En återuppväckt plåtslagare

Lite prylar, lite text och alltid bilder

Fina gamla bilar på Ulva Kvarn

Jag missade årets premiär på Ulva som var förra veckan, men idag var det kanonväder så jag åkte dit efter jobbet. Tyvärr kom jag iväg lite sent, så många hade redan lämnat området. Det fanns dock en hel godbitar kvar att titta på.

Alla bilder är tagna med NEX-7 och min nya 35/1,8, och jag konstaterar att skillnaden i bildvinkel mot min Sigma 30 mm märktes ganska mycket vid bilfotografering - jag blev tvungen att backa märkbart mer med 35:an. Nåväl - över till bilar och bilder!

1. De som visar sina fordon på Ulva använder dem, och de flesta bilarna är inte i uställningsklass, men oftast mycket fina ändå. Den här Minin var i fint originalskick såvitt jag kunde se.

2. Den här vackra motorn hittade jag i en Saab 96

3. Min lilla bil är liten, men denna Fiat 500 är ytterligare ett par centimeter kortare och klart smalare. Tygtak är ju alltid trevligt (när de håller tätt) :)

4. BMW gör fortfarande snygga bilar, men den här 2002:an (modellbeteckningen - inte årgången) med de stora glasytorna och smala stolparna tycker bräcker det mesta :)

5. Coupévarianten av Jaguar E-type är inte fullt så eftertraktad som den taklösa, men jag tycker den är attans snygg.

6. Volvo Amazon har alltid varit en av mina favoritbilar. Det går också att komma över fina exemplar utan att ruinera sig, till skillnad från många andra klassiska bilmodeller.

7. Saab Sonett är en ovanlig syn på vägarna. Jag tycker man kan ana släktskapet med den mycket vanligare 99:an när man kollar in baken på denna.

8. Det brukar alltid vara rätt många motorcyklar också på Ulva - här en Laverda i vacker orange kulör :)

9. Den här saken har jag ingen aning om vad det är för något, och den var inte direkt i nyskick. Det kan vara fint med lite patina också :)

10. Här är Sonetten på väg hem. Modellen fanns i lite olika utseenden, och den här fronten är kanske inte den vackraste av dem ...

11. Motorcyklar är inte min starka sida, så jag har ingen aning om vad det här är för nåt. Den är i alla fall grön och fin :)

12. Avslutar med en vacker MGA i mycket fint skick.

Det var allt för den här gången. Ha det!

P.S. Stora bilder finns förstås som vanligt på flickr. D.S.

Postat 2013-05-28 21:48 | Läst 26564 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Aldrig får man vara riktigt nöjd! (Var är min komfortzon när den så väl behövs?)

Efter en lång och kall vinter med ofantliga mängder snö var vi nog många fotografer som såg fram emot våren. Vädergudarna behagade dock dröja med att tillgodose oss på den punkten, och nu när våren väl är här har den sanslöst snabbt gått över i något slags försommar. Under min promenad från kontoret på gågatan till bilen i Luthagen funderade jag lite på vädereländet ...

Här gick det inte att ta några rökpauser för en månad sedan - då var det vatten upp till bänken

När snön smälte för en dryg månad sedan var det mest spännande man kunde fotografera här i Uppsala den översvämmade Fyrisån. Det var i och för sig ganska spännande, men alla tog ju ungefär samma bilder :)

Nu är vattnet borta och det har ganska fort blivit ordentligt mycket varmare. Det resulterar i en jävla massa sånt där grönt elände i alla bilder. Hur man än bär sig åt blir alla bilder som innehåller växtlighet illgröna.

Här har jag nog inte lyckats få det riktigt skarpt nånstans, men det är jättegrönt!

Idag fotograferade jag med en digitalkamera (kanske inte så konstigt eftersom jag just nu bara äger digitala kameror), och det var ju tur det. På filmtiden var det många fotografer som frestades att ladda kameran med filmer som t.ex. Fuji Velvia - om mina bilder från idag är gröna, så kan jag garantera er att samma bilder fotograferade med Velvia hade varit oooootroligt mycket mer gröna (och inte så lätta att påverka i efterhand).

Dans på bryggan

Nu är det ju så att eftersom jag använt just en digital systämkamera för att fotografera de här bilderna idag, så kan jag välja att göra mig av med allt det där gröna slemmet från bilderna på ett mycket enklare sätt än om jag fotograferat med film. Det har diskuterats tidigare här i bloggarna (bl.a. i min) om det där med att ta bort färg ur bilderna verkligen hör hemma i dokumentärfotografi. En del tycker att bilderna ska vara så lika verkligheten som möjligt, och andra tycker att det är svartvitt som gäller för hela slanten.

Lätt sepiatonade och färglösa rökare

Jag utger mig inte för att göra dokumentära bilder. Inte heller är jag gatufotograf, naturfotograf eller sportfotograf, trots att jag ibland gör bilder som hör hemma i dessa (eller andra kategorier). Jag är en glad amatörfotograf (till skillnad från den ganska uttråkade proffsfotograf jag var i början av 90-talet), som fotografera det som faller mig in och jag följer inte några pretentiösa regler om hur bilder ska se ut eller med vilken utrustning de ska tas.

Blev ju inte skarpare i svartvitt, men rätt snyggt ändå ...

Jag är av den liberala inställningen att man får göra vad man vill med sina bilder, och kalla dem för vad som helst så länge man inte försöker föra folk bakom ljuset eller kränker de man fotograferar. Jag försöker undvika att fotografera folk i situationer jag själv inte skulle vilja bli fotograferad i (fast det säger inte så mycket eftersom jag står ut med nästan vad som helst på den punkten).

Den här blev lite mer dramatisk i svartvitt

Nu har jag konstaterat att jag fotograferar vad skit som helst och är ganska nöjd med det. Jag tycker nog egentligen lite bättre om hösten när det är riktigt fint väder, och fortfarande varmt - då är det åtminstone inte så jäkla grönt överallt (även om det som synes går att råda bot på). Någon komfortzon vad gäller foto har jag nog inte hittat trots att jag fotograferat i 30 år ...

Jag har lite tankar på att börja fotografera analogt igen i sommar, om jag bara får tag på den kamera jag behöver. Vi får väl se om jag hittar någon komfort i den analoga världen igen, fast det skulle ju förstås innebära att jag inte kan välja mellan färg eller svartvitt ... Aldrig får man vara nöjd :)

Postat 2013-05-27 22:09 | Läst 20933 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Fototips för helgen - Rollout i Västerås

'

På söndag är det Rollout på Hässlö Flygfält i Västerås, och gott om flyguppvisningar. Kostar 200 pengar och är klart sevärt (åtminstone förra året) :) http://www.flygmuseum.com/evenemang

Postat 2013-05-25 01:19 | Läst 7805 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Fusk-HDR

Gjorde en fuskis i HDR Efex Pro, då ljuset i parkeringshuset var rätt besvärligt. Vet inte om det blev så jättebra, men jag tycker motivet är lite kul :)

Vem kompenserar för vad? Fotograferat med NEX-7 och Sony 35/1,8 OSS

Trevlig helg!

Postat 2013-05-24 21:46 | Läst 19113 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Normalobjektiv med stabilisering - ska det verkligen vara nödvändigt? (Sony E 35 mm f/1.8 OSS)

Svaret på frågan i rubriken är naturligtvis nej! Vi behöver inte normalobjektiv med bildstabilisering, och vi behöver inte heller några andra objektiv med stabilisering - det gick alldeles utmärkt att göra skarpa och fina bilder innan Canon 1995 presenterade ett stabiliserat 70-300. Ska man vara riktigt noga så behöver vi nog inte kameror eller objektiv heller, eftersom det gick att måla och teckna innan det första fotografiet gjordes ;)

Lyktor. NEX-7 och Sony 35/1,8 OSS @ f/2,2, 1/200 sekund

Om jag nu utgår från att vi faktiskt behöver våra kameror, och jag är övertygad att många av oss här på FS skulle tycka livet blev tomt utan dem, så kan jag i stället gå vidare till det där med stabiliseringen. Canon och Nikon var de tillverkare som var tidigt ute med optiskt stabiliserade objektiv, och under lång tid var den gängse uppfattningen att stabilisering endast behövs för teleobjektiv (och det är onekligen med såna det gör mest nytta).

Minttabletter. Nex-7, Sony 35 mm f/1,8 OSS @f/2,8, 1/13 sekund. Notera gärna att den blå ljuspunkten inte är helt rund trots den stora bländaröppningen och att de sju lamellerna är rundade.

Den här uppfattningen ställdes lite på ända år 2004 då Minolta visade sin 7D - en DSLR med en sensor som motverkar skakoskärpa i stället för att hantera det i objektiven. Tekniken var inte alltid lika effektiv som optisk stabilisering i objektiven, men den har sedan dess utvecklats en hel del och har den stora fördelen att fungera med alla objektiv man monterar på kameran (med vissa begränsningar som jag inte tänker gå in på). Den mest avancerade tillämpningen av sensorskak just nu står nog Olympus för med en sensor som kan röra sig i princip åt alla håll.

Nony. NEX-7, Sony 35/1,8 OSS @ f/2.2, 1/60 sekund

Jag är själv apdålig på att hålla kameran stadigt på alla möjliga slutartider, så det där med stabilisering var mycket välkommet för mig oavsett om det görs via en skakande sensor eller skakande linser i objektivet. I och med att Canon och Nikon plötsligt fick konkurrenter där i princip alla objektiv var stabiliserade var de förstås tvungna att införa sin optiska stabilisering i allt fler objektiv. Nu är det få objektiv från dessa tillverkare som inte finns i stabiliserad version (inklusive enkla kit- och telezoomar).

Rossi. Nex-7, Sony 35/1,8 OSS @ f/2,2, 1/30 sekund

Den stora fördelen med Nikons och Canons optiska stabilisering jämfört med sensorskak var att också sökarbilden stabiliseras - något som är mycket trevligt med långa teleobjektiv. Det finns kikare med samma teknik, och de skulle knappats tillverkats om den tekniken inte gjorde nytta. Nu är dock en del systemkameror utrustade med elektronisk sökare, och då kan sökarbilden stabiliseras också i de kameror som har sensorskak. Detta är dock inte något som fungerar i alla kameror av en eller annan anledning.

En massa gamla tidningar. NEX-7, Sony 35/1,8 OSS @ f/4, 1/160 sekund

Fortfarande är det så att de flesta objektiv med kort fast brännvid och hög ljusstyrka saknar stabilisering (när inte kameran stabiliserar alltså). Tillverkarna hävdar att det kan försämra bildkvaliteten och att det inte tillför så mycket nytta med kortare brännvidder (trots att de säljer massor av normal- eller vidvinkelzoomar som har stabilisering). Ett annat argument är att ljusstarka objektiv inte behöver stabilisering, eftersom man får kortare slutartider med stor bländaröppning, (fast Canons dyra och hyfsat ljusstarka 28/2,8 IS och 35/2 IS motsäger i viss mån detta).

No pressure! Nex-7 och Sony 35/1,8 OSS @ f/4, 1/160 sekund

Som en del av er redan vet använder jag sedan något år en Sony NEX-7 som min primära kamera. Jag har inte längre behov av den snabbhet och tillbehörsutbud som finns i tjockkameror, och har funnit att den här typen av kameror passar min nuvarande fotografering väl. Sony NEX har dock inte stabiliserad sensor, trots att Sony övertagit arvet från Minolta. Min kitzoom, och mitt porträttobjektiv (50/1,8 OSS) är stabiliserade, men det objektiv jag använt mest det senaste året är en Sigma 30 mm f/2,8. Den är inte stabiliserad, men är billig och har gett ett mycket bra bildresultat!

Vi och grannarna har onekligen olika smak vad gäller brevlådor - våran är den i mitten. NEX-7, Sony 35/1,8 @ f/1,8, 1/125 sekund.

Jag har missat en hel del bilder med Sigman för att jag är så dålig på att hålla stadigt, och eftersom Sony valde att satsa på design och tunnhet i sin NEX-serie fick inte sensorstabilisering plats. De kan förstås också ta extra betalt för stabiliserade objektiv, men jag tror huvudpoängen är att NEX-fattningen också används för video (och där är det optisk stabilisering som gäller än så länge för bästa resultat). Alltså blev jag klart intresserad när jag förra året läste att det skulle komma en 35/1,8 med stabilisering. Något längre brännvidd än min Sigma och tre gånger så dyr (Sigman motsvarar 45/4 på småbild och Sonyn blir 52/2,5 ungefär vad gäller skärpedjup och ljusinsläpp).

En gammal stol i min trädgård. NEX-7, Sony 35/1,8 OSS @ f/1,8, 1/160 sekund

 Igår fick jag min Sony 35 mm i brevlådan (eftersom jag förstås inte kunde avhålla mig mer än några månader från att beställe en), och jag har som ni ser inte hunnit göra så många vettiga bilder med den. Det jag hittills konstaterat är att den har klart snabbare AF än Sigman, men den är lika trög i uppstart (fast det är nog snarare NEX-7:an). Den är också snabbare och säkrare på att sätta skärpan än min 50/1,8 OSS. Det som förvånade mig mest när jag öppnade kartongen var dock storleken - den är mycket mindre än jag trodde. Storleken är i princip densamma som den ljussvagare Sigman (utan motljusskydd på Sonyn då) - den väger något mer, men det ser jag snarast som en fördel.

Nony. NEX-7 och 35/1,8 @ f/2,2 på 1/100 sekund

 Är den bättre än Sigman då? Fan vet - jag har bara testat hemma än så länge, men stabiliseringen hjälper helt klart och den är skarp. Den högre ljusstyrkan gör att jag kan isolera motivet mer och jag tycker bakgrundsoskärpan är snygg. Den känns också bättre byggmässigt då det är mindre plast och den skramlar inte med kameran avstängd (fast det är inget fel när Sigman skramlar - den är skapt så).

Funkar på lite längre håll också. NEX-7 och 35/1,8 OSS @ f/5,6, 1/100 sekund

 Jag har inte testat hur distorsionen är ännu, och jag har inte använt några kameraprofiler i Lightroom när jag konverterat dessa bilder (för objektiven - jag har däremot använt en färgprofil jag gjort med qpcard). Jag lär återkomma med fler bilder, men jag måste nog säga att trots att jag var väldigt nöjd med Sigma 30/2,8 så blir det ännu bättre med denna :)

Hörn- och kantskärpa är inte perfekt, och den har en del purple fringe på full öppning med vissa motiv, men på det hela taget tycker jag den verkar bra. Det är ett dyrt normalobjektiv, men det är stabiliserat (vilket det är ganska ensamt om), och det går att göra snygga bilder med det :)

Fullstora bilder finns som vanligt på min flickr om ni vill pixelpeepa (fast flickr är lite stökigt nu för tiden).

Postat 2013-05-24 00:21 | Läst 19796 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera
1 2 3 Nästa