EMAKS BETRAKTELSER

Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 328/Magiska stunder i mörkrummet.

Det här ryska papperet från Slavich, Unibrom 160BP matt, har jag fastnat för. Jag blev intresserad av det när jag såg bilder av Georges Pons och några ryska fotografer i en grupp på Fb. Det finns ju i både matt och blank och det är ett "gammaldags" graderat papper. Jag beställde det matta, då jag läste i något forum att det skulle vara bäst att litkopiera på. Unibrom ger en ganska grov struktur när man lithkopierar och vill man ha den lite djupare svärtan så passar väl kanske det blanka papperet bäst?


Lith 7 2019 - Hägnaviken.

Det här är gamla negativ som har något 10-tal år på nacken. Jag exponerade och framkallade dom medvetet till väldigt låg kontrast och underframkallade så att de skulle bli väldigt tunna och passa att kopiera i sandwich med ett speciellt genomskinligt ritningspapper som jag hittat i en butik. Det gav lite struktur i bilderna, men när jag nu istället har lithkopierat dom rakt av på Unibrom-papperet, så blev det ännu bättre.


Lith 8 2019 - Lessebo gärde.

Det verkar fungerar bra att kopiera digitalt utskrivna negativ också på Unibrom, och jag håller på att ta fram nya som ska skickas iväg till Crimson för utskrift. Jag ska nog också försöka kopiera en del gamla negativ (som dom här Holgabilderna) framöver. Fast jag har ju även fått lust att ta nya bilder med mina Holga- och Dianakameror. De ger en sån fin känsla i bilderna som passar bra att förmedla med lithkopiering. Så en och annan 120-rulle kommer säkert passera genom dom också. Det här är ju ganska basic photography med kameror som varken har exponeringsmätare, avståndsmätare eller speciellt många möjligheter att variera exponeringen. Man får köra med film av olika känslighet i olika hus och sedan ytterligare variera med gul-, orange- och rödfilter. Då får man möjlighet att styra processen ganska bra, trots de primitiva leksakskamerorna. Annars blir det för mycket slumpen som avgör vad man får fram. Många tycker nog det är det roliga med sk toycams, men det gör inte jag. Jag föredrar att styra resultatet dit jag själv vill ha det. Då kan det bli så mycket bättre.
//

Postat 2019-02-10 10:37 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 327/Årets första...

Några av årets första mörkrumsalster. Lithprintar som jag tagit fram via digitala negativ. Provade även ett för mig nytt papper, det ryska Slavich Unibrom BP matt, som inte ger så mycket färgton och som genererar en lite grövre bildstruktur vid lithförfarande. Det har förut kunnat köpas inom EU hos flera återförsäljare, men när jag skulle beställa det i höstas fanns det inte någonstans. Det gick bara att köpa via företaget GEOLA i Litauen, och det tog över två månader innan jag fick hem det. Nu har jag i alla fall provat det.


Fotograferad med mobilkamera. Lithprint 27x27cm på Forte Polywarmtone 17 Ivory, via digitalt utskrivet negativ 13x13cm.


Två digitala bilder sammansatta. Kontaktkopierad lithprint på Fomatone MG 532 Nature, via digitalt negativ 13x13cm.


Två digitala bilder sammansatta. Lithprint 27x27cm på Slavich Unibrom BP matt, via digitalt negativ.

Slavich-papperet från Ryssland var som tur var lith-kapabelt. Annars har jag läst en del på forum och i mörkrumsgrupper att de nya batcharna Unibrom inte skulle fungera att lithkopiera på. Det var tydligen felaktig information. För mig fungerade det ganska fint i alla fall, och jag gillar den lite grövre och råa strukturen. Det var den jag var ute efter, då andra pappersfabrikat inte ger samma resultat. Vart och ett av de traditionella fotopapperen av gelatinsilvertyp, har sin egna bildkaraktär vid lithprining och det är fint att kunna välja för olika typer bilder. Skönt att också vara tillbaka i mörkrummet.  Det är något annat att med sina händer ta fram en fysisk bild på papper, att kunna hålla bilden i sin hand och titta på den. Gunnar Smoliansky säger i en intervju i verktidskrift.se: "...viktigast är kanske att man varje dag gör något som går att hålla i handen. Och då tänker jag att om jag inte höll fotografi i handen varje dag. Vad skulle jag då hålla i handen? Och då har jag tänkt att skomakare skulle jag kunna vara.” 
//

Postat 2019-02-02 13:48 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Innehållskategorier