En återuppväckt plåtslagare

Lite prylar, lite text och alltid bilder

X-Pro 2 med XF 56mm f/1.2 - en fantastisk kombination

Under vintermånaderna blir det lätt lite stiltje på fotograferandet, men idag visade vädret sin bästa sida och jag gav mig ut för att prova mitt nya 56mm-objektiv. Fujinon 56/1,2 är en rejäl klump jämfört med den 23:a och 35:a jag har sedan tidigare. Objektivet motsvarar ett 85/1,8 på småbild, och är ungefär i samma storlek (vilket det alltid blir). Det är inte vädertätat, och autofokusen är inte blixsnabb men fullt tillräcklig för mina behov.

Självporträtt 1/160s f/1,8 ISO 800

Objektivet har en mycket bättre byggkvalitet än det 50/1,8 OSS jag hade till min Sony (vilket det ska ha då det kostar mer än dubbelt så mycket). Det är också minst lika skarpt på f/1,2 som Sonyobjektivet är på f/1,8, och nedbländat till f/1,8 slår det Sonyobjektivet med hästlängder.

Kattjävel @ f/1,2 1/18000s ISO 400

Med Fujikameran kan jag också använda objektivet på full öppning i starkt solljus tack vare den elektroniska slutaren som går ner till 1/32000s. Något som inte gick på min A6000 (men finns på nyare Sony).

Vårfika @f/1,2 1/7000s ISO 400

En del objektiv ger en snygg bakgrundsoskärpa endast på lite kortare avstånd, men så är inte fallet med Fujis 56:a tycker jag. Den fungerar bra också på lite längre avstånd för att isolera huvudmotivet från bakgrunden.

Cykelproblem? 1/6000s f/1,4 ISO 400

Objektivet levereras förstås med motljusskydd (av plast), och det känns stabilt och verkar göra sitt jobb. Skyddet är (förstås) ungefär lika långt som till ett 85mm till småbild och följden är att X-Pro 2:an inte längre är någon liten och lätt kamera, men det kan jag leva med när det är ett så pass bra objektiv. Jag tycker det här objektivet presterar minst lika bra som det Sony 85/1,4 GM jag testade på en A6300 i våras (och det objektivet kostar mycket mycket mer).

Motljus 1/10000s f/1,4 ISO 400

Ett sånt här objektiv är främst tänkt för porträttfoto på olika avstånd, och till det fungerar det förstås ypperligt. Det enda jag saknar från mitt Sonyobjektiv är stabilisering (som dock slutade fungera på den gluggen).

Felix 1/4000s f/1,4 ISO 400

Felix 1/5800s f/1,4 ISO 400

Felix och kattjävel 1/10000s f/1,8 ISO 400

100% crop från ovanstående bild (klicka för att se förstorad)

Nu har jag ett system som visserligen inte är fullt så lätt och smidigt som det jag hade från Sony, men som har möjlighet att ge mycket högre bildkvalitet (till ett klart högre pris). Skulle jag fortsatt med Sony hade det heller inte hjälpt att byta till A6300 eller A6500, utan jag hade behövt gå upp till småbildskamerorna i A7-serien. Då hade det totalt sett blivit ännu dyrare, eftersom de bra objektiven till dem kostar mycket och är stora och tunga.

Jag är på det hela taget mycket nöjd med bytet till Fuji, och med deras objektivutbud finns inget som helst behov av större sensor för att få kort skärpedjup. Behöver man fler pixlar än 24 MP finns deras nya mellanformatare :)

Ha en fortsatt trevlig helg!

Postat 2017-03-11 17:45 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Tiden går, och vi med den!

Mitt digitala bildarkiv sträcker sig nu drygt elva år tillbaks i tiden. Den 30 december 2005 fotograferade jag uppenbarligen sönerna och en av systersönerna med min EOS 5D. Bilderna är efterbehandlade i Lightroom och Silver Efex.

Felix

Oliver

Martin

Ha ett riktigt gott nytt år!

Postat 2016-12-30 19:39 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Fika, kattjävlar och ungar!

Jag har legat på latsidan vad gäller bloggandet på sistone och här är ett försök att komma ikapp lite, så ni får stå ut med att det blir blandad kompott som sträcker sig över lite längre tid än vanligt :)

Förförra helgen var det som brukligt Dagnys fotofika på konditori Fågelsången. Det var som vanligt trevligt - trots att jag och Björn inte lyckades komma överens om hur det förhåller sig med tidningarnas eventuella negativa särbehandlande av Sony ;) (No hard feelings, Björn!)

Anna, Lena och Rauni fick ett alldeles eget tjejbord!

