Varför räcker det inte med bara (bra;-) bilder i en fotoblogg?

Leica M8, Voigtländer Ultron 28/2

Varför blir inte blogginlägg utan text eller med mycket lite text lika mycket lästa eller kommenterade - som inlägg med mera text?

Så är det i alla fall i min blogg och jag tycker mig kunna utläsa samm trend hos de andra fotobloggarna här på Fotosidan.

Kanske är det för att det redan visas så många bilder i kommunityt och redskapen för bilddiskussion finns i gränssnittet?

Eller är det så att en blogg kräver ord?

Mellandags-DOGMA

 
Leica M8, Ultron 28/2 @ISO 160 Obeskuren, endast framkallad från DNG i PS.

Packa pappas kappsäck - varför min digitala Leica-utrustning är att föredra ;-)

Leica M8, Summicron-M 50/2, Ultron 28/2, Summicron-M ASPH 35/2 + ett klassiskt Leitz motljusskydd 

Min Leica M8 baserade favorit kombo är faktiskt både kompaktare och något ljusstarkare än min gamla analoga. Den består ursprungeligen av ett M-hus (M6 TTL) och 3st objektiv: 35/2, 50/2 och 90/2,8 . Kompakt, går med några rullar film ner i en mycket lite fotoväska.



Men M8:an har rört om lite i grytan, för att få samma brännvidder så måste en 28:a in och 90mm blir långt  med x1,3 förlängningsfaktor. Så Elmarit-M 90/2,8 såldes och in kom en Voigtländer Ultron 28/2. Vilket ger kombon: (28)35/2, (35)50/2 och (50)70/2 som inte bara blir en smula ljusstarkare - den är även betydligt kompaktare.



Nu behövs faktiskt inte längre någon fotoväska - allt jag behöver går ner i fickorna. Billinghams "Simplies" skyddar objektiven, inga filmrullar, bara ett sämskskinn (i en filmburk ;-) och en öronblåsa - så är jag redo för att möta "the mean streets"!

Lazy Sunday Picture

The beauty and the beasts: Summicron 35mm vs Nokton 35mm and Ultron 28mm on a Leica M9

Leica M9, Summicron 35mm f/2 Kamerans JPG Detta är bilden som jag utgått från - obeskuren.

En av mina absoluta favoritgluggar är Leicas asfäriska Summicron 35mm f/2, en annan är Voigtländers Nokton 35mm f/1,2. (den senare går tyvärr inte att använda på Leica M8). Och pga att 35:an blir en normal på M8:an så har Voigtländers Ultron 28mm f/2 fått bli min nya "standard vidvinkel" på digital-Leican (motsvarar i praktiken ganska exakt 37mm).

För mig har Leica Summicron-M ASPH 35mm i många år representerat den högsta graden av optisk perfektion, den levererar krispiga, distorsionsfria och vinjetteringsfria bilder med skärpa ända ut i hörnen på alla bländare. Och den är ett "mellanpris" objektiv för Leica: dagspris ca 25.500 Kr ;-)
Jag har länge drömt om ett riktigt ljusstarkt objektiv, antingen en Summilux 35:a eller en Noctilux 50. Valet föll slutligen på Voigtländers Nokton 35:a som kombinerar vidvinkels tolerans mot långa slutartider (man tjänar minst ett steg jämfört med normalen) med "Noctens" brutala ljusstyrka - till ett i Leica-sammanhang lågt pris: ca 10.000 Kr. 
Men numera är Voigtländers ljusstarka f/2 28:a den vanligaste gluggen på min M8 - på papperet nästan identisk med den sju gånger dyrarare Leica motsvarigheten: Summicron ASPH 28mm f/2 - 5.500 Kr mot 35.000 Kr!

Leica M9 med sitt fullformat och sina 18 miljoner pixlar inbjöd till en liten jämförelse: hur står sig dessa tre gluggar på full öppning mot varandra?
Så jag fotograferade samma motiv med alla tre, samma inställningar i kameran: 160 ISO, f/2 och 1/125 sek. alt. f/1,2 och 1/250 sek. Nedan är ett utsnitt (centrum) från kamerans JPG i 200% förtsoring:


Centrumskärpa. Från vänster: Summicron 35mm f/2 - Nokton 35mm f/1,2 - Ultron 28mm f/2 

Givetvis så är testet ovetenskapligt ;-) Jag har inte använt stativ och jag har tagit ett steg framåt för att få samma bildutsnitt med 28:an som med 35:orna. Ganska så väntat är Summicronen skarpast, med skillnaden är inte enorm och Noktonen överraskar verkligen på bländare f/1,2. Man kan konstatera att objektiven är förvånansvärt likvärdiga med tanke på priskillnaden. Men detta var som sagt bildens centrum, om man betraktar bilden längre ut mot kanterna kan man konstatera att Summicronen spelar i en egen division, Utronen men framför allt Nokton är helt klart konstruerade för att ge maximal skärpa i centrum vid full öppning. Bländar man ner ett par steg så blir objektiven betydligt mera homogena i sin återgivning. Detta gäller även vinjetteringen, Summicronen är befriad från fenomenet men både Noktonen (inte oväntat) och Ultronen uppvisar en klart synlig vinjettering vid största bländare. Något som dock försvinner helt när optiken bländas ner.


Vinjettering. Från vänster: Summicron 35mm f/2 - Nokton 35mm f/1,2 - Ultron 28mm f/2 

Nästa intressanta område för en jämförelse är den sk "bokeh'n" eller "släppet". Dvs hur objekt återges i de delar av bilden som ligger utan för skärpeplanet - kort och gott: hur snygg är oskärpan?


Bokeh. Från vänster Summicron 35mm f/2 - Nokton 35mm f/1,2 - Ultron 28mm f/2 

Döm själva ;-)

Min sammanfattning blir: Summicronen är såklart bäst men spec. Noktonen överraskar verkligen. Med tre asfäriska linsytor så är den närmast en optisk "Ferrari" till "Fiat-pris" ;-) Ultronen är bra (spec. jämförd med DSLR-optik) men den har lite svårt att hävda sig mot de två andra objektiven i testen på full glugg. Nedbländad är den dock helt likvärdig. Antagligen beror detta främst på att Ultronen saknar asfäriska linser. Å andra sidan så märks inte detta så mycket på M8:an som effektivt "beskär" lite av svagheterna ;-)