EMAKS BETRAKTELSER

Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

Emaks betraktelser 40/Mild vinters landskap vid sjön - del 2.

Ja, vad ska man säga? Idag var det inget snack om saken. Inte ens en tappad skida kunde stoppa guldet. Inte alls lika spännande och dramatiskt som igår, men en bragd även detta. Mest av Nelson på första sträckan, som lugnt kunde ta igen det han förlorade, och sedan dra ifrån med bara Finland som enda lag att haka på. Detta bäddade för de andra i laget att kunna hålla undan ända in i mål på sista sträckan.



Har efter detta suttit och scannat, och inser att kornstrukturen påverkas en del vid scanningen, beroende på hur man ställer ljus och kontrast. Vid mörkrumsarbete påverkas detta inte alls på samma sätt. Är negativen något så när rätt exponerade och framkallade så skiljer det väldigt lite när man varierar kontrasten med  att byta pappersgrad eller filter. Men vid scanning kan det bli en del skillnader i kornstruktur beroende på hur man tvingas ändra inställningarna. Troligen har detta med scannerkvalitén att göra, och att det brusar lite mera eller lite mindre när man varierar parametrarna.



Man får akta sig att gå för långt ut på isen när den är så porös. Var i med kängorna vid ett par tillfällen, men då de är vattentäta klarade jag mig utan att bli blöt innanför. Annars hade jag fått kånka raka vägen hem.



Eftermiddagsljuset när solen står lågt och ibland bryter in i molnen kan ge fina kontraster för svartvitt landskapsfoto.



Gråväder över huvud taget upplever jag annars som ett fint ljus för svartvitt. Om det fungerar likadant digitalt vet jag inte, men kan tänka mig att det kan bli ganska platt och intetsägande. Då gäller det att hitta de rätta verktygen att göra det intressant igen. Tycker det är där de flesta digitala svartvitfotografer går bet. Det blir ingen ordentlig svärta och ganska platt kontrast, men är man skicklig tror jag ändå man kan hantera det här lika bra som det resultat man i princip får direkt med film, där man  som regel försöker framkalla filmen till rätt kontrast direkt. Den fina kontrasten i mellantonerna får man också på köpet med film, vilket är en fördel då man slipper mixtra allt för mycket med sånt i mörkrummet.



Sen har vi det där med kornstrukturen. Personligen gillar jag att det blir lite struktur i bilderna, men hade jag velat skulle jag kunna använda en film som ger ett mera digitalt resultat i det avseendet. Eller gå upp i format till 120-film eller storformat. Fast då hade jag varit tvungen att släpa med mig stativet eftersom känsligheten i de här filmerna ligger under 50 ASA och att det krävs större nedbländning (med längre tider som följd) för mellan- och storformat.



Att kunna arbeta på fri hand är för mig mera kreativt, då jag kan koncentrera mig helt på bilden och kompositionen, och lättare variera mig eller prova olika utsnitt.



Att jag helst använder vidvinkel för landskap har ni nog också förstått. Speciellt med bilder som dom här, där det ofta är trångt och bökigt och där motiven inte så sällan blir omöjliga att fånga utan en ganska stor bildvinkel. Då är det en stor fördel att ha tillgång till exempelevis en 21 mm. Men även 28:an fungerar bra. Den sista bilden hade dock varit helt omöjlig att ta med 28 mm, då det är rena snårskogen där jag står och även precis bakom mig.



/

Postat 2014-02-16 16:40 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Emaks betraktelser 39/Mild vinters landskap vid sjön - del 1.

På lördagseftermiddagen, efter stafettbragden och damkronornas seger, blev det tillfälle att ta en tur med kameran. Valde idag en film som ger lite mera "lagom" kornstruktur, Fomapan 200. Jag gillar den här filmen då den passar till det mesta. En allroundfilm med andra ord, eller en film som "inte sticker ut" åt något håll kanske man kan säga? Tycker den har en väldigt fin skuggteckning exponerad efter 200 ASA, vilket inte ska förväxlas med bra skuggseparation. Nog om detta, nu till bilderna. Jag tog en tur längs sjön Läens stränder även denna vinterdag, fast lite längre bort från hemmets lugna vrå än förra helgen då jag inte kom mer än ca 300 meter från dörren. Jag  följde stranden vid Djurhult och fortsatte sedan runt Hägnaviken och upp till Flathallen. Lite snårigt och blött att gå vissa bitar, men ska man komma till med kameran är det nödvändigt. Den smältande isen och snön, bildar tillsammans med stenar och träd, en del formationer som kan fångas inom sökarramens fyra kanter på ett intressant sätt, om man hittar rätt vill säga. Och det tycker jag att jag gjorde åtminstone med några av exponeringarna. Den första filmen är nu inscannad och färdigredigerad. Den andra filmens bilder kommer i morgon.

Det är lätt att bli hemmablind när man gått i omgivningarna under otaliga vandringar med kameran, och en del motiv återkommer man till. Dock försöker man variera sig och även årstiderna, vädret och ljuset, gör att man hela tiden hittar nya infallsvinklar.
























/

Postat 2014-02-16 00:15 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Emaks betraktelser 38/Landskap med struktur - del 2.

Visar de sista bilderna från filmen fotograferad igår vid sjön Läen där jag bor. Vinterljuset kan ge fina kontraster och filmer som har tydligare kornstruktur, framkallade i för ändamålet lämplig framkallare, kan också förstärka den här lite dystra och dramatiska känslan.













Postat 2014-02-10 18:45 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Emaks betraktelser 37/ Landskap med struktur - del 1.

Att bo nära naturen är en förmån. De fem bilderna har jag fotograferat ca 200 m från där jag bor. Trots otaliga bilder från sjön Läen tröttnar jag aldrig. Landskapet har stora variationer och ser aldrig likadant ut. Idag fick dessutom filmen och framkallaren ge lite extra struktur åt landskapet. Den vintermörka gråväderskänslan passar fint att återge med skarpare och mera markerat korn. Utslätade ytor och fina detaljer är inte allt här i världen. När Georg Oddner en gång i tiden såg en grovkornig bild av Rickard Avedon, förändrade den hela hans sätt att uppfatta fotografi. Han skriver att han "kände silvermaterialet" och bilden gav honom en kick. Som i ett slag förstod han att det är möjligt att kontrollera fotografi. Han förstod mellanrummets, pausens, betydelse på bildytan. Den bilden fick honom att bli fotograf.

Själv fascineras jag mycket av hur silverkornens struktur bygger bilden och ger den en grafisk karaktär. Har även experimenterat en del med T-max 3200 i Rodinal och Adolux ADX för att få extremt markerat och skarpt korn, och jag gillar även det. Att lägga på grovt korn digitalt blir inte alls lika bra, eller som jag vill ha det. Det blir inte samma sak som när det är själva silverkornets struktur som bygger bilden och detaljerna. Bilderna här är precis som dom blir, inget har lagts på efter negativscanningen. Bara vanlig grundredigering av kontrast/ljus.
















Postat 2014-02-09 21:13 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera
1 2 Nästa 

Innehållskategorier