En återuppväckt plåtslagare
Staten säljer ut, men är verkligen kalla kriget slut?
På 50-talet var det många fortfarande hade världskriget i färskt minne, och det kalla kriget och hotet om Bomben var högst påtagligt. Följaktligen skulle allt viktigt ner under berg, och alla lämpliga berg urholkades för diverse försvarsändamål. Huruvida detta verkligen skulle hjälpa om Ryssen släppte en Bomb är svårt att avgöra, men det lät förmodligen som en väldans bra idé just då med tanke på hur många bergrum som skapades under den tiden.
Östra inslaget till bergrummet i Lurbo
I Lurbo i utkanten av Uppsala finns ett av dessa bergrum, och just detta såldes nyligen för fyndpriset 5,1 Miljoner kronor. Det kan tyckas som en hög summa för ett övergivet och nedgånget hål i marken, men det är trots allt en fastighet på 2 400 kvadratmeter inte mer än några kilometer från centrala Uppsala. Man får betala lika mycket för vilken Svenssonvilla som helst :)
Detalj från stålporten till inslaget. Färgröran är resultatet av borttvättad graffiti (förmodligen inför försäljningen).
Från början var detta en stabsplats för Fo47, men enligt uppgift ska också läkemedelsbolaget Pharmacia och Uppsala Universitet haft verksamhet här. Forskningsbolaget Dividend Industries som köpt bergrummet verkar inte riktigt bestämt sig för vad de ska ha det till, men det lutar åt att det blir ett slags underjordiskt växthus.
Nedfarten till östra inslaget
Jag, och många med mig, tycker såna här gamla "hemliga" anläggningar är spännande, och det har tydligen tidigare gått att ta sig in i det här bergrummet genom lite olika vägar (vilket förstås var synnerligen olagligt). Jag har själv tillbringat drygt ett år i ett annat berg i Norrland där jag ägnade mig åt luftbevakning, och det är något fascinerande över hur det går att bygga såna här jätteanläggningar inne i ett berg. Jag hittade en lucka i marken som gick att öppna, men luckan var aptung och det luktade inte godis när jag öppnade den, så jag konstaterade bara snabbt att det verkade vara vattenfyllt under den och försökte inte ta några bilder av hur det ser ut ...
Västra inslaget, som var tänkt att kamoufleras för att se ut som berg och tidigare doldes av ett skjul
När man ser bilder från insidan av bergrummet inser man att det inte varit helt övergivet och förfallet under alla dessa år. Det finns elektricitet, och det är förvånansvärt välstädat. Det lär ska ha använts för lagring ända fram till 2012. Det skulle ju vara oerhört spännande att få se och fotografera insidan själv, men jag misstänker att jag får nöja mig med exteriören och se andras bilder av insidan tyvärr.
Nödutgång? (alldeles till vänster om det plomberade västra inslaget)
Jag tycker sånt här är både kul och intressant, om än lite smånördigt. Såna här bilder blir inte jättefantastiska, men jag tycker de har sin charm och de är en bra tidsdokumentation. Med tanke på hur det utvecklat sig i Ukraina och Ryssland kanske man också borde ta sig en funderare på om det kalla kriget riskerar återkomma, och vilka åtgärder vi och andra då kommer att utföra. Ska vi ner i berget igen, eller går det att lösa på andra sätt?
Hågaån. Östra inslaget är till höger i bild, men syns inte alls härifrån (och troligen inte heller uppifrån)
Vi får hoppas att vi inte ska behöva känna behov av att gömma oss i berget i framtiden, och det är ju bra om många av dessa gamla samhällsinvesteringar faktiskt går att återanvända till andra, och förhoppningsvis fredligare bruk.
Jag kunde inte riktigt bestämma mig för om bilderna skulle vara svartvita eller i färg, och kom fram till att det får bli både och - de svartvita hittar ni nedan och alla bilder finns som alltid på min flickr :)
Källor och länkar:
Artikel i UNT om försäljningen av bergrummet
Tips angående uppgradering av Nik Collection och en solkatt
Det kanske bara är jag som funderat på hur det där med uppdateringar av Nik Collection går till efter att Google köpte programsviten, och det enkla svaret som jag förstått det är att det går inte till så lätt. Programmen uppdaterar möjligen sig själva utan att göra något väsen av sig, men nya moduler och sådant får man inte med någon automagi.
För att få hem en fullständig uppsättning av alla moduler måste man använda sig av den nedladdningslänk som var med i orderbekräftelsen (och man kan få ett nytt mejl genom att kontakta deras support).
Jag hämtade installationsprogrammet idag, och hittade en ny modul (Analog Efex), men i övrigt har jag inte sett någon skillnad ...
Nony i dagens eftermiddagsol, endast behandlad i Lightroom 5.3
Samma kattjävel, men svartvitifierad i Silver Efex Pro 2
Och slutligen behandlad i den nya modulen Analog Efex Pro
Inte vet jag om jag kommer att använda den nya modulen, men nån gång kan det kanske vara skoj ...
Ha en go helg!
Edit: det visade sig nu att det kanske bara är jag som är dum eller nåt, och att modulerna visst uppdateras och installeras automagiskt, men jag låter inlägget stå kvar ändå - alltid förvirrar det någon :)
Fotofika på lördag och en massa gamla Uppsalabilder!
Rauni har redan skrivit en påminnelse, men det skadar ju inte med fler. På lördag är det alltså fotofika på Konditori Fågelsången i Uppsala klockan halv elva i ottan. Alla är välkomna :)
Jag har inga färska Uppsalabilder att bjuda på, så här kommer lite gammal skåpmat!
1. Hågaån, april 2006
2. Uppsala, april 2006
3. Hågadalen, maj 2006
4. Eriksberg, juli 2006
5. Botan, januari 2007
6. Eriksbergsskolan, juni 2007
7. Kattan Pekka på promenad vid Kung Björns Hög, april 2008
8. Inslag till bergrummet i Lurbo, maj 2012 (mer info här)
9. Skandis GP, maj 2013
Man kan manipulera utan photoshop också!
Jag har skrivit en massa jättelånga inlägg med drösvis med bilder på sistone, men idag blir det bara en endaste liten bild och i den är inga efexprogram och dylikt inblandade!
Östra Ågatan nånting (tror jag - jag tog bilden 2005 så jag minns inte)
Ha det!
Förändring, är det verkligen så himla farligt?
Många människor motsätter sig förändringar av alla de slag, och så har det alltid varit. I Stockholm är Slussen ett hett diskussionsämne, och här i lilla Uppsala är det många som ondgör sig över att den "fina" tårtpappersfasaden på Åhlénshuset ska bort (trots att den under många år var utskälld som en skamfläck för Uppsala). Arkitekten som ritade huset (och två snarlika Tempohus i Borås och Farsta) verkar själv ta ganska lätt på saken, och han om någon borde väl bry sig ...
Maskinerna tuggar i sig bit efter bit av Åhléns
Det är fortfarande många som ser rött när UKK (Uppsala Konsert och Kongress) kommer på tal, och där är det främst politiska skäl till ogillandet, men det är många som också talar om hur illa det passar in i den gamla fina miljön runt Vaksala Torg. De som använder sig av det argumentet nämner då passande nog bara husen på västra sidan av torget, då östra sidan är typiska betongklumpar i bästa öststatsstil.
Vackert?
Detta ogillande av förändringar finns inom alla områden. Maten var bättre förr, bilarna var snyggare förr, jag var snyggare för och ungdomen nu för tiden är inte mycket att hurra för. Det man minns är det som var bra förr, och inte att det i många fall också var mycket sämre. Visst var bilarna snygga förr i tiden, men de var inte direkt miljövänliga och det var inte kul att krocka med dem (det är det i och för sig inte nu heller, men det är i alla fall säkrare).
Svista Värdshus
När jag och kamraterna hade nytagna körkort var det populärt att åka till Svista Värdshus och fika vid alla möjliga konstiga tidpunkter. Efter omläggningen av E4 förbi Uppsala gick det snabbt utför och lades ner. När jag postade dagens bilder av värdshuset på Facebook fick jag många reaktioner från folk som nostalgiskt minns sina egna nattmåltider på haket, och en del beklagar sig över att det numera bara är snabbmat utan kvalitet överallt. Som jag minns det var det mest bränt kaffe och flottiga köttbitar av suspekt ursprung som på vilken vägkrog som helst. Minnena är godare än maten helt enkelt ...
Svista Värdshus
Ja, visst kan det vara trist att miljöerna omkring oss förändras och att allt inte längre är som vi minns från förr, men utvecklingen går hela tiden framåt och vi måste följa med för att inte bli bittra gamla gubbar och tanter som sitter och tycker illa om allt och alla på nätet (och innan nätet var det via insändare till lokalblaskan).
Dragarbrunnsgatan
Också många fotografer är synnerligen konservativa i sitt tänkande. Kameror ska fungera som de alltid gjort och inte innehålla en massa Kalle Anka-funktioner. När det kom motordrivna kameror som gjorde det möjligt att ta flera bilder per sekund var det fusk, när Minolta kom med den första systemkameran med autofokus som var ekonomiskt möjligt för hobbyfotografer att köpa var det fusk, och när digitalkamerorna började komma var det förstås också fusk.
Information om "det nya city" framför Rådhuset i Uppsala
Det finns förstås många som har goda skäl att använda sig av gammal teknik inom både fotografi och annat, och det är inte alltid bättre med nytt. I många fall uppväger dock fördelarna med det nya, och då tycker jag det är synd att förkasta det just bara för att det är nytt. Man behöver inte göra allt på samma sätt som det gjordes förr, men man får förstås göra det om man föredrar det (och om det är praktiskt möjligt).
Se förändringar som möjligheter, och inte hinder :)
Tack för idag!































