Fd fotograf, numera förläggare - men plåtar såklart fortfarande och bloggar i tid och otid ;-)
 
Follow johanericson on Twitter

Kyskhet, DOGMA och mitt personliga fotograferande


Ricoh GR-D II (Rakt av från kortet - helt obehandlad) Ögonblicket innan motivet försvinner :-)

För att förtydliga lite om DOGMA 07 så vill jag berätta hur jag fotograferar, "dogma-style", strikt personligt och då såklart med min Ricoh GR-D II. De tio punkterna i Dogma-löftet tolkade utifrån mig:

1. Det är jag som ser bilden skapas inför mina ögon, jag påverkar inte skeendet, jag avbildar det. Om jag tilltalar, arrangerar, uppmanar, flyttar, så är det inte längre DOGMA för mig. Det är den bråkdelen av en sekunden som bilden "stämmer" som jag vill fånga, såsom den var, inte som jag arrangerade den. 

2. För mig är det självklart att det ljus som finns är "bilden", det jag ser är bilden, när jag exponerar så blir det inte bara en "näthinne-bild" - utan en fotografisk bild.

3. Att kameran är handhållen, uppe vid ögat eller diskret i brösthöjd, följandes motivet, att jag flyttar mig, söker kompositionen, är självklart. Med ett stativ låser jag kameran och skapar en "scen" till vilken jag inbjuder motivet, med kameran i handen så är det motivet som bjuder in mig.

4. Jag tänker inte på hur jag skall skapa bildens karaktär, den finns redan i mitt sinne, känsla, korn, färg eller inte, ser jag redan innan jag exponerar. Jag vet hur min kamera, min "film", återger motivet och jag söker inte att ändra på det i fotograferingen.

5. Bildens perspektiv är intuitivt, jag överväger inte ett byte av brännvidd, jag flyttar mig för att hitta den optimala relationen med motivet.

6. Jag söker inga effekter, jag söker bilden, "verkligheten", inte "ytan", "lögnen" eller det "kommersiella".

7. Sökaren är mitt verktyg, min duk, den yta som jag komponerar bilden på, den är slutgiltig, odiskutabel.

8. Mitt mål är att presentera bilden så som jag såg den, alla verktyg och tekniker är bara ett medel för att förverkliga det. Bilden behandlas, kemiskt eller digitalt, för att nå "ända fram" till betraktaren, men den förvanskas inte.

9. Kameran är mitt medel, inte mitt mål. Kameran bara finns där, dess funktioner inprogrammerade i ryggraden, jag reagerar - kameran tar bilden. Dess format, exponeringsmetod, svagheter och styrka, finns som parametrar i mitt bildsinne, fakta som under en bråkdel av en sekund vägs in när jag tar bilden.

10. Bilden, resultatet, målet är det som räknas, hur intressant "resan" eller "medresenärerena" än är.

Så med de tio löftena så vill jag befästa min "kyskhet", stänga ute viljan att kompromissa, samt tvinga mig själv att fokusera på bilden. Och den inre process som leder fram till bilden - BILDEN.

Sedan så ser ju inte all min fotografi ut så här, men jag har nog ett personligt "Dogma läge" för alla mina kameror och objektiv, och inte minst motiv ;-)

Fortsätt gärna att kommentera i den ursprungliga bloggposten: http://www.fotosidan.se/blogs/photo/19611.htm

Inlagt 2008-07-13 02:34 | Läst 7365 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Jag tar också bara snap-shots-- (med vissa få enstaka undantag), beskär aldrig i efterhand, ej heller någon efterbehandling förutom att jag ibland brukar lägga på 10-50% skärpa...

En sak undrar jag lite över-- vad är egentligen den väsentliga skillnaden mellan Dogma och Snap-shot?

Hälsningar Snap-Shot Silja :O)
På punkt ett. Det är nog en myt att tro att man kan avbilda ett skeende med en kamera, utan att att påverka det. Vi fotografer är inte osynliga. Folk ser oss, ser att vi fotograferar dem! Se på bilden du visar. Hade inte du stått i vägen med en kamera så hade antagligen inte flickan gått så som hon nu gick. Visst, vi kan säga till dem vi fotograferar "bry er inte om mig, jag finns inte" med då är det redan försent, då har vi redan påverakt skeendet! :)

Sen avslutningen. Jag tror personligen inte Dogma-fotograferandet fyller nån funktion om man bara kör dogma-läget ibland! Jag menar, vad skiljer då vårt fotograferande mot alla andras? Inte mycket. Alla kör väl ibland en viss kamera med en viss brännvidd osv. Ska man köra dogma så tycker jag att man ska försöka köra det fullt ut. Annars är det nog rätt meningslöst.
Min tolkning av din tolkning (oj va rörigt) på punkt 10 är att det inte spelar roll vilken kamera eller glugg du använder.

Jag själv skulle nog inte klara mig att bara fotografera med en enda kamera, jag gillar att prova lite olika även fast ingen påverkar bilden med nämnvärd skillnad från den andra.

Det är egentligen bara känslan av att hålla en kamera från 50-talet istället för att hålla en från 2007.