När jag promenerade från kondiset till min bil blev jag stoppad av en tiggare som satt utanför ICA. Han gestikulerade glatt, och visade med teckenspråk att han inte var ute efter pengar utan ville bara bli fotograferad. Han poserade stolt och gjorde tummen upp när jag tagit bilden och visat honom.

EU-migrant

Nu gör vi ett litet hopp fram till fredag den trettonde, och det enda vettiga jag fotograferade då var kattjäveln, men han ställde som vanligt snällt upp och poserade :)

Nony

Lördagen den 14 februari var en stor dag för sonen Felix, då han dels blev myndig och dels åkte till Stockholm på konsert med Tenacious D på Fryshuset. Tyvärr var hemresan inte så kul, då sista tåget blev inställt så han fick vänta på ersättningsbuss och jag hämtade honom på stationen någon gång efter två på morgonen (men konserten var bra, så han var nöjd ändå).

Felix på 18-årsdagen

Födelsedagen firade vi på restaurang Golden China i Uppsala där vi fick sällskap av storebror Oliver med flickvännen Elin. Golden China är en lite annorlunda kinakrog i bemärkelsen att de har två menyer - en med kinesisk mat, och en med svensk "kinamat". De har mycket gott, och det skiljer sig en hel del mot de vanliga fyra små rätterna eller kyckling med mandel.

Elin och Oliver

Oliver och Elin

I torsdags åkte jag till Stockholm där jag träffade kollegan Martin och pratade en massa strunt. Eftersom Martin stod i duschen när jag kom passade jag på att fotografera hans fina skylt utan att han kunde stoppa mig, men jag riskerar väl åtal för det ...

Jag innehade åtminstone inte några sprängämnen ...

Stadshuset sett från Kungsbron

När jag kom hem från Stockholm konstaterade jag att Felix faktiskt ägnar sitt sportlov åt sportande (fast alla ser nog inte e-sport som någon riktig sport ...).

Felix spelar Counterstrike

Nu har vi äntligen kommit fram till idag, och idag blev det fotografering att kattjävlar igen. För några veckor sedan fick de (kattjävlarna alltså) en ny fin klösbräda av äkta kartong som kostade några tior på Citygross. De gillar den klösbrädan väldans mycket, då den är pimpad med kattmynta :)

Hjalmar kramar kartong!

Nony chillar på sin låda ute på trappan

Oliver hade lite problem med sin stationära Windowsdator som vägrade hitta någon hårddisk att boota från, vilket i sig var en förbättring från att den först inte gick att starta alls. Att den inte gick att starta berodde på att strömbrytaren helt enkelt gått sönder (något jag aldrig råkat ut för tidigare), och antagligen blev något på disken skadat i samband med att den gick sönder. Som tur var gick det att lösa utan ominstallation genom att starta från en USB-sticka med Windows och välja den automagiska reparationsfunktionen (och fort gick det också) :)

Oliver pillar med sin Mac (som inte är det minsta trasig)

Det var ett ganska stort knippe tämligen alldagliga vardagsbilder, men jag tycker såna också är värde både att visa och spara. Det är åtminstone roligare än bilder av kameror (även om jag också tar sådana ibland) :)

P.S. Egentligen borde jag kanske inte kalla sönerna för ungar eftersom båda nu är myndiga, men för mig är de alltid mina barn :) D.S.

Postat 2015-02-22 15:05 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Det var bättre förr (2006)?

En del hävdar att fotografin var bättre för när vi som fotograferade var yngre och utrustningen var enklare, men jag är inte så säker. Nu har jag i och för sig inte gått så långt tillbaks i tiden, men jag kan konstatera att det hänt en del rent tekniskt under de åtta år som gått sedan jag tog dessa bilder. Upplösningen har blivit högre, och bilderna tål hårdare behandling från nya kameror.

Något jag också konstaterar är att dessa bilder faktiskt duger alldeles utmärkt också nu, trots att de inte har fullt så många pixlar och att kamerorna rent generellt var sämre. Bildbehandlingsprogrammen har blivit mycket bättre på åtta år, och jag hade förmodligen inte fått till bilderna lika bra när de var färska - ny teknik kan alltså göra nytta på bilder man redan tagit :)

Nåväl - över till bilderna!

Morga Hage

Sonen Oliver med kamrat

Kattjäveln Hjalmar

Hågadalen

Några gamla pinnar

Låtsaskrig på Gärdet

Kattjäveln Smulan

Någonstans i Kroatien

Venedig

Sol och småkryp

Gatulek

Kanelbulle

Snel Hest

Det var allt jag hade att bjuda på från 2006. Jag återkommer med 2007 :)

Postat 2014-10-11 22:33 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Varför krångla till det? (trådlös blixt med automatik på Sony A6000)

Igår publicerades en alldeles utmärkt artikel här på FS om hur man bättre kan utnyttja sin blixt. I artikeln finns många bra tips om hur man hyfsat enkelt och billigt kan lära sig att ljussätta med manuellt kontrollerade blixtar. Jag har egentligen aldrig hållit på så mycket med det där med trådlös blixt, utan mina erfarenheter av mer kontrollerat ljus kommer mest från fotografering i studio för över tjugo år sedan.

Nu råkade artikeln vara väldigt väl tajmad då jag för någon månad sedan var tvungen att köpa en lite större blixt till min Sony A6000, och det blev en Sony HVL-F43M. (Ja, jag var tvungen då jag skulle fotografera bröllop, och det hade kunnat bli bara kattskit om jag inte haft tillgång till blixten.) Jag hade också sedan tidigare en Sony HVL-F20AM som jag köpt till min NEX-7, men den passar inte på A6000 utan adapter. En dylik adapter fick jag dock tag på hos Cyberphoto för det facila priset av 300 pengar, och den hämtade jag ut på posten idag. Med adaptern monterad på den lilla blixten och den större blixten monterad på den medföljande foten var det bara att sätta igång och testa!

Man kan göra hiskerliga självporträtt med en lös blixt! A6000 med 35/1,8 OSS

Fast nu var det ju förstås inte fullt så enkelt. Innan man kan börja fotografera med TTL-automatik och trådlös blixt måste prylarna ställas in på rätt sätt, och Sonys manualer är inte alltid solklara. Med hjälp av Google fick jag dock reda på att enklaste sättet är att montera den stora blixten (alltså den som ska vara trådlös) på kameran och sedan välja Flash mode: wireless - då ställer både kameran och blixten in sig på rätt sätt. Sedan tar man av den stora blixten, monterar HVL-F20AM på kameran och sätter på strömmen på alltihopa - med lite tur blinkar det rött på framsidan av den stora blixten (vilket innebär att den är beredd) och man kan testa att kopplingen mellan prylarna fungerar genom att trycka på AEL-knappen - då ska först blixten på kameran och sedan den lösa blixten blixtra till lite för att visa att de lever!

Här blev jag lite orolig, eftersom jag inte använder min AEL-knapp som en AEL-knapp, utan i stället för tumfokusering. Det visade sig dock fungera- när jag trycker på den visar båda blixtarna livstecken och kameran sätter igång att fokusera. Någon som dock var rätt irriterande nu (och lär bli ännu mer irriterande i längden) är att varje gång jag använder tumfokus får blixtarna för sig att prata med varandra, så det känns nästan som att gårdagens rekord i antalet blixturladdningar (dryga 47000) går att slå om man fotograferar mycket. Om inte annat lär det dra hyfsat mycket ström ...

En annan nackdel med att styra den huvudsakliga blixten med en mindre blixt på kameran är att det (som ni ser i mitt vackra självporträtt här ovanför) inte är så lätt att göra vackra självporträtt i en spegel. I mitt fall är självporträtten sällan särskilt vackra oavsett vilken teknik jag använder, men när man gör så här kommer den lilla blixten alltid att synas väldigt väl i bild eftersom den pratar med storebror just genom att blixtra - ljuset från den lilla blixten påverkar normalt inte motivet, men det gäller förstås inte när motivet får för sig att vara en spegelbild ...

Nu är väl just självporträtt i spegel inte sådant som hobbyfotografer/fotoentusiaster ägnar sig åt så ofta (åtminstone inte offentligt), så det problemet är nog inte så allvarligt i praktiken.

Vad kan man då göra i sammanhang som kanske bättre representerar vad vi amatörfotografer roar sig med?

Bakgrundsbelyst löv A6000 med Sony 50 mm f/1,8

Naturfotografering är populärt, och för det kan man förstås också använda en trådlös blixt. I bilden ovan har jag helt enkelt lagt blixten under lövet (som fortfarande sitter fast på sin gren - inga växter eller djur har skadats i produktionen av detta blogginlägg).

Samma bild men lite mer dystert grått

En mer vanlig användning av blixt (både med och utan snubbelsladd) är porträtt, och jag tycker nog också att det är där det kan göra mest nytta. När jag skulle testa på det stötte jag dock på patrull - min HVL-F43M (förskräckligt krångligt namn på en blixt) var visserligen försedd med en fot, men foten i fråga höjer inte blixten mer än några millimeter över den plats den placeras på. Det gör att ljuset väldigt lätt kommer underfrån (om inte motivet ligger på marken eller om som här sitter vid ett bord där blixten står).

Felix, med blixten snett nedifrån till höger (eller vänster för honom förstås). A6000 och 50/1,8

Det här problemet kan man förstås lösa genom att skaffa sig något slags stativ att fästa blixten på. Själv tänker jag prova med en sån där förskräcklig Gorillapod - de är fullständigt odugliga att hänga kameran på eftersom de vibrerar nåt så djävulskt, men det torde inte göra så mycket om man använder dem till blixtar. Idag blev det dock mindre optimal placering av blixten antingen på bord, mark eller i handen. Blixten i handen var populärt i pressfotosammanhang innan det där med automatiska blixtar som kan bo ovanpå kameran kom, och är fortfarande populärt bland exempelvis en del gatufotografer. I praktiken innebär det att man (jag) inte kan hålla vare sig kamera eller blixt särskilt stadigt ...

Felix med handhållen blixt uppe till vänster (höger?), A6000 och 50/1,8

I de bilder jag visat hittills är det ju ganska tydligt att jag använt blixt för upplättning (även om jag ställt in blixtkompensationen på -0,7 steg vilket jag tycker är minimum på mina Sonykameror), men man kan ju också använda blixten utan att det syns. Vän av ordning kan fråga sig vad det ska vara bra för - om blixten inte syns behövs den väl inte?

Mjo, ibland gör den det, eller den behövs ju förstås inte  (inga av våra prylar behövs egentligen), men blixten kan hjälpa till att få bilden att se mer naturlig ut när det befintliga ljuset jävlas.

En svartvit Felix framför en alldeles vansinnigt faluröd bakgrund - därav svartvitt

Den svartvita bilden av Felix är tagen med en starkt solbelyst faluröd trävägg som bakgrund, och Felix sitter i skuggan. Här har jag (handhållet) försökt få blixten att lysa i samma vinkel som solen. Alternativet hade varit en massa efterbehandling, som inte sett ett dugg mer naturligt ut, och det är nog för sånt här jag tycker en löst blixt gör sig bäst.

Ni som följer min blogg vet förstås att den ofta (för ofta?) består av en massa kattbilder. Jag testade förstås hur det fungerar med trådlös blixt för sådana bilder också :)

Nony med A6000 och 50/1,8 på låg nivå

Den låga placeringen av blixten (med den medföljande foten) gör att det blir lite läskiga skuggor runt kattskrällets ögonhålor, men allt blixtrande kors och tvärs (när jag fokuserar och när blixtarna ska komma överens om exponering) visade sig vara ganska bra för att fånga hans uppmärksamhet :)

Nony med A6000 och 35/1,8

Ett av de större Gorillapodstativen jag nämnde tidigare vore nog ypperligt för att få ljuset lite snyggare på kattjäveln. Särskilt om man studsar det mot något.

Nony med A600o och 50/1,8

En sak jag också var lite orolig för var att Sony har försämrat sitt blixtsystem, så att det är långa fördröjningar mellan avtryck och faktiskt blixtrande. Nu har jag inte provat A77 med trådlös blixt, och det var för den kameran det klagades högljutt, och jag har inte läst några bra tester av NEX eller A6000 med trådlös blixt, så jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig.

Det jag kan konstatera är att när man trycker på avtryckaren (i synnerhet om man först använder tumfokus) blir det en jäkla massa blixtar åt alla håll, men egentligen inte någon märkbar fördröjning. Bilden tas när den borde tas (på samma sätt som utan blixt), men det är fullständigt omöjligt att själv i efterhand avgöra när det var på grund av allt blixtrande. Det går nog att vänja sig vid, men det är rätt störande.

Sammanfattning

Sony A6000 med HVL-F20AM (och en liten adapter) som masterblixt och HVL-F43M som slavblixt fungerar utmärkt för mina ändamål, men blixten måste kompenseras ned i styrka och det är inte så bra för motiv där masterblixten riskerar synas. Fördröjningen är inte så stor att jag störs av den, men kombinationen tumfokus och trådlös blixt känns inte helt genomtänkt ...

Jag lyckades komma underfund med hur det fungerade ikväll utan att svära en enda gång, vilket tyder på att det borde vara hyfsat lättanvänt för nästan vem som helst (så länge man inte försöker ta reda på hur det fungerar via manualen).

Bildresultaten blir bra utan extra tillbehör, och blir ännu bättre om man följer några av råden i artikeln jag länkade till i början av inlägget (stativ etc).

Det är kanske inte så mycket att inte krångla till det, men man behöver inte tänka lika mycket när man väl får det att fungera (och det är mycket värt när det är varmt och hjärnan kokar!).

Postat 2014-08-04 22:01 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera
1 2 Nästa