Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 551/Oändligt skärpedjup på bl 2,5

Nej det är inget konstigt med det. De som fotograferar med storformatskameror kan sånt. Med mindre format blir det svårare, då är det tilt/shift-optik som gäller. Såvida man inte fixar till en egen lösning. Den tunna mellanringen för Pentax-67 har ju bajonettfattningen. I den tejpade jag fast en platta som jag limmat en svart skyddsbälg i plast för MC-stötdämpare i, och nerskärd till lagom storlek.  Och sedan i andra änden limmade jag fast en rund hållare som jag kunde skruva fast en gammal projektoroptik för mellanformat i. Den kan skjutas lite fram och tillbaka och sedan skruvas fast, för att få rätt avstånd för att uppnå oändlighet. Optiken, en Leitz Hektor 120mm f/2,5 för mellanformatsprojektor, hittade jag med en gammal projektor på loppis. Jag skruvade bort optiken och lämnade projektorn till återvinningen. Linspaketet sitter i änden på en metalltub och även den änden har jag tagit bort. Nu kan jag tilta lite som jag vill med Hektor. Jag fick det provisoriskt färdigt idag och hann även ta en provfilm. Får leka mera med denna längre fram. Här är ett par bilder från första filmen.


Här blev skärpedjupet oändligt i en diagonal linje, från förgrund till bakgrund.  Hur jag gjorde vet i tusan?


Här vred eller tiltade jag lite på optiken för att öka oskärpan i bakgrunden. Svårt att säga hur jag gjorde, för man tittar i sökaren under tiden man vrider och töjer på bälgen.

Tyvärr ingen is på sjön som synes. För två år sen var det i alla fall lite is som höll en kort period, och då var jag ute med långfärdsskridskorna ett par gånger. Det gäller att passa på. Förra året la sig isen knappt och jag har inga förhoppningar att den ska göra det den här vintern heller. Men gör den det så gäller det att ta vara på det som blir.

Den förbaskade hostan och nysningarna håller i sig från förkylningen, så man ger sig inte ut på några långpromendader med kameran precis. Det får blir när det lägger sig istället. Har sluppit feber i alla fall så det får man vara tacksam för.  Någon Covid var det inte heller (om testprovet visade rätt). Nu väntar man på kylan, för då kan man kanske äntligen få åka lite utför i backarna här nere i söder också. Förra sässongen var den första sedan jag började köra utför 1980, som ingen av de med snökanoner välförsedda anläggningarna i Sydsverige, kunde öppna över huvud taget. Inte ens Isaberg i Hestra, den största som även har 6-stolslift, kunde få fram tillräckligt med snö. Annars har vi åkt skidor där varenda vinter sedan 1980-talet. Nej något är som som det inte ska vara med naturen, det är en sak som är säker. Trenden har varit tydlig de senaste åren. Värmezonerna sprider sig snabbt allt längre norrut och nu har vi klimat typ tidigare normalt för Danmark-Nordtyskland, här i innerSmåland.
//

//

Inlagt 2021-01-11 19:28 | Läst 466 ggr. | Permalink
Det blev ju spännande bilder med ditt hemmabygge..trots avsaknad av vinter. Men det kommer kanske.
Mvh/Gunte..