EMAKS BETRAKTELSER

Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

Emaks betraktelser 106/ Senaste nytt: Anhöriga vill inte ha någon staty av damen med handväskan......

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/smalandsnytt/anhoriga-vill-inte-ha-staty-av-tanten-med-vaskan

En anhörig till damen med väskan har hört av sig till Växjö kommun och säger att man inte vill ha någon tantstaty. Kan det var rimligt att man accepterar ett sånt önskemål? Det tycker i alla fall jag. Låt Hans Runessons berömda fotografi räcka, den är nog för att vi ska komma ihåg den historiska händelsen. Bilden är konstverk nog för mig. Den finns representerad runt om i världen och finns även hos privatpersoner och samlare.

Postat 2015-02-24 23:26 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Emaks betraktelser 105/ Damen med handväskan - det har skenat iväg...

Debatten och skriverierna kring en eventuell staty av damen med handväskan i Växjö, har skenat iväg menar upphovsmannen till fotografiet (Århundradets pressbild) Hans Runesson i Växjö. Av det som kommit fram kan man tro att han gett konstnärinnan Susanna Arwin sitt medgivande att göra en staty som ska ställas på torget i Växjö, med den utformning som presenterats. Men det är fel. Hon har inte diskuterat detta med honom. Och han är inte glad att hans bild slaktas, där bara damen med sin handväska visas. Ska det bli något måste även nynazisten med flaggan vara med. Och den ska stå på platsen där det hände (i korsningen Norrgatan-Kronobergsgatan), inte på torget, menar han. Andra kommuner har anmält intresse av att köpa Arwins skulptur och ställa upp den där, men Runesson tillåter inte heller detta i den utformning skulpturen nu har. Den måste vara dokumentär är hans åsikt. Annars vore det som att ta bort draken från statyn av Sankt Göran och Draken, säger han. Mera om detta kan du läsa här: http://www.svt.se/kultur/konst/fotografen-bakom-bilden-den-slaktas

Den här debatten väcker också andra frågor, inte bara upphovsrättsliga. Frågan om våld är berättigat som civilkurrage? För det var inte bara handväskor som användes för att driva nazisterna ur Växjö. Det var struptag bakifrån, sparkar i magen och slag med tillhyggen som golfklubbor i järn, men jag är glad att inga allvarliga skador eller annat värre blev resultatet. Jag var själv där och drogs med i pöbeln och kan än idag känna rädsla inför det. Men jag tycker ändå att det vi gjorde var rätt. Myndigheterna fegade ur, de skulle givetvis inte gett nynazisterna tillstånd att demonstrera. Folk tog lagen i egna händer när inte myndigheterna ville praktisera FN-deklarationen fullt ut.



Sverige har fått kritik från FN för att vi tillåter t.ex nynazister demonstrera med rasistiska eller andra budskap som strider mot paragarferna i deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Det var just detta som hade retat upp Växjöborna och andra tillresta, för det var ju första gången sedan 2:a världskriget som nazister demonstrerade öppet i Sverige. Myndigheterna var osäkra men gav tillstånd, trots att VPK med Lars Werner hade sin valupptakt nästan på samma plats strax före. Det var alltså upplagt för konfrontation. Men bara 20 poliser fanns på plats och de kunde inte göra mycket när 2000 uppretade personer stormade tillställningen efter att det uppstått handgemäng när en person gått innaför avspärrningen för att diskutera. Han möttes av ett kraftigt knytnävslag av en av nazisterna och sedan bröt helvetet löst. Händelsen har beskrivits som att det var VPK-are som gick till attack, men det är fel. Werner manade till lugn och efter deras möte uppmanades åhörarna att gå ner till en annan plats i Växjö där en apell mot rasism och fascism antogs. Detta hade gjorts efter samtal med polisen då man förstod att det kunde bli våldsamt. Sedan upplöstes det partimötet. De som stormade nazistdemonstrationen var nog alla kategorier, gamla som unga och även damer med handväska. Själv hade jag rest från Lessebo med tåget för att fotografera den historiska händelsen.

En tredje aspekt är konstetablissemangets syn på dokumentärfotografin. I radion i veckan menade konstnären till skulpturen att själva fotot inte var något konstverk och att det måste göras något mera eller annat av det för att det skulle bli till konst. Jag reagerade kraftigt mot detta och mejlade direkt radio Kronoberg, som tidigare inte hade hört upphovsmannens (Hans Runessons) syn på saken, och debatten kring Växjös beslut att rekommendera ett nej till förslaget av statyn. Och dagen efter besökte man Runesson, som varken hade kontaktats av media, kommun eller konstnärinnan, vad gäller förslaget. Att han nu inte vill ha statyn i den utformning som föreslås vände helt upp och ned på saken. Arwin kan varken sälja den till Växjö eller någon annan kommun som den är utformad nu. Runesson tillåter endast det om nynazisten som väskslaget riktades mot finns med. Hur detta slutar vet jag inte. Kanske blir det en upphovsrättslig tvist om man inte tar hänsyn till hans synpunkter?

Sen finns ytterligare en aspekt. Bakom damen med handväskan finns en människa. Danuta av polskt ursprung, som gått ner till torget för att lyssna till Lars Werner och på hemvägen möttes av nynazisterna som jagades av folkmassan ner mot stationen. Hennes första ingivelse att slå väskan i huvudet på nynazisten kom dock på skam. För precis innan slaget skulle träffa, ryggar hon tillbaka och ångrar sig. Slaget blir istället i luften. Runesson har berättat att det var så, den träffade aldrig. Ingen har efterforskat vem hon egentligen var och det går rykten om sinnsesjukdom/psykisk ohälsa och att hon skulle tagit livet av sig bara ett par år efter händelsen. Hon var i alla fall född 1947 och alltså bara 38 år vid tillfället. Men mycket mera vet vi egentligen inte, bara en massa rykten och spekulationer. Vem respekterar henne och hennes anhöriga? Det är också något att fundera på när man drar igång kampanjer med statyresningar, handväskor och liknande.

För min del skulle jag kunna tänka mig någon typ av arrangemang på platsen där det hände, med originalfotografiet (i beständig palladium/platinum-teknik) inglasat i pansarglas, och en platta med text som beskriver förloppet. Eventuellt en staty eller en metallplatta med bilden i relief samt försedda med en förklarande text (även något om det berömda fotografiet i så fall). Enbart damen med väskan utan nynazisten, kan i framtiden få en helt annan betydelse och göra att hans Runessons fotografi samt det verkliga händelseförloppet helt glöms bort. Utan hans snabba blick för situationen och bilden, och hans avtryckarfinger, skulle förmodligen knappt en enda kotte (mer än några få som såg situationen) känna till den idag. Och allra minst konstnärinnan som gjort den aktuella skulpturen, hon befann sig nämligen på andra sidan Atlanten då.

//

Postat 2015-02-22 21:38 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Emaks betraktelser 104/More than fifty shades of grey...


Visas just nu på Fotogalleriet i Skruv:



Korrö.

Scannad gelatinsilverprint på 12x16" papper.
Pentax 67 med 75mm.
Plus-X 120 i Rodinal 1+25.
Ilford Multigrade IV fiber, framkallat i Moersch SE4 Neutral.
Selenförstärkt djupsvärta utan större tonförändring.

Postat 2015-02-17 21:33 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Emaks betraktelser 103/Tuijaskogen som blåste ner...

Bilden i förra blogposten var fotograferad sommaren 2004. Som bekant kom Gudrun till sydsverige i början av januari 2005 och fällde stora delar av skogsförrådet. Vi har alltså firat 10-årsjubiléum för någon månad sedan. Tyvärr härjade Gudrun även på Norra Öland, och i Skäfteskärr blåste nästan hela den ståtliga och pelarsallsliknande Tuijaskogen ner. Mina bilder från sommaren 2004 kan bara ge en aning om vilken magisk stämning man kunde uppleva i den skogen.







Jag valde här att kopiera bilderna ganska mjukt, och förstärkte stämningen med att diffusera bilden genom att hålla en damstrumpa i nylon (uppspänd på en ram) under förstoringsapparatens optik vid kopieringen. Papperet är Emaks K888 i stl 30,5 x 40,6 cm som tonats i selen. Kameran var en kinesisk Seagull TLR laddad med Kodak Plus-X prof 120, en film som skilde sig från den vanliga Plus-X genom att inte ha det grå färgen i basen utan istället vara helt klar. Baksidan dessutom retuscheringsbar. Jag kommer ihåg från fotograferingen att det var väldigt sent på kvällen och att jag hade svårt att ställa in exponeringsvärdena på kameran eftersom det var så mörkt. Har för mig att tiderna blev bortåt en minut långa. På dagen var det alltför stora solkontraster för att få bra bilder och därför åkte jag dit efter solens nedgång.

Postat 2015-02-16 18:56 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Emaks betraktelser 102/Hjärtan finns överallt...




Tuijaskogen, Skäfteskärr, Öland - sommaren 2004.
Selentonad Gelatin Silver 30x40cm.

Papper: Emaks K888.
Kamera: Seagull TLR 3,5/75mm.
Film: Plus-X prof 120 (klar acetatbas).
Filmframkallare D76 1+1.
Pappersframkallare: Dektol
Printen scannad med Microtek Scanmaker 9800XL plus.




Postat 2015-02-14 16:40 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 Nästa