Lågt ljus..

Så klart att ljuset har betydelse för att en bild ska bli bra det vet vi alla som fotograferar.. Lågt motljus på eftermiddagen den här årstiden brukar bli något extra, som här med fåglarna nere vid fågelmatningen i Norrström i Stockholm. Fotat med 200-500 mm.

Storskrak Gråtrut och Vigg..

En felfärgad Gräsand, kanske en leucistisk individ eller nån 'hybrid'..

Måsfåglarna får också ofta mat här..

Tack för mig!

Skvätteliskvätt..

Alla fåglar verkar gilla att bada.. även om man redan ständigt ligger och simmar i vatten, så vill man ändå bada.. skvätta loss och stänka rejält är nog också ett uttryck för att man mår bra och vill visa det även för andra.. kanske någon blir imponerad.. andra bryr sig inte och undrar nog vad snubben håller på med.. Fotat vid Norrström i Stockholm med 200-500 mm.

Att få feeling..

Tack för mig!

Plötsligt fanns ljuset där..

Sett och fotat vid fågelmatningen i Norrström i Stockholm. Fotat med 200-500 mm.

Skrattmås, och svanar..

Tack för mig!

Den lille vid strömmen..

Gick en sväng idag utefter Stockholms ström i det fina vintervädret, och nästan genast när jag kom ner till Skeppsbrokajen nära Djurgårdsfärjorna så fick jag syn på en trevlig liten fågel, en Smådopping! Jag brukar inte se den varje år ens.. men här simmade den omkring nära kajen och förflyttade sig utefter kajen norrut, med regelbundna neddykningar.. En rörlig fågel som sällan bara låg still.. Här är några foton på den i ett fint ljus och blänk från vattnet.. Fotat med 200-500 mm.

Tack för mig!

å Söndan va bra..

Ja, Söndagen var riktigt fin och bjöd på ett fantastiskt vinterväder där jag själv tog en långpromenad utefter de vatten som finns i mitt närområde, men vattnet hade blivit åkbara isar runt nästan alla Stockholms kajer och stränder.. det är inte alla vintrar det är så.. Nu bjöds alla som gillar långfärdsskridsko på rena 'skridskopropagandan' här i Stockholm! Men det gäller bara det söta vattnet som hänger ihop med Mälaren.. Saltvattnet österut får nog vänta lite till innan det blir åkbart åt det hållet.. Men idag var det nog det mesta antalet skridskoåkare som jag har sett på Stockholms isar under de 36 år jag bott innanför tullarna här! Man åkte Årstaviken runt, cirklade runt Reimersholme, Långholmen, runt Kungsholmen, hela Riddarfjärden runt, man åkte utanför Stadshuset och nedanför Rosenbad och Riksdagshuset.. just det har jag bara sett på andras bilder nu efteråt.. Fantastiskt att även det gick! Detta fotat med 200-500 mm.

Även kälke och pulka gick bra här i mitt närområde Tanto..  sen är det bilder från Årstaviken och Reimersholme, Långholmen, Västerbron, Norrmälarstrand, Stadshuskajen och slutligen Riddarholmen och Gamla Stan.. En varning, här kommer nu många bilder..

Alla åker i samma spår.. tyder på att isarna inte var 'onödigt' tjocka.. troligen är dom mellan 4 - 8 cm..

Här under står ett par avancerade åkare, det syns på utrustningen.. dom har säkert ett par hundra mil i benen redan denna säsong.. såna skrinnare brukar ha dubbarna på axelremmen till ryggsäcken istället för hängande runt halsen, det är bekvämare.. skridskorna har man sågat av spetsen på och slipat trubbiga.. det ger ett bättre 'avslut' på varje skär och man slipper ett ofta bromsande 'ritsch' mot isen med spetsen när man lyfter på skridskon, spar lite vikt också.. Den högra åkaren har Lars Lison Almkvists ('Sveriges skridskoprofessor'..) hemgjorda 'fälpik'.. (fäla = färd), den tyngre spetsen gör att man under färd bara kan släppa den ned i isen i en pendelrörelse, går det hål i isen så stannar man, går det inte hål så håller isen och man åker bara vidare.. man slipper hugga med piken, det sliter på axlarna.. Säkert är dom med i hans 'fälklubb' också.. ibland tar dom med sig en skredstång (en 'förkortad' skida) också för att göra utskärgårdsturer på den yttersta isen i havsbandet.. Då tar man sig ut dit stakandes på den enda skidan och (kanske) en skridsko, sen när man kommer ut till iskanten så byter man till bara skridskorna och fortsätter där på den ofta nyspolade (av vågor) iskanten som kan vara hur fin och blank som helst.. medans isarna längre in är översnöade.. skidan spänner man fast på ryggsäken då. Har själv åkt en del med Lison dock inga 'Skredstångsturer' tyvärr.. Han är en 'extrem' i branschen, en liten tunn och skäggig man som är hur 'seg' som helst.. idag är han över 80 år och fortsätter så klart att åka..

Tack för mig!