Jordugglan, min kompis..

Inspirerad av Eva D:s fina bilder på Jorduggla så lyckades jag hitta mina gamla inskannade bilder, som kanske skannades för snart 10 år sen, och dom bilderna får duga även om jag skulle kunna göra det bättre nu. Det hände sig år 1982 i september som jag var ute med min lilla båt i Stockholms ytterskärgård. Målet för båtfärden var Tärnskär, en ö som ofta bjuder på överraskningar vad gäller fåglar, speciellt i flyttider. Ön ligger ytterst med bara havet utanför och är förhållandevis stor jämfört med öar i närheten. Denna gång stötte jag en Jorduggla som på sin färd söderut landat på den här ön. Den flög iväg mot NO udden på ön, och jag kunde se att den landade där.

Försiktigt gick jag närmare och närmare, och plötsligt stod jag öga mot öga med den..

När den väl sett mig och ändå inte flög iväg så närmade jag mig väldigt sakta i en kringgående rörelse åt höger, och jag kunde se att den höll inte längre full fokus på mig trots att jag var bara några meter ifrån.. tvärtom så tittade den på mycket annat utom mig! Till sist så satt vi mindre än en meter ifrån varann.. jag var helt accepterad! Den slumrade lite ibland, men tittade ofta på fåglar som flög förbi, men inte på mig som satt en meter ifrån.. Fick byta till ett fast 50 mm. objektiv för att få med ugglan bäst i bild.. Den tittade lite extra på mig när kamerans ljud hördes, men bara en kort stund. Jag strök den lite över höger vinge med handen en gång, men då väste den en del.. fast den satt ändå kvar! Efter en timme, när jag var vänd åt höger ifrån ugglan för att byta film, och jag sedan vände mig mot ugglan igen, så var den borta.. Jag hörde alltså inte att ugglan flög iväg fast jag sitter en meter ifrån den.. snacka om tyst flygning.. Men jag såg den en bit ut över vattnet på sin vidare färd söderut.. efter att den troligen gjorde en mellanlandning på ön för att vila sig lite, och samtidigt gav den mig ett minne för livet..

Tack för mig!

Fina dagar på stan..

Ja, nu har det varit bra vårväder länge här! Många är ute och njuter under de helglediga dagarna, även om det finns en liten kyla i skuggan. Här är några bilder från min promenad i Stockholm.

Mycket folk..

En hel del uppträdanden..

Hötorgsskrapa 5, den sista som byggdes på 60-talet. Högst i Sverige då..

Samma Hötorgsskrapa, men speglad i Kulturhusets fasad..

Många som njuter våren i Kungsträdgården..

Lady in red..

Stockholm, "Nordens Venedig" säger en del..

Ovanligt tomt med bilar..

Lyfter man blicken finns en del påkostade tak att betrakta..

Snart dags för Waxholmsbolaget att börja sina turer..

Chapman i stark kontrast..

Fernissat trä är vackert..

Tack för mig!

Diskussionen..

Som skuggfigurer satt dom där.. kändes som diskussionen gick het.. undrar vad dom pratade om.. man kan bara fantisera.. Är detta verkligheten.. Eller kanske bara mina egna fantasier..

Plats: Restaurangen på Moderna Museet, Skeppsholmen.                                                             Bakgrunden: Strandvägen, Östermalm.

Ska du säga..

Kom inte här och..

Fuck you..

Ja ja.. det där lyssnar jag inte på..

Du ska lyssna..

Hör du det..

Vi får gå ut och göra upp..

Här kommer vänsterjabben..

Jag kan karate..

Uh uh uh, som en apa..

Tack för mig!

Gillar ni clowner..?

Jag gör det inte! Det finns ofta något obehagligt med dom.. dom utstrålar nån slags underton av obehag, något falskt.. ofta en ditmålad leende mun som egentligen inte alls ler..

Idag gick jag på stan, och såg en "clown" eller något annat, som gav mig obehagskänslor direkt! Han betedde sig på ett sätt som mer ger mig en känsla av en "fingerfärdig" person, än någon som försöker roa andra..

 Han hade sett mig och min kamera, därför följde jag efter honom och tog en del bilder, känslan var att han försökte dra sig undan, men på ett "spelat" lugnt sätt.. Något "konstigt" var det med denna person!

Sågs på Hamngatan och sedan i Kungsträdgården i Stockholm.      Eller så har jag fel..

Tack för mig!

Så kom dom också..

Bofinkarna! Måste allt gå så fort nu? Man hinner ju knappt med att njuta av alla framsteg som våren gör.. Att Bofinkarna nu också har anlänt är ett stort steg för mig vad gäller vårens framskridande! Den hörs en lång tid framöver nu, och brukar dominera med sin rätt så starka sång. Igår hörde jag lätet från en Bofink i Tantolunden, nära Zinken. Det var där jag också hörde första Bofinken även förra våren.. När jag väl såg den så hörde jag dessutom minst två andra sjunga inom närområdet! Och som alltid så är det hanarna som kommer några veckor innan honorna dyker upp. Allt för att hinna hitta ett eget revir.. Även en del andra fina arter kunde ses i lunden och nere vid Årstaviken. Och blomningen stegras mer och mer för varje dag..

Här är en hel del bilder från gårdagens promenad i närområdet..

Årets första Bofink..

Årets andra..

Ett par..

Och Stenknäckarna fanns där dom brukar vara..

Och Hackspetten spettar på..

Och Nötväckan börjar titta efter bostad..

Ringduvorna kom redan för ett par veckor sedan, och hinner softa lite i solen..

Även Nötskrikorna finns ju där, vilket dom gör året runt..

Vid kolonilotterna blommar det mer och mer för varje dag nu..

Natten var så kall att nyis hann bildas nere på Årstaviken..

Och utefter strandpromenaden satt en Häger och kurade, gömd i sin egen inbyggda krage..

Nere vid stranden blommar Alarna för fullt nu..

Fint ljus bortåt Eriksdal..

Tack för mig!