Camera Obscura

Fd fotograf, numera förläggare - men plåtar såklart fortfarande och bloggar i tid och otid ;-)
 
Follow johanericson on Twitter

Most worrying attempt at terrorist attack in crowded part of central Stockholm. Failed...


Tryggare kan ingen vara.. eller? Stockholm natten före det misslyckade försöket till självmordsbombning.


Rubriken ovan är ett citat från utrikesminister Carl Bildts twitterflöde, och den första "officiella" svenska reaktionen på det som nu klassas som just en terrorattack. Sedan blev ju utrikesministern "tagen i örat" av stadsministern, något senare dök följande tweet upp i Bildts flöde:
"Twitter is part of the open diplomacy that is a part of the modern world. Not everyone likes it. Some didn't like the Internet either. Or the steam engine... "

Jag gör tre - av varandra oberoende - iakttagelser med anledning av attentatsförsöket och mediarapporteringen kring det:

1. Internet och sociala medier har för alltid förändrat medialandskapet och hur vi kan tillgodogöra oss fakta och relevant information. Även för nyhetsfotografin - de första och intressantaste bilderna togs av privatpersoner och spreds via sociala medier - därifrån plockades de upp av nyhetsredaktionerna. Likaså fanns information om attentatsmannen osv ute timmar innan "gammelmedia" hakade på, faktum är att många journalister verkar göra sin research på olika Internetforum ;-)

2. Sverige är ingen ö - och om vi lever i en "bubbla" så är den skapad av våra egna medier. Sverige är på inget sätt förskonat från terror, vi är nog snarare i förhållande till vår folkmängd ett ganska typiskt europeiskt land. Jag tänker på brandattentatet mot Norrskensflamman, ockupationen av Västtyska ambassaden, för att inte tala om morden på vår statsminister och utrikesminister på öppen gata. Och räknar vi in alla hatbrott och attentat med rasistiska förtecken så blir listan riktigt lång (tex de två "lasermännen", i Stockholm och Malmö). Jag tror att vi mår bra av att uppdatera vår självbild en smula.

3. Attentatsmannen var muslim, han anger den svenska närvaron med trupp i Afghanistan samt Vilks sk rondellhundar som orsak till attentatet. Jag tror att vårt öppna samhälle och vår livsstil i stort är en utmaning för alla extrema muslimer. Dvs vi hade tyvärr fått uppleva detta även utan Vilks och insatsen i Afghanistan, vilka båda borde vara marginella i ett "jihadistiskt" perspektiv. Värre är att hans initiativ kan verka inspirerande på andra marginaliserade och frustrerade individer.

Vår största utmaning kan mycket väl bli att stoppa den våldsspiral som riskerar födas ur denna tragiska händelse.

Postat 2010-12-14 20:50 | Läst 8445 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Vad har Leica II från 1930-talet gemensamt med Panasonic Lumix GF1? - Mer än du tror ;-)


I bakgrunden en Leica II med Elmar 50/3,5, i förgrunden en Panasonic Lumix GF1 med en MicroFourThirds till Leica-M adapter och Voigtländer Color Skopar 25/4 samt en klassisk 50mm-sökare från Leitz .


Om man monterara ett 25mm objektiv, som Voigtländers Color Skopar 25/4, på Panasonic Lumix GF1 så blir det ett 50mm normalobjektiv i praktiken. Komplettera sedan med en optisk 50mm-sökare och du får något som starkt påminner om en 30-talskamera :-)



Rent handavandemässigt finns det stora likheter mellan Leica II från 1932 och Panasonic Lumix GF1 med ett "manuellt" (icke autofokus) objektiv. I Leican har du två sökare - en för skärpan och en för bildutsnittet. På samma sätt kan man använda Panasonicens skärmsökare i "förstoringsläge" för skärpan och sedan  komponera bilden i den optiska sökaren. (Det går även bra att "backa" ut i helskärmsläge och använda den mycket fina skärmsökaren)



Men själva poängen med "retro outfitten" är att du fotograferar annorlunda. Låt oss kalla det "slow photography", tekniken och automatiserandet får stå tillbaka - motivet och kompositionen kommer i förgrunden. Handhavandet sker intuitivt, kameran blir en förlängning av sinnena. Och kamerans viktigaste del blir sökaren, i den ser fotografen bilden och  komponerar den. När "allt stämmer" pressar fotografen avtryckaren och och bilden fångas - på sensor eller film. That's photography!



Sedan har ju digitalkameran fördelar, en "film" som aldrig tar slut, variabelt ISO, en helt egen "intelligens" när det gäller exponering och vitbalans, enorm kompatibilitet, osv.

Och såklart - man kan sätta på en superskarp "pancake" eller megazoom och låta autofokussystemet mm ta över - om man nu känner för det.
Lite som att både äta kakan och ha den kvar ;-)

Postat 2010-12-09 21:30 | Läst 15343 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Yes, it's EVIL - but size matters - small is beautiful ;-)


Canon EOS 7D med 24mm f1,4 L och Panasonic Lumix GF1 med Voigtländer Nokton 35mm f1,2. EVIL-kamerans spegellösa konstruktion och korta avstånd mellan bajonett och sensor skapar fördelar.

Så har jag slutligen förfallit till DSLR-filmning. Inte helt frivilligt dock - utan som en del av arbetet. Vi har bla en Canon EOS 7D som flitigt lånas av vårt TV-folk, och vi filmar allt mera själva med den. (Vi på marknadsavdelning producerar webb-klipp, TV-avdelningen gör "Riktig" TV ;-)



Själv har jag en Panasonic Lumix GF1 som lämpar sig bra för filmning. Med min Voigtländer Nokton 35mm f1,2 monterad via adapter så händer det spännande saker, när man fotograferar men speciellt när man filmar. Nokton 35:an förvandlas till en "70mm" kort tele på GF1:an. Gluggen är inte bara skarp, har ett fantastiskt kort skärpedjup på full glugg - den har även den specialla "glöd" som skiljer "agnarna från vetet". Om ni förstår mitt bildspråk :-) Noktonen har egenskaper som är svåra att beskriva i ord, men som syns i bilderna, och skiljer den från andra objektiv. Den påminner mycket om Canons 85mm f1,2 L och Leicas legandariska Noktilux. Och detta syns även när man filmar med gluggen.
 


Ovan ett exempel filma på f1,2 och där fokus flyttas, vilket underlättas av Noktonens mjuka snäckgång, dvs fokusering. Inga av dagens autofukusgluggar kommer i närheten av känslan i fokuseringen av ett Leica, Zeiss eller Voigtländer objektiv.


Voigtländer Nokton 35mm f1,2 ger en grymt snygg sk "bokeh" eller på svenska "släpp" - dvs oskärpa.

Och så var det de här med storleken - Panasonicen är mycket kompakt och kan använda objektiv avsedda för system med mycket kort avstånd mellan bajonett och filmplan - som Leicas M-objektiv. Detta skapar kombinationer som trots mycket hög ljustyrka förblir hyffsat kompakta - titta på översta bilden. Jag tycker personligen att det alltid är en stor fördel med så lätt och kompakt utrustning som möjligt - utan att kompromissa med kvaliten!



Och slutligen en bonusbild - Bessan fotograferad med GF1:an och Noktonen på full glugg - small is beautiful :-)

Postat 2010-12-09 00:35 | Läst 16290 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

En analog blogg blir en långsam blogg...


Voigtländer Bessa R2 med Nokton 35mm f1,2 - världens ljustarkaste vidvinkel!

Jag har laddat nyförvärvet (Voigtländer Bessa R2) med Tri-X och satt på "värsting-gluggen" (Voigtländer Nokton 35mm f1,2) för att klara av vintermörkret. Och sedan tänkte jag blogga om bilderna och ev pryda min blogg med ett trivsamt "Tri-X emblem". Men - analogt är långsamt. Bloggen har legat tyst i över en vecka och ännu har ingen film framkallats. Jag får istället visa (digitala) bilder på min analoga kamera ;-)



Trotsa att den är väldigt "retro-vacker" så blir det nog lite tjatigt i längden, så jag slänger in en digitalbild på en vacker vägg, tagen med min idealiska och ofrånkomligt digitala "blogg-kamera" Ricoh GR-Digital III.


Ricoh GR-D III Obeskuren och varsamt efterbearbetad - fotograferad någonstans i Köpenhamn ;-)

Jag är svag för gamla tegelväggar - det vilar något "analogt" över dem. Och jag dras även med en svaghet för analog musikåtergivning. Fyndade lite analog julstämning häromdagen.



Med hjälp av lite musik och en synnerligen analog värmekälla så skapas en riktig "analog-jul-myskänsla" - men skall det bloggas om den så måste nog bilden trots allt vara digital....


Ricoh GR-D III med raktäcknande optik och ett helt ok dynamiskt omfång - med tanke på den lilla sensorn.


Ett annat sätt att klämma in lite "analog-känsla" i digitalträsket är att använada en så "analog" digitalkamera som möjligt. Leica M8 är en sådan, men även en Ricoh GXR med fast optik (tex A12 modulen 28mm f2,5) och med optisk sökare monterad kvalar in in som "analogsubstitut".



Men mer om den inom kort...

Postat 2010-12-08 00:22 | Läst 14415 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Analogt megahjärnsläpp under Fotomässan!!!


Voigtländer Bessa R2 med sk Trigger Winder - Voigtländers svar på den klassiska "Leicaviten".

Var på Fotomässan i Älvsjö igår och sprang på ett riktigt fynd: generalagenten slumpade bort en Voigtländer Bessa R2 med Triger Winder och Color Skopar 50mm f2,5. Efter viss tvekan så köpte jag och en vän "kitet" och delade det mellan oss - han tog gluggen och väskan och jag fick huset med "windern".


Bessa R2 + Nokton ASPH 35mm f1,2 Jag har några gluggar, bla Nokton 35:an, som inte passar på M8:an som nu kan komma till heders igen.

Jag har letat efter ett billigt analogt "vardags" Leica M-hus då mina kvarvarande analoga Leicor inte riktigt lämpar sig för "vardagsanvändning" ;-) Och Bessa R2 är ett bra och praktiskt alternativ.


Bessa R2 är byggd i metall med reglage i kromad mässing, men den har kortate mätsökarbas än Leicas M-kameror.

Mekanisk slutare, inbyggd ljusmätare, glasklar mätsökare, M-bajonett, byggd helt i metall med en nästan "Leica-lik" kvalitetskänsla och helt enkelt urläcker i olivgrönt med kromade detaljer. Och med en "vanlig" filmladdning via en baklucka med "index-fönster", lite snabbare och enklare än M-Leicornas avtagbara bottenplatta;-)

Postat 2010-11-27 18:05 | Läst 13677 ggr. | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera
Föregående 1 ... 64 65 66 ... 218 Nästa