös och tung sand så gav jag upp att nå Franska bukten, det blev stopp här vid högsta punkten på ön, Schipkapasset..

Efter flera timmars promenad först västerut till havet, och sedan norrut till båten så var det inte dumt med ett bad i det 19 gradiga havet..

I bilden ovan ser man tre segelbåtar som ligger ankrade på redden i den lösa sandbottnen medans 'familjerna' rott iland och lagt sig på stranden med sina barn, vad ingen visste var att det snabbt skulle börja blåsa upp rakt utifrån havet här.. kanske bara 30 minuter efter denna bild togs.. Min gissning är att det plötsligt blåste 8-9 m/s med brytande vågor mot stranden.. Då klarar inget normalt ankare att hålla kvar dessa båtar i den lösa och fina sandbottnen.. båtarna började sakta dragga, medans familjerna inte kunde ro ut med sina små jollar, de blev vattenfyllda och åror gick av.. Någon jolle var av typen 'köpt på en mack för en trehundring'.. Männen från båtarna kom då och frågade om jag med min ändå lite större gummibåt kunde hjälpa dom, och vi provade det. Dom hade försökt att få kontakt via VHF med sjöräddningen, det finns en Sjöräddningsstation på Gotska Sandön som bemannas av de två tillsyningsmännen, och dom sjösätter sin RIB-båt med en 'Caterpillar bandvagn' utan problem. Men någon 'radioskugga' gjorde att man inte fick kontakt alls.. Jag tömde min båt på all utrustning och fick med mig de tre männen och rodde först mot de brytande vågorna, när de var passerade så startade jag motorn och kunde åka fram till respektive segelbåt och släppa ombord männen på sina båtar, de i sin tur kunde ensamma starta motorerna och dra upp sina klena ankare och åka därifrån till östra sidan av udden där det var lä.. Familjerna som var kvar vid stranden fick promenera över mot östra sidan och möta upp sina båtar där.. Inte heller jag ville återvända till stranden med de brytande vågorna utan även jag åkte runt till den östra sidan.. När vi sedan gick till fyrbyn för att informera tillsyningsmännen att dom just sluppit åka ut på ett räddningsuppdrag med flera båtar i nöd.. så var det lätt att övertala dom om att istället ta deras 'Volvo valp' och åka och hämta min utrustning som låg på den blåsiga stranden, och även en del prylar som tillhörde segelbåtsägarna. Så allting gick bra för alla till sist, tror klockan var 22:00 då, och det skulle bli skönt att gå och lägga sig efter en fysiskt ansträngande dag.. Då gick det plötsligt larm på riktigt för tillsyningsmännen.. En mindre segelbåt hade gått på grund och fastnat på den långsträckta sandudden vid norrudden! Vi hängde med i 'valpen' som en kvinna körde medans tillsyningsmännen sjösatte  sin större RIB-båt och åkte bort mot haveristen. Från land kunde vi se att det låg en segelbåt med kraftig slagsida och satta segel ett par hundra meter ut.. dom hade gått för nära ön och fastnat i sanden, och vågorna trycke dom längre och längre in.. RIB-båten kunde nå segelbåten och konstaterade att det var två personer ombord som inte var skadade, inte heller båten var skadad i och med att sandbottnen var så fin och lös. Man kopplade en tross till segelbåten och körde längre ut med RIB-båten och började sen att sakta dra med en kontinuerligt sicksackande manöver.. Man drog i en timme.. sen släppte båten från bottnen och man kunde dra den till den läade östra sidan.. och segelbåten förblev oskadad! Så istället för att jag kunde lägga mig vid 22:00 så blev klockan 03:00.. På dagen sedan så åkte jag hem efter en fantastisk båttur hit med massor av fin natur och en del dramatik därtill.. Resan tillbaks till fastlandet blev odramatisk i fint väder, med kanske 6-7 m/s i en sydlig riktning och det tog kanske 3 timmar så hamnade jag på Utö:s utsida, det var inte så noga med kursen för att hitta fastlandet från Gotska Sandön, jämfört med tvärtom..

En fantastiskt vacker ö i alla fall, där kanske det mest bestående intrycket är hur tungt det är att promenera där.. tre steg framåt och två steg bakåt är känslan hela tiden i den lösa sanden som finns överallt.. även inne på ön!     Tack för mig!

Klart man blir lite fosterländsk..

En så här fin dag som den 6:e juni får man väl bjuda till lite och försöka se det fina som Sverige både har och står för! Har man varit utomlands en del så är det aldrig betungande att återvända hem.. Tvärtom, det slår allt!

Bilder från en fin dag i Stockholm den 6:e juni.. Den tidigare 'Svenska flaggans dag' började hemma..

Mycket folk nere i parken i det fina vädret..

De flesta flaggade..

Även vackra båtar och fartyg, som Gladan..

af Chapman

Själv så cyklade jag ut på Djurgården och njöt av den fina grönskan..

Utanför Hundudden är känslan skärgård..

Isbladskärret med hägrarna.. dom finns ju där men kärret är lite tråkigt nu, det är för lite med vatten där.. några Snatteränder ses också..

Även ett par Svarthakedoppingar ses..

Ute i saltsjön sågs en ensam Brunand..

Ut mot Blockhusudden, Nacka på andra sidan..

När jag passerade i höjd med Skansen insåg jag att något var på gång..

Avspärrat och alla tycktes vänta på något..

I väntan på kungen så klart.. som ska besöka Skansen!

Och där kom dom..

Så även deras barn..

Och här är kanske den finaste flaggan av alla.. den tretungade..

Tack för mig